Anna Olofsdotter Holm

Anna Olofsdotter Holm

Far: Olof Holm d.ä. (~1520 - 1598)

Mor: N.N. Nilsdotter (~1525 - 1590)

Född: omkring 1550 Stockholm

Död: 1638-04-10 Stockholm

Barn med Nils Andersson Kråka (~1545 - 1609)

Barn:

Hans Nilsson Kråka (1575 - ) Knut Nilsson Kråka (1578 - ) Anders Nilsson Kråka (1582 - 1648) Olof Nilsson Kråka (1585 - 1661)

Äktenskap med Matthias Trost (1582 - 1648)

Vigsel: 1623

Sambo med Olof Pedersson Humbla (1572 - 1621)

Noteringar

Köpmannen Nils Kråka (d ä) i Stockholm efterlämnade vid sin död änkan Anna Olofsdotter. Deras son Nils Kråka (d y) var rådman på rådhuset vid Stortorget. Anna Olofsdotter, som dessutom var dotter till den framträdande rådmannen Olof Holm, gifte om sig med Stockholms starke man under Karl IX:s och början av Gustav II Adolfs tid, borgmästaren Olof Pedersson Humbla. När denne avled år 1621 gifte hon om sig för tredje gången, nu med Olof Pedersson Humblas motsvarighet i Norre Förstaden, Matthias Trost. Här har vi att göra med en rådsdynasti med förgreningar på båda sidor om Norrström. Matthias Trost var gift fyra gånger. Det första giftermålet den 12 oktober 1616 var med Gertrud Johansdotter – sannolikt en syster till Trosts blivande borgmästarekollega i Norre Förstaden Thomas Johansson Eijse – som avled redan i februari 1620. De hann dock få flera barn, men bara dottern Ingrid överlevde fadern. I det andra giftet 1620 med Anna Gregersdotter, dotter till Greger Bagare, fick han bl a sonen Abraham som dog år 1631 tio år gammal. Efter den andra hustruns död i april 1623 gifte Matthias Trost om sig med den ovan nämnda Anna Olofsdotter, med vilken han inte fick några barn. Sedan Anna dött i april 1638 gifte Matthias åter om sig, nu med Ingrid Hansdotter, dotter till rådmannen Hans Olofsson. I detta sitt fjärde äktenskap fick han dottern Kerstin som dog först 1716. två söner fick paret också, Johan som föddes omkring 1642 och blev ryttmästare innan han dog 1684 samt Gustaf född 1645 som blev major och avled först 1704. Båda sönerna adlades Gyllentrost. En tredje son föddes i detta Matthias Trosts sista äktenskap, Valentin som föddes den 19 juli 1647, men han dog redan den 17 juni 1648 och begravdes samtidigt med fadern.

<< Startsida

Skapad av MinSläkt 3.9, Programmet tillhör: Mikael Hardselius

http://mikaelhardselius.ownit.nu/mikaelhardselius/p7b9c55a7.html

GEDCOM Note

Gift 3:o 1624 med Anna Olofsdotter i hennes 3:e gifte (gift 1:o med Nils Kråka. Gift 2:o 1610-11-11 med borgmästaren Olof Pedersson Humbla, i hans 2:a gifte, född 1572, död 1621-05-24), död 1638-04-10, dotter av rådmannen Olof Holm d. ä. och N. N. Nilsdotter. Gift 4:o 1638-11-04 med Ingrid Hansdotter i hennes 2:a gifte, begraven 1650-08-18 i S:ta Clara kyrka, dotter av Hans Olofsson.

Rådman Knut Kråka kallar henne sin moder. Enligt Ulf H Larsson (http://ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm) är Anna Olofsdotter troligen styvmor till Knut Kråka.

http://riccard.se/Html/0001/88.htm

Eventuellt var modern en annan i tidigare gifte (http://www.herrmattsslakt.se/ab/ms/p0fc4b7df.html) Det medan källior i Disbyt har henne som moder till barnen.

Se från Stockholm Tänkeböcker : http://ulfhlars.se/Genealogi/Borgare/Borgare_2.htm

Utrdag: Lars Ericssons doktorsavhandling "Borgare och byråkrater" ger information om borgmästare och råd under perioden 1599 '96 1637. Hans uppsats i Släkt och Hävd Nr 1 1986 "Två stockholmsborgares privatarkiv" d.v.s. borgmästarna Olof Pedersson Humbla och Mathias Trosts privatarkiv, är intressanta då båda borgmästarna varit gifta med Anna Olofsdotter Holm, änka efter birkarlen Nils Andersson Kråka från Sunderbyn i Luleå socken. En bra genomgång och analys av teorierna kring birkarlarna ges av Thomas Wallerström i hans doktorsavhandlig "Norrbotten, Sverige och medeltiden" Del I sidorna 239 '96 250. Johan Nordlander var troligen det förste som uppmärksammade att tänkeböckerna innehöll rikligt med information om folk med rötter i norr. Han studerade de äldre tänkeböckerna i original. Hans tolkningar överensstämmer med de utgivna tänkeböckerna som här studerats. Med tanke på att han inte tillgång till register är han förvånansvärd komplett.

Ulf H Larsson: Några Borgare i Stockholms Stads Tänkeböcker med anor från Luleå och Piteå socknar. "Stockholms Stads Tänkeböcker innehåller notiser[1] från Stockholms Rådstugerätt. I denna rätt avgjordes både stort och smått, men för triviala mål fanns även Kämnärsrätten med två kämnärer. Rådsturättens rådmän[2] sammanträdde tre dagar i veckan under ledning av en borgmästare med närvaro av ståthållaren på Stockholms Slott. Rätten var, innan Hovrätten tillkom på 1600-talet, Sveriges högsta rättsliga instans som även dömde i t.ex. mål rörande landsförräderi[3]. Rätten var vid dessa tillfällen förstärkt med adliga bisittare. Trots att Stockholm på slutet av 1500-talet hade färre än 8000 invånare[4] var brottsligheten hög. ..."

• ** Noteringar

Köpmannen Nils Kråka (d ä) i Stockholm efterlämnade vid sin död änkan Anna Olofsdotter. Deras son Nils Kråka (d y) var rådman på rådhuset vid Stortorget. Anna Olofsdotter, som dessutom var dotter till den framträdande rådmannen Olof Holm, gifte om sig med Stockholms starke man under Karl IX:s och början av Gustav II Adolfs tid, borgmästaren Olof Pedersson Humbla. När denne avled år 1621 gifte hon om sig för tredje gången, nu med Olof Pedersson Humblas motsvarighet i Norre Förstaden, Matthias Trost. Här har vi att göra med en rådsdynasti med förgreningar på båda sidor om Norrström. Matthias Trost var gift fyra gånger. Det första giftermålet den 12 oktober 1616 var med Gertrud Johansdotter '96 sannolikt en syster till Trosts blivande borgmästarekollega i Norre Förstaden Thomas Johansson Eijse '96 som avled redan i februari 1620. De hann dock få flera barn, men bara dottern Ingrid överlevde fadern. I det andra giftet 1620 med Anna Gregersdotter, dotter till Greger Bagare, fick han bl a sonen Abraham som dog år 1631 tio år gammal. Efter den andra hustruns död i april 1623 gifte Matthias Trost om sig med den ovan nämnda Anna Olofsdotter, med vilken han inte fick några barn. Sedan Anna dött i april 1638 gifte Matthias åter om sig, nu med Ingrid Hansdotter, dotter till rådmannen Hans Olofsson. I detta sitt fjärde äktenskap fick han dottern Kerstin som dog först 1716. två söner fick paret också, Johan som föddes omkring 1642 och blev ryttmästare innan han dog 1684 samt Gustaf född 1645 som blev major och avled först 1704. Båda sönerna adlades Gyllentrost. En tredje son föddes i detta Matthias Trosts sista äktenskap, Valentin som föddes den 19 juli 1647, men han dog redan den 17 juni 1648 och begravdes samtidigt med fadern.

Biografi Nils Andersson Kråka var landsköpman och birkarl i Sunderbyn, nämnd 1574-1609 [OM]. Nils Andersson Kråka köpte kyrkhemmanet i Sunderbyn 1574 från kronan för 400 marker örtuger och 20 daler silver, den senare "Landbojorden" och som 1579 måste låta köpet återgå [PH]. Nils Andersson Kråka köpte Kråkahemmanet i Sunderbyn 1574 [HL]. Släktens stamhemman Sunderbyn no.21 bär ännu namnet "Kråkhemmanet" och moränhöjden där gården legat "Kråkberget" [PH]. Fäbodaställen ägde hemmanet på motsatta sidan av älven, något som framgår vid ett klagomål inför häradsrätten 1685 från Ava och Bälingebor [PH]. Som birkarl erlade Nils Andersson Kråke 1590 en avgift till kronan på 1 1/2 mark och i köpmanspenningar 1 mark [PH]. Nils Andersson Kråka besökte 1590 och 1598 Korsmässomarknaden (båtvägen) vid Härnösand [PH]. Nils Andersson Kråka flyttade 22.juni 1592 till Stockholm och blev borgare där [OM], men återvände efter en tid hem till Norrbotten [PH]. Nils Andersson Kråka gifter om sig i Stockholm med Anna Holm, död 1638 [OM]. Nils Andersson Kråka undertecknade 15.januari 1595 ett vittnesinntyg tillsammans med sina broder Jacob Andersson Kråka och kusin Joen Andersson Kråka [OM]. Kungen Karl IX var beroende på birkarlarnas lokalkunskaper för sin lappmarks- och ishavspolitik. Inför förarbetena till marknadsreformen i början på 1600-talet hade en beskrivning från 1595 av Nils Andersson Kråka om handelsförhållandena i Lule lappmark spelat roll [PH]. Nils Andersson Kråka hade 1601 en helröks hemman i Sunderbyn med 8 kor, 1 häst och 5 tunnor utsäde [HL].

Anna Olofsdotter Holm vigdes november 1611 i Stockholm med sin avlidna syster Karin Olofsdotters man stadsskrivaren Olof Pedersson Humbla i Stockholm, de fick två söner som hann avlida innan fadern dog 24.maj 1621 i Stockholm efter längre tid sjukdom. Dessutom begravdes en Olof Pederssons styvson i Storkyrkan i Stockholm i februari 1622 [LE]. Olof Pedersson var 1.gång gift 1600 i Stockholm med Karin Olofsdotter Holm och innan hon avled 1608 hade de fått fyra döttrar och en son Peter Olofsson Humbla som alla avled före fadern [LE]. Olof Pedersson Humbla efterlämnade sig hus vid Kåkbrinken [LE]. Olof Pederssons broder Nils Pedersson Humbla som var tullnär i Gävle och senare borgmästare i Norrtälje uppträdde i oktober 1621 på Stockholms rådstuga och framförde klagomål på arvskiftet efter sin döde bror Olof Pedersson Humbla eftersom denne på sotesängen testamenterat sin egendom till sin hustru Anna Olofsdotter Holm, något Nils Pedersson protesterade mot [LE]. Rätten stödde dock änkan och endast egendom som bröderna ärvt efter sina föräldrar skulle undantagas och skiftas efter Peder Larsson och Malin Olofsdotters testamente [LE]. Svea hovrätt fastställde domen i juli 1622 trots Nils Pederssons protester [LE].

Anna Olofsdotter Holm vigdes april 1623 i Stockholm med borgmästaren Matthias Trost i Norrmalm i hans tredje äktenskap [LE]. Detta äktenskap blev barnlöst [LE]. Anna Olofsdotter Holm dog 10.april 1638 [LE] i Stockholm.

Olof Pedersson Humbla var son till rådmannen Peder Larsson i Stockholm och hans hustru Malin Olofsdotter, vilka avled 1607 respektive 1617 [LE]. Olof Pedersson Humbla föddes 1572 i Stockholm [LE]. Olof Pedersson Humbla gick på Stockholms stadsskola, tjänade där två år efter att han var färdig med sin egen utbildning innan han lämnade Stockholm [LE]. Den unge rådmanssonen gav sig ut på en resa som förde honom till Tyskland, Danmark och Norge, innan han 1593 blir inskriven vid Wittenbergs universitet som Olaus Petri Humbla Stockholmen Suecus [LE]. Wittenberg universitet var på denna tiden ett av de starkaste evangelistiska fästen i Europa [LE]. Efter återkomsten till Sverige gick Olof Pedersson Humbla i hertig Karls tjänst och fick anställning i dennes kansli [LE]. Olof Pedersson Humbla tillträdde posten som stadsskrivare i Stockholm 7.maj 1599 efter att den kungatrogna stadsskrivaren Hans Hansson Bilefeldt flydde utomlands hösten 1598 i samband med hertig Karls seger i inbördeskriget mot kung Sigismunds anhängare [LE]. Stadsskrivaren förde stadens tänkebok, dvs. protokollet på rådstugan [LE]. Olof Pedersson Humbla var stadsskrivare till han utnämndes som en av Stockholms fyra borgmästare 30.maj 1608 [LE]. På den posten kom han att bli Stockholms ledande man under hela 1610-talet, ett decennium då staden pressades hårt av inkvarteringar och extraskatter som krävdes för den uppåtstigande stormakten, inte minst Älvsborgs lösen som började krävas in från 1613 och sedan plågade stadens borgerskap och styrande råd decenniet ut [LE]. Olof Pedersson Humbla upsade sitt borgmästare kall 10.maj 1619 och lämnade inn räkenskaperna och tänkeböckerna som han haft i sitt förvar [LE]. Både 1620 och 1621 utsågs han dock till borgmästare, även om hans faktiska insatser torde ha varit begränsade [LE]. Efter längre tids sjukdom avled Olof Pedersson Humbla 24.maj 1621 mellan klockan fem och sex på morgonen och begrovs i Storkyrkan 30.augusti 1621, där hans epitafium hänger [LE]. Olof Pedersson Humbla efterlämnade sig hus vid Kåkbrinken [LE]. Olof Pederssons broder Nils Pedersson Humbla som var tullnär i Gävle och senare borgmästare i Norrtälje uppträdde i oktober 1621 på Stockholms rådstuga och framförde klagomål på arvskiftet efter sin döde bror Olof Pedersson Humbla eftersom denne på sotesängen testamenterat sin egendom till sin hustru Anna Olofsdotter Holm, något Nils Pedersson protesterade mot [LE]. Rätten stödde dock änkan och endast egendom som bröderna ärvt efter sina föräldrar skulle undantagas och skiftas efter Peder Larsson och Malin Olofsdotters testamente [LE]. Svea hovrätt fastställde domen i juli 1622 trots Nils Pederssons protester [LE]. Nils Pedersson Humbla anklagades i maj 1634 av Olof Johansson Mjölnare i Norrtälje för att ha slagit dennes gravida hustru så att både kvinnan och fostret avled [LE]. Nils Pedersson dömdes till döden av rätten, en dom som fastställdes av Svea Hovrätt i oktober 1634, därefter halshöggs Nils Pedersson, sannolikt på torget i Norrtälje [LE].

Matthias Trost vigdes 1.gång 12.oktober 1616 med Gertud Johansdotter [Eijse] som avled redan 20.februari 1620, de hann dock få flera barn, men endast dottern Ingrid [Matthiasdotter Trost] överlevde fadern [LE]. Matthias Trost vigdes 2.gång 1620 med Anna Gregersdotter Bagare som dog 16.april 1623, med vilken han fick sonen Abraham [Matthiasson Trost] som dog tio år gammal 1631 [LE]. Matthias Trost vigdes 4.gång 4.november 1638 i Stockholm med Ingrid Hansdotter, dotter av rådmannen Hans Olofsson [LE]. I det fjerde äktenskapet fick han dottern Kerstin Matthiasdotter Trost gift med assessor och häradshövding Magnus Schiller och assessor Jacob Andersson Parmander, samt sönerna ryttmästaren Johan Matthiasson Trost född 1642 och major Gustaf Matthiasson Trost född 1645, som båda två adlades Gyllentrost, samt sonen Valentin Matthiasson Trost som föddes 19.juli 1647 och dog 17.juni 1648 [LE]. Ingrid Hansdotter begravdes 18.augusti 1650 i Stockholm St.Clara. Matthias Trost var född 25.september 1582 i Stockholm som son till sämskmakaren Valentin Trost och hans hustru Kerstin Markusdotter Magthalen [LE]. Modern var dotter till Johan III:s snickare Markus Magthalen [LE]. Matthias Trost utbildades som sämskmakare med läro- och gesällår i flera städer i Preussen, Polen och Schlesien som t.ex. Danzig, där han fick lära sig sämskmakarnas väl bevarade yrkeshemligheter [LE]. Efter återkomsten till Stockholm vann han burskap i hemstaden och blev 1608 sämskmakare på Norrmalm [LE]. Norrmalm bildade 1602-1635 en egen stadsbildning med borgmästare och råd som kallades Norre Förstaden och var helt skilt från resten av Stockholm [LE]. Matthias Trost blev rådman i Norre förstaden december 1614 och borgmästare 24.april 1618, samt representerade Norrmalmsborna på riksdagarna 1627, 1629, 1630, 1631, 1633 och 1634 [LE]. Proviant- och krigskommisarie 1629. Matthias Trost och kompanjonen Jöns Jönsson arrenderade Stockholms slotts ladugård på Östermalm med dagsverk från bönderna i Österhaninge, Västerhaninge och Ösmo [LE]. När Stockholm och Norre Förstaden 24.april 1635 slogs ihop till en stad, vilket skedde under hårt motstånd från Matthias Trost och hans kolleger i Norre Förstadens råd, blev Matthias Trost även borgmästare i det förenade Stockholms nya magistrat [LE], samt assessor vid stora sjötullen och inspektor över småtullarna och accisen i Stockholm. Han var borgmästare i Stockholm från 1635 till sin 12.juni 1648 och ansvarade särskilt för kontrollen över stadens hantverksämbeten [LE] som Stockholms första ämbetsborgmästare. Vid sin död hade Matthias Trost samlat på sig en förmögenhet som knappast var något normalt för en sämskmakare [LE]. Matthias Trost hade inte bara varit stadens rättslige och politiska ledare, men han lyckades med en rad lämpliga giftermål skaffa sig både förmögenhet och fastigheter, inklusive en egen mjölkvarn [LE]. Elaka tungor talade även om att kryperi för de styrande låg bakom hans framgångar [LE]. Borgmästaren efterlämnade en stor boksamling på över hundra böcker och en del äldre handskrifter samt flera tavlor och porträtt [LE]. Anders Nilsson Kråka var borgare i Luleå 1609-1648, rusthållare på sitt hemman i Sunderbyn, birkarl, troligen död 1648 för detta år lades "efter s[alig] Anders Kråka och hans hustru Silver 11 lod och året därpå testamente 15 daler [HL]. Kända barn Nils Andersson Kråka, nämnd 1642-1682 [HL], gift med Anna Hindersdotter i Ängesbyn [HL], Margaretha Andersdotter Kråka, gift med tolfman Jöns Jönsson i Sunderbyn [OM/HL], borgare i Luleå nystad, Jöns Andersson Kråka, född 1603 [OM], Erik Andersson Kråka, född 1606 [OM] och Olof Andersson Kråka, borgmästare i Luleå 1657-1665 [HL], nämnd 1640-1685 [OM]. Knut Nilsson Kråka hade egen skuta, borgare och rådman i Stockholm nämnd 1604-1625 [HL], befallningsman vid Kopparberg [OM/HL], riksdagsman [OM], hustru Karin Nilsdotter [OM/HL], dotter av birkarl och borgare i Stockholm Nils Larsson [OM].

Olof Nilsson Kråka tjänstgjorde två omgångar som lappfogde i Torneå & Kemi lappmarker 1647-1661 [OM/HL]. Inga kända barn [OM].

Källor Lars Ericson : Två Stockholmsborgares privatarkiv från början av 1600-talet, Släkt och Hävd 1986 I, s.6-12 [LE]. Olle Malmsten, Komplettering till kyrkoherde Albert Nordbergs utredning "Om den norrbottniska Birkarlssläkten Kråka omfattande år 1500-1992", Lulebygdens Forskarförening. (+ privat kommunikation) [OM]. Henning Larsson, Vindeln (privat kommunikation) [HL]. Per Holmberg : Personakt för Birkarl Nils Andersson (privat kommunikation) [PH] SoH 1952: Fritz Nordström; Om Nils Humble, borgmästare i Norrtälje Svenskt biografiskt lexikon (SBL) [inte kontrollerat]. Copyright 2004-2015 Mats Carlin Uppdaterad 13.juli 2015 av Mats Carlin