Bishop Isaac Birgersson Rothovius

https://www.folkareforskarna.se/wp-content/uploads/an-siktet/6_An_2...
see the document in the link

http://runeberg.org/smok/6/0410.html

Sekä BiografiakeskuksenTurun hiippakunnan paimenmuiston 1554–1721 että Wikipedian artikkelissa Isak Rothoviuksesta käytetään virallisesti Isaacus Birgeri Rothovius tai Isaacus Rothovius muotoa.
Rothovius ei osannunt lainkaan suomea. Patronyymi Birgerinpoika-muodossa ei ole perusteltua.

Isacus Birgeri Rothovius (son av Börje Larsson, tab 1), född 1572-11-01 i Hedenstorps by i Angelstads socken, Kronobergs län. Studerade först i Kalmar, Växjö och Linköping samt sedan vid åtskilliga utländska akademier. Promoverad filosofie magister i Wittenberg 1602-03-13. Hovpredikant hos hertig Carl, sedermera konung Carl IX, i Nyköping samt kyrkoherde i Nyköping, allt 1602. Biskop i Åbo 1627-03-06. Prokansler för Åbo nyinrättade universitet 1640-03-30. Död 1652 i Åbo och begraven i domkyrkan, Åbo, varest hans gravsten med latinsk påskrift ses. 'Han understöddes under sina utrikes studier av sedermera rikskanslern, greve Axel Oxenstierna, som varit hans discipel. Förvaltade med nit sitt biskopsämbete i 25 år. Utverkade genom den nåd, som konung Gustaf II Adolf från barndomen för honom hyste och den gunst, vari han stod hos rikskansleren Oxenstierna att år 1627, eller kort efter sedan han blivit biskop, ett gymnasium i Åbo inrättades, vilket läroverk han sedermera 1640 tillstyrkte riksdrotset, greve Per Brahe och genom honom den k. regeringen att förvandla till universitet. Lät genom några professorer och andra lärda män översätta bibeln på finska, vilken översättning trycktes in folio i Stockholm 1642. 1644 Blev genom hans försorg Åbo domkyrka täckt med koppar.' Hans brev till Axel Oxenstierna äro tryckta i den av vitterhets, historie och antikvitetsakademien ombesörjda editionen av den senares brevväxling (1930).

Gift 1:o 1604-10-29 i Nyköping med Anna Eriksdotter, dotter av borgmästaren i Nyköping Erik Larsson och Brita Persdotter, 'som var biskopens i Strängnäs, magister Petri Jonae dotter'.

Gift 2:o med Carin Andersdotter, död 1647, dotter av kyrkoherden i Östra Husby, Östergötlands län, magister Andreas Nikolai och hans 1:a hustru Margareta Nilsdotter. 'Biskop Rothovius skall med sina båda hustrur haft aderton barn.'

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Roth%C3%A5f_nr_882#TAB_3

http://www.kansallisbiografia.fi/paimenmuisto/?eid=2135

Fadern var skattebonden Börje Larsson vars far enligt Gabriel Anrep var en från Tyskland invandrad kaptenlöjtnant vid namn Lorentz Roth som införskaffade sig ett hemman i Sverige. Isak Rothovius tvillingbror var superintendenten i Kalmar stift Jonas Rothovius.

Rothovius föddes i en fattig bondefamilj men fick möjlighet att studera vid åtskilliga gymnasier och kom 1595 till Uppsala, där han 1597 erhöll lärarebefattning för bröderna Axel Oxenstierna, Krister Oxenstierna och Gabriel Oxenstierna, med vilka han samma år begav sig till Tyskland, där de besökte universiteten i Rostock och Wittenberg. I Wittenberg blev Rothovius 1602 filosofie magister, varefter han återvände till hemlandet, ditkallad som hovpredikant hos hertig Karl, och utnämndes 1603 till kyrkoherde i Nyköpings Västra församling. Han kvarblev där till 1627, då han enhälligt av prästeståndet vid riksdagen kallades till biskop i Åbo. Han hade då predikat 3 183 gånger i Nyköping, således omkring 138 gånger årligen.

Redan 1627 inrättade han ett slags kyrkoråd i Åbo och utgav stadgar för kyrkostyrelsen, höll 1628 det första prästmötet i stiftet samt inrättande gymnasiet i Åbo, som 1630 fick sina privilegier. Detta förvandlades till universitet 1640, Kungliga Akademien i Åbo[1]. Per Brahe d.y. var den som främst medverkade till universitetets grundande. Rothovius blev prokansler samt omgav sig med framstående lärare.

1638 stadfäste regeringen en av Rothovius föreslagen bibelkommission för utgivande av Bibeln på finska, ett arbete, som trycktes i Stockholm redan 1642.

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns Jockim Neimans målning från 1652 av Rothovius i prästdräkt.[2]

Rothovius första hustru Anna Eriksdotter var enligt Anrep dotter till borgmästaren i Nyköping och dotterdotter till biskop Petrus Jonæ Helsingus. Hans andra hustru Carin Andersdotter var dotter till kyrkoherden i Östra Husby socken, Andreas Nicolai.

Ättlingar till Isak Rothovius kallade sig Rothof, däribland Fredrik, Birger Fredrik och Emanuel Rothoff. Grenar av den släkt han och brodern gav upphov till adlades med namnen Gyllenroth, Rothåf, Ridderhof och Rothoff.

ISAACUS ROTHOVIUS 1627-52

Syntyi Angelstadissa <1.11.?> 1572, isä Hedenstorpin talollinen Birger Larsson (Roth?l).

Växjön kouluun 1582, Kalmarin kouluun 1588, Linköpingin kouluun 1591. Yliopp. Upsalassa

1595, Wittenbergissä 1.7.1600, maist. 23.3.1602. Kaarle herttuan hovisaarnaaja 1602 03.

Nyköpingin khra 1604. Rovasti. Turun piispa 6.3.1627, vih. virkaan Strängnäsissä 15.4.1627.

Valtiopäivämies 1633, 1634, 1636.

Kuoli Turussa 10. 1 1.12.1652.

Puoliso 1) Nyköpingissä 29.10.1604 Anna Eriksdotter, k. Nyköpingissä (haud. 15.4.) 1612, vht Nyköpingin

pormestari Erik Larsson ja Brita Persdotter; 2) 1613 Katarina Andersdotter, k. Turussa 3.12.1646, vht Östra

Husbyn khra Andreas Laurentii ja h.1.v. Margareta Nilsdotter.

• http://fi.wikipedia.org/wiki/Isaacus_Rothovius

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5204117

Sekä BiografiakeskuksenTurun hiippakunnan paimenmuiston 1554–1721 että Wikipedian artikkelissa Isak Rothoviuksesta käytetään virallisesti Isaacus Birgeri Rothovius tai Isaacus Rothovius muotoa.
Rothovius ei osannunt lainkaan suomea. Patronyymi Brigerinpoika-muodossa ei ole perusteltua.

Isacus Birgeri Rothovius (son av Börje Larsson, tab 1), född 1572-11-01 i Hedenstorps by i Angelstads socken, Kronobergs län. Studerade först i Kalmar, Växjö och Linköping samt sedan vid åtskilliga utländska akademier. Promoverad filosofie magister i Wittenberg 1602-03-13. Hovpredikant hos hertig Carl, sedermera konung Carl IX, i Nyköping samt kyrkoherde i Nyköping, allt 1602. Biskop i Åbo 1627-03-06. Prokansler för Åbo nyinrättade universitet 1640-03-30. Död 1652 i Åbo och begraven i domkyrkan, Åbo, varest hans gravsten med latinsk påskrift ses. 'Han understöddes under sina utrikes studier av sedermera rikskanslern, greve Axel Oxenstierna, som varit hans discipel. Förvaltade med nit sitt biskopsämbete i 25 år. Utverkade genom den nåd, som konung Gustaf II Adolf från barndomen för honom hyste och den gunst, vari han stod hos rikskansleren Oxenstierna att år 1627, eller kort efter sedan han blivit biskop, ett gymnasium i Åbo inrättades, vilket läroverk han sedermera 1640 tillstyrkte riksdrotset, greve Per Brahe och genom honom den k. regeringen att förvandla till universitet. Lät genom några professorer och andra lärda män översätta bibeln på finska, vilken översättning trycktes in folio i Stockholm 1642. 1644 Blev genom hans försorg Åbo domkyrka täckt med koppar.' Hans brev till Axel Oxenstierna äro tryckta i den av vitterhets, historie och antikvitetsakademien ombesörjda editionen av den senares brevväxling (1930).

Gift 1:o 1604-10-29 i Nyköping med Anna Eriksdotter, dotter av borgmästaren i Nyköping Erik Larsson och Brita Persdotter, 'som var biskopens i Strängnäs, magister Petri Jonae dotter'.

Gift 2:o med Carin Andersdotter, död 1647, dotter av kyrkoherden i Östra Husby, Östergötlands län, magister Andreas Nikolai och hans 1:a hustru Margareta Nilsdotter. 'Biskop Rothovius skall med sina båda hustrur haft aderton barn.'

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Roth%C3%A5f_nr_882#TAB_3

http://www.kansallisbiografia.fi/paimenmuisto/?eid=2135

Fadern var skattebonden Börje Larsson vars far enligt Gabriel Anrep var en från Tyskland invandrad kaptenlöjtnant vid namn Lorentz Roth som införskaffade sig ett hemman i Sverige. Isak Rothovius tvillingbror var superintendenten i Kalmar stift Jonas Rothovius.

Rothovius föddes i en fattig bondefamilj men fick möjlighet att studera vid åtskilliga gymnasier och kom 1595 till Uppsala, där han 1597 erhöll lärarebefattning för bröderna Axel Oxenstierna, Krister Oxenstierna och Gabriel Oxenstierna, med vilka han samma år begav sig till Tyskland, där de besökte universiteten i Rostock och Wittenberg. I Wittenberg blev Rothovius 1602 filosofie magister, varefter han återvände till hemlandet, ditkallad som hovpredikant hos hertig Karl, och utnämndes 1603 till kyrkoherde i Nyköpings Västra församling. Han kvarblev där till 1627, då han enhälligt av prästeståndet vid riksdagen kallades till biskop i Åbo. Han hade då predikat 3 183 gånger i Nyköping, således omkring 138 gånger årligen.

Redan 1627 inrättade han ett slags kyrkoråd i Åbo och utgav stadgar för kyrkostyrelsen, höll 1628 det första prästmötet i stiftet samt inrättande gymnasiet i Åbo, som 1630 fick sina privilegier. Detta förvandlades till universitet 1640, Kungliga Akademien i Åbo[1]. Per Brahe d.y. var den som främst medverkade till universitetets grundande. Rothovius blev prokansler samt omgav sig med framstående lärare.

1638 stadfäste regeringen en av Rothovius föreslagen bibelkommission för utgivande av Bibeln på finska, ett arbete, som trycktes i Stockholm redan 1642.

I Statens porträttsamling på Gripsholms slott återfinns Jockim Neimans målning från 1652 av Rothovius i prästdräkt.[2]

Rothovius första hustru Anna Eriksdotter var enligt Anrep dotter till borgmästaren i Nyköping och dotterdotter till biskop Petrus Jonæ Helsingus. Hans andra hustru Carin Andersdotter var dotter till kyrkoherden i Östra Husby socken, Andreas Nicolai.

Ättlingar till Isak Rothovius kallade sig Rothof, däribland Fredrik, Birger Fredrik och Emanuel Rothoff. Grenar av den släkt han och brodern gav upphov till adlades med namnen Gyllenroth, Rothåf, Ridderhof och Rothoff.

ISAACUS ROTHOVIUS 1627-52

Syntyi Angelstadissa <1.11.?> 1572, isä Hedenstorpin talollinen Birger Larsson (Roth?l).

Växjön kouluun 1582, Kalmarin kouluun 1588, Linköpingin kouluun 1591. Yliopp. Upsalassa

1595, Wittenbergissä 1.7.1600, maist. 23.3.1602. Kaarle herttuan hovisaarnaaja 1602 03.

Nyköpingin khra 1604. Rovasti. Turun piispa 6.3.1627, vih. virkaan Strängnäsissä 15.4.1627.

Valtiopäivämies 1633, 1634, 1636.

Kuoli Turussa 10. 1 1.12.1652.

Puoliso 1) Nyköpingissä 29.10.1604 Anna Eriksdotter, k. Nyköpingissä (haud. 15.4.) 1612, vht Nyköpingin

pormestari Erik Larsson ja Brita Persdotter; 2) 1613 Katarina Andersdotter, k. Turussa 3.12.1646, vht Östra

Husbyn khra Andreas Laurentii ja h.1.v. Margareta Nilsdotter.

• http://fi.wikipedia.org/wiki/Isaacus_Rothovius

Isakista ja vaimostaan Karinista kerrotaan Veli Pekka Toropaisen kirjassa "39 tarinaa 1600-luvun turkulaisnaisista", s. 151-156.