Bengt Algotsson (Algotssönerna)

Bengt Algotsson - tvingades liksom flera andra bröder fly till Norge efter brodern Folkes klosterrov 1288, men återkom senare. År 1307 medverkade Bengt i egenskap av riddare i en överenskommelse mellan hertigarna och hertig Kristofer av Halland och Samsø i Morup år 1307.

Källa: http://wadbring.com/historia/sidor/algot.htm#brynolfalgotsson

SDHK-nr: 1950

Utfärdat: 13010914 Innehåll: Ingrid i Voxtorp kungör att hon mot full ersättning till sin son Abjörn Sixtensson med fri disponsionsrätt överlåtit den del i Forsby som hon ärvt efter sin dotter Ingrids död och som dottern fått i morgongåva av herr Röd Keldorsson samt den till detta arv hörande lösa och fasta egendomen. Sigillanter är utfärdaren, herr Gudserk, Knut Svantepolksson, Arvid Gustavsson och Bengt Algotsson.

SDHK-nr: 2086

Utfärdat: 13050105, Läckö Innehåll: Tolve Petersson upprättar sitt testamente i närvaro av biskop Brynolf (Algotsson) i Skara, herr Bengt Algotsson, skarakanikerna Bengt och Martin samt i närvaro och med samtycke av sina arvingar, svärsonen Harald Brynolfsson och sonen Johannes; för det första skänker han till klostret i Gudhem, där han väljer sin gravplats, 40 mark penningar gängse mynt, för vilkas utbetalande han avsätter hälften av sina gods i Äng i (Dals-)Eds. Vidare skänker han ett antal penningsummor m.m. till kloster, kyrkor och präster i Skara, Lödöse, Fryele, Kädum Flo, Östanå, (Dals-)Ed, Saleby, Mark och Sörby, för lösandet av vilka han avsätter den andra hälften av sina ovannämnda gods. Slutligen avsätter han för betalandet av sina skulder sin arrenedegård i ”ransbiærg” och 1 kvarn med vidhängande tomt i ”tiærnækil”. Som förutsättning för ovanstående gäller att hans arvingar, om de så vill, skall ha rätt att friköpa ovannämnda gods i Äng. Ransberg och Tjärrkil inom ett år efter utfärdarens död; om så inte sker, har skarakaniken Sigvald och herr Lars från Tingvalla, vilka han utser till testamentsexekutorer, fullmakt att sälja godset och med hjälp av intäkterna fullborda testamentet, och om något därefter blir över, skall de överlämna detta till utfärdarens arvingar. Sigillanter är biskopen i Skara, herr Bengt Algotsson, skarakanikerna Bengt och Martin, utfärdarens hustru Margareta och hans svärson Harald Brynolfsson samt utfärdaren själv.

SDHK-nr: 2200

Utfärdat: 13070506, Motorp Innehåll: De svenska hertigarna Erik och Valdemar tillkännager att de på gården Motorp med hertig Kristofer av Halland och Samsö ingått följande överenskommelser, nämligen för det första att de alla, så länge de lever, skall hjälpa varandra och att det hädanefter för all framtid skall råda vänskap och endräkt dem emellan samt att alla oenigheter och tvister, som hittills kan ha uppkommit mellan dem, från och med nu skulle vara undanröjda. Således lovar Erik och Valdemar att troget hjälpa hertig Kristofer och hans barn mot hans bror kungen av Danmark och att bistå honom med 400 stridshästar, för att han skall kunna vinna Danmarks krona, samt att på diverse olika sätt hjälpa och bistå honom både i Sverige och i Danmark i denna hans kamp mot den danske kungen om Danmarks krona, varvid även specificeras hur eventuellt krigsbyte skall delas upp m.m. Avslutningsvis lovar de tillsammans med sina 12 riddare Abjörn Sixtensson, Filip Ulfsson, Gudmar Magnusson, Knut Jonsson, Falke Jonsson, Peter Ragvaldsson, Filip Ingevaldsson, Bengt Hafridsson, Bengt Algotsson, ”Lydan de Kyrnæ”, Ivar ”de Kyrnæ” och Ivar ”de Sandbergh” samt sina 24 väpnare att obrottsligt hålla ovanstående löften till hertig Kristofer vid vite av påvlig exkommunikation; skulle utfärdarna bryta dessa löften, skall ovannämnda riddare och väpnare antingen lämna deras tjänst eller verka för att tidigare omskriven endräkt mellan de tre hertigarna vidmakthålls, varom inte även de är underkastade sagda exkommunikation.

Utfärdarna och ovannämnda 12 riddare beseglar.

SDHK-nr: 2237

Utfärdat: 13080325, Örebro Innehåll: Sveriges hertig Erik erkänner sig vara skyldig riddaren Lyder ”de kyrn” (van Kyren) 800 mark lödigt silver, för vilka han med samtycke av sina bröder kung Birger av Sverige och hertig Valdemar av Finland samt av sin mor drottning Helvig till densamme pantförskrivit sin lösa och fasta egendom i ”symonsöö” (Simonsö, Mörkö socken, Hölebo härad) och ”abylungh” (möjl. Åbylund, Romfartuna socken, Norrbo härad?) med alla tillägor, men förbehållit sig och sina arvingar rätten att återköpa detta gods inom två år, varom inte det skulle tillfalla nämnde Lyder och dennes arvingar. Sigillanter är utfärdaren, hans bröder kung Birger av Sverige och (hertig) Valdemar, hans mor Helvig, biskoparna Brynolf (Algotsson) i Skara, Karl i Linköping och Magnus i Växjö, rådsherrarna Ture Kettilsson, Filip Ingevaldsson, Filip Ulfsson, Birger Persson, Knut Jonsson, Matts Kättilmundsson, Karl Tydiske, Folke Jonsson, Nils Björnsson, Bengt Algotsson, Knut Magnusson, Ragnvald Puke, Ragnvald Mule, Abjörn Sixtensson, Arvid Gustavsson, Johan Huvud, Peter Ragnvaldsson, Tuke Jonsson, Gunne Gris och Rörik Birgersson.

Ursprunget till Hörningsholm var en gård [Symond%C3%B6%C3%B6] (nu Simonsö), belägen på en ö, som sedan växt samman med Mörkös norra strand. Symondöö sätesgård tillhörde Folkungaätten. 1308 tillhörde gården hertig Erik som detta år pantsatte den till Lyder van Kyren. Gården tillhörde 1365-1423 släkten Örnfot. Den ägdes 1365 av Erik Karlsson (Örnfot), 1411 av hans brorson Karl Magnusson och sedan dennes son Knut Karlsson, som 1423 gav den i morgongåva till sin hustru Johanna Torgilsdotter (Brahe).