/////

Axel Kurck, skrev sig Kurke, till Anola i Nakkila socken.

Född 1555. Fänrik vid finska adelsfanan 1578. Löjtnant 1581. Slottsloven på Koporie slott i Ingermanland 1582. Ryttmästare för finska adelsfanan 1583. Ryttmästare 1585 för de finska hovmän som Nils Olofsson före honom kommenderat.

Sänd att närvara vid fredsmötet i Narva 1586. Häradshövding i övre Satakunta 1587 och tillika i Vemo härad 1590. Ståthållare i Narva 1593. Lagman i karelska lagsagan 1596.

Av konung Sigismund utnämnd till krigsöverste i Finland 1598. Slagen av hertig Carls trupper 1599 i S:t Mårtens socken och vid Viborgs övergång till hertigen fången 1599 samt överförd till Sverige. Ställd inför domstol i Linköping under riksdagen i Linköping och dömd till döden 1600 jämte flera andra av konung Sigismunds anhängare men benådad på avrättsplatsen och insatt på Gripsholms slott. Frigiven 1602.

Generalkrigsöverste 1602. Fick i uppdrag 1604 att i Österbotten uppbära de medel som ständerna i Norrköping beviljat. Erhöll 1607 Karleby socken i förläning. (Konfirmerad 1611), men miste den 1612. Fältöverste under ryska tioåriga kriget. Deltog i Helsingfors lantdag 1616. Erhöll 1625 försäkran på den förläning han dittills åtnjutit.

Död 1630-05-30 enligt gravstenen i Ulvsby kyrka och begraven 1631-01-23.

Han ägde mycken kunskap om finska adelns släktförhållanden och rådfrågades därför härom åren 1627 och 1629 av Åbo hovrätt.

Gift 1:o efter 1580 men före 1582 med Carin Boije af Gennäs, begraven 1619-10-06) i Åbo domkyrka (?1620-02-06 i Vesilaks kyrka ), dotter av riksrådet Nils Boije af Gennäs och Brita Horn.

Gift 2:o 1621-01-23 med Kerstin Hansdotter i hennes 2:a gifte, som levde 1632 (gift 1:o med ståthållaren Gödik Fincke i hans 3:e gifte, död 1617), dotter av guvernören i Livland Hans Björnsson (Lepasätten) och Carin Henriksdotter Horn.

/////

/////

• http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11874
• http://runeberg.org/frfinl/0259.html
  
  

Axel Kurck

[Axel Kurck eli Aksel(i) Kurki] oli suomalainen ylhäisaateliin kuulunut sotapäällikkö, joka oli Suomen sotaväen ylipäällikkönä 1598–1599. Hänen isänsä oli valtaneuvos Jöns Knuutinpoika Kurki (noin 1502 – noin 1577) ja veli Knut Jönsson till Laukko; Kurck-nimi otettiin käyttöön 1570–1580-luvuilla. Axel Kurck tuli 1587 Ylä-Satakunnan ja 1590 Vehmaan kihlakunnan tuomariksi. Vuonna 1593 hänet nimitettiin Narvan linnan päälliköksi ja alueen käskynhaltijaksi.

Nuijasodan alkuvaiheessa Kurck kannatti Klaus Flemingiä ja löi ratsumiesjoukon päällikkönä Pentti Poutun johtamat nuijamiehet Ulvilan taistelussa 1596. Hän pystyi myös hajottamaan omaa Anolan kartanoa Ulvilassa uhanneen nuijamiesjoukon.

Klaus Flemingin kuoltua 1597 Sigismund nimitti Kurckin seuraavana vuonna Suomen sotaväen ylipäälliköksi Arvid Stålarmin ollessa käskynhaltijana.

Kurck joutui Marttilassa tappiolle Kaarle-herttuaa vastaan ja oli pakotettu peräytymään Viipuriin, jossa jäi vangiksi. Turussa pidetyssä oikeudenkäynnissä Kurck tuomittiin kuolemaan, mutta poliittisista syistä hän vältti Turun verilöylyn.

Hänet vietiin vangittuna Ruotsiin, jossa hän sai uudelleen kuolemantuomion. Suomen aateliston anomuksesta Gripsholmin linnassa vankina ollut Kurck armahdettiin 1602, mutta Kaarlen luottamusta hän ei koskaan pystynyt saavuttamaan. Hänet nimitettiin kuitenkin Suomen sota-asioista vastaavaksi ”ylisotaeverstiksi” (ruots. generalkrigsövferste över de Finska krigssakerna).

Sota Venäjää vastaan syttyi 1609 ja Kurck määrättiin sotaneuvoksena Jakob De la Gardien avuksi. Novgorodissa Kurck kuitenkin sairastui ja joutui palaamaan takaisin.

Elämänsä loppuvaiheen Kurck eli Anolassa tehden sukututkimusta Suomen aatelistosta. Hänet on haudattu Ulvilan kirkkoon. Kurckin hautapaasi on nähtävillä kirkon asehuoneessa.

/////

Axel Kurck, skrev sig Kurke, till Anola i Nakkila socken.

Född 1555. Fänrik vid finska adelsfanan 1578. Löjtnant 1581. Slottsloven på Koporie slott i Ingermanland 1582. Ryttmästare för finska adelsfanan 1583. Ryttmästare 1585 för de finska hovmän som Nils Olofsson före honom kommenderat.

Sänd att närvara vid fredsmötet i Narva 1586. Häradshövding i övre Satakunta 1587 och tillika i Vemo härad 1590. Ståthållare i Narva 1593. Lagman i karelska lagsagan 1596.

Av konung Sigismund utnämnd till krigsöverste i Finland 1598. Slagen av hertig Carls trupper 1599 i S:t Mårtens socken och vid Viborgs övergång till hertigen fången 1599 samt överförd till Sverige. Ställd inför domstol i Linköping under riksdagen i Linköping och dömd till döden 1600 jämte flera andra av konung Sigismunds anhängare men benådad på avrättsplatsen och insatt på Gripsholms slott. Frigiven 1602.

Generalkrigsöverste 1602. Fick i uppdrag 1604 att i Österbotten uppbära de medel som ständerna i Norrköping beviljat. Erhöll 1607 Karleby socken i förläning. (Konfirmerad 1611), men miste den 1612. Fältöverste under ryska tioåriga kriget. Deltog i Helsingfors lantdag 1616. Erhöll 1625 försäkran på den förläning han dittills åtnjutit.

Död 1630-05-30 enligt gravstenen i Ulvsby kyrka och begraven 1631-01-23.

Han ägde mycken kunskap om finska adelns släktförhållanden och rådfrågades därför härom åren 1627 och 1629 av Åbo hovrätt.

Gift 1:o efter 1580 men före 1582 med Carin Boije af Gennäs, begraven 1619-10-06) i Åbo domkyrka (?1620-02-06 i Vesilaks kyrka ), dotter av riksrådet Nils Boije af Gennäs och Brita Horn.

Gift 2:o 1621-01-23 med Kerstin Hansdotter i hennes 2:a gifte, som levde 1632 (gift 1:o med ståthållaren Gödik Fincke i hans 3:e gifte, död 1617), dotter av guvernören i Livland Hans Björnsson (Lepasätten) och Carin Henriksdotter Horn.

/////

• http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11874
• http://runeberg.org/frfinl/0259.html
  
  

Suomen ensimmäisiä sukututkimuksen harrastajia!

• https://fi.wikipedia.org/wiki/Axel_Kurck
• https://fi.wikipedia.org/wiki/Anolan_kartano
• http://www.adelsvapen.com/genealogi/Kurck_nr_16#TAB_3
• http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11874
• http://runeberg.org/frfinl/0259.html

  ---

  
  

Wikipedia:

Axel Jönsson Kurck (Omdirigerad från Axel Kurck) Axel Jönsson Kurck (skrev sig själv Kurke) till Aniela, född 1555 och död 30 maj 1630, var en svensk och finsk militär och inflytelserik adelsman. Kurck var son till Jöns Knutsson Kurck d. ä. och hans andra hustru Ingeborg Tönnesdotter Tott. 1578 var han fänrik vid finländska adelsfanan, och 1581 var han befordrad till löjtnant. År 1582 utsågs Kurck till slottsloven på Koporie slott i Ingermanland. 1583 var han ryttmästare vid finska adelsfanan, och 1585 var hanryttmästare för de finska hovmän som Nils Olofsson före honom kommenderat. Kurck sändes 1586 att närvara vid fredsmötet i Narva 1586. 1587 utsägs han till häradshövding över Övre Satakunta, och 1590 blev han häradshövding även över Vemo härad. 1593 blev Kurck utnämnd till ståthållare på Narva slott, och 1596 blev han lagman över Karelska landssagan. Han blev av Sigismund 20 november 1598 utnämnd till krigsöverste över trupperna i hela Finland. 29 augusti 1599 besegrades han i ett slag i S:t Mårtens socken av hertig Karls trupper, och tvingades efter kapitulationen på Viborgs slott 22 september samma år att ge sig fången. Han var en av dem som av domstolen i Linköping dömdes till döden, men benådades på avrättningsplatsen och sändes i stället som fånge till Gripsholms slott. Han frigavs 16 september 1602, och blev generalkrigsöverste samma år den 9 december. Han fick 1604 i uppdrag att i Österbotten uppbära de medel som ständerna i Norrköping beviljat. 1607 erhöll Kurck Karleby socken i förläning, men miste sin förläning 1612. Han var fältöverste även under ryska tioåriga kriget, och deltog i Helsingfors lantdag 1616. Kurck var gift två gånger, första gången med Carin Boije af Gennäs, och andra gången med Kerstin Hansdotter (av Lepas-släkten). Han skall på Gripsholms slott tillsammans med Arvid Eriksson (Stålarm) d.y. ha låtit rista följande inskrift på en vägg i Griptornet: "Anno 1600 den 3 Aprilis Bleffüe wij här insatte, Troo Gudh i alle tingh, Arffwid Ericksonn Till Lindöö och Peÿtz, Gud wett min lycka, Axel Korck Till Aniela, Wij haffue setted för vår troohett och lydett för wåre synder, kome här uth den..." Källor [redigera]

Gustaf Elgenstierna, Svenska Adelns ättartavlor, Stockholm 1928 http://runeberg.org/sbh/a0623.html ___________________

Axel Kurck Axel Kurck eli Aksel(i) Kurki (1555 – 30. toukokuuta 1630, Nakkila) oli suomalainen ylhäisaateliin kuulunut sotapäällikkö, joka oli Suomen sotaväen ylipäällikkönä 1598–1599. Hänen isänsä oli valtaneuvos Jöns Knuutinpoika Kurki (noin 1502 – noin 1577); Kurck-nimi otettiin käyttöön 1570–1580-luvuilla. Axel Kurck tuli 1587 Ylä-Satakunnan ja 1590 Vehmaan kihlakunnan tuomariksi. Vuonna 1593 hänet nimitettiin Narvan linnan päälliköksi ja alueen käskynhaltijaksi.

Nuijasodan alkuvaiheessa Kurck kannatti Klaus Flemingiä ja löi ratsumiesjoukon päällikkönä Pentti Poutun johtamat nuijamiehet Ulvilassa 1596. Hän pystyi myös hajottamaan omaa Anolan kartanoa Nakkilassa uhanneen nuijamiesjoukon. Klaus Flemingin kuoltua 1597 Sigismund nimitti Kurckin seuraavana vuonna Suomen sotaväen ylipäälliköksi Arvid Stålarmin ollessa käskynhaltijana.

Kurck joutui Marttilassa tappiolle Kaarle-herttuaa vastaan ja oli pakotettu peräytymään Viipuriin, jossa jäi vangiksi. Turussa pidetyssä oikeudenkäynnissä Kurck tuomittiin kuolemaan, mutta poliittisista syistä hän vältti Turun verilöylyn. Hänet vietiin vangittuna Ruotsiin, jossa hän sai uudelleen kuolemantuomion. Suomen aateliston anomuksesta Gripsholmin linnassa vankina ollut Kurck armahdettiin 1602, mutta Kaarlen luottamusta hän ei koskaan pystynyt saavuttamaan. Hänet nimitettiin kuitenkin Suomen sota-asioista vastaavaksi ”ylisotaeverstiksi”. Sota Venäjää vastaan syttyi 1609 ja Kurck määrättiin sotaneuvoksena Jakob De la Gardien avuksi. Novgorodissa Kurck kuitenkin sairastui ja joutui palaamaan takaisin. Elämänsä loppuvaiheen Kurck eli Anolassa tehden sukututkimusta Suomen aatelistosta.

Lähteet

Otavan iso tietosanakirja, Otava 1960–1965. Uusi tietosanakirja, Tietosanakirja oy 1960–1966.