Matching family tree profiles for Carl Niclas von Hellens
view all 15
Immediate Family
-
-
daughter
-
daughter -
daughter
-
daughter
-
-
daughter
-
-
father
-
mother
-
-
About Carl Niclas von Hellens
- Turun ruotsalainen - Rippikirja 1786-1791 JK1164, Kuva 161
- Wikipedia: Carl Niclas Hellenius, myöh. von Hellens (1745–1820), oli suomalainen kasvitieteilijä ja Turun Akatemian talousopin ja luonnonhistorian professori.
- Hellenius aloitti opintonsa Turun Akatemiassa vuonna 1764 ja opiskeli aluksi luonnonhistoriaa Pehr Kalmin ja kemiaa Pehr Adrian Gaddin johdolla. Lääketieteen professori Johan Haartman sai hänet kuitenkin kiinnostumaan lääketieteestä. Hellenius lähtikin 1774 jatkamaan opintojaan Uppsalan yliopistoon, josta valmistui lääketieteen tohtoriksi vuonna 1777. Uppsalan yliopistossa hän oli mm. Carl von Linnén oppilaana.
- Hellenius palasi Turkuun vuonna 1778, jossa hän toimi lyhyen aikaa akatemiassa lääketieteen opettajana. Samalla hän tutki kasvitiedettä. Talousopin professuuria hoitaneen Pehr Kalmin kuoltua vuonna 1779 hän haki tältä vapautunutta virkaa, muttei tullut valituksi. Vuonna 1780 hänet nimitettiin akatemian kasvitieteellisen puutarhan esimieheksi, jossa tehtävässä hän myös opetti kasvitiedettä opiskelijoille. Talousopin professoriksi 1780 nimitetyn Salomon Kreanderin kuoltua vuonna 1792 virka nimettiin uudelleen talousopin ja luonnonhistorian professuuriksi. Tämä johtui siitä, että ns. hyödyn aikakaudelle tyypillinen ajattelu oli väistymässä, ja hyödyn lisäksi haluttiin huomioida tieteellisiä tavoitteita. Hellenius haki uudelleen virkaa, ja tuli tällä kertaa valituksi. Hän toimi akatemian rehtorina vuosina 1789 ja 1802.
- Hellenius oli varsin uuttera tutkija ja kirjoittaja. Luonnonhistoria oli hänen aikanaan enimmäkseen lajien kuvausta, mutta joskus von Hellens sivusi kirjoituksissaan yleisen biologian aiheita. Kasvitieteen ohella hän oli kiinnostunut eläintieteestä, erityisesti linnuista ja hyönteisistä. Von Hellens teki myös suuren työn Turun akatemian kasvitieteen hyväksi. Hän järjesti kasvitieteellisen puutarhan uudelleen ja kartutti sen lajimäärän parista sadasta yli kahteen tuhanteen. Lisäksi hän kartutti akatemian kasvikokoelmaa. Akatemian kokoelmat kuitenkin tuhoutuivat Turun suurpalossa vuonna 1827.
- Hellenius jäi eläkkeelle vuonna 1816, jolloin hänet aateloitiin. Tässä yhteydessä hän muutti nimensä muotoon von Hellens. Hänen seuraajakseen professorin virkaan nimitettiin Carl Reinhold Sahlberg.
- Riksarkivet: Carl Niclas von Hellens Född:1745-08-01 – Finland (i Kärkölä), Död:1820-01-16 – Finland (i Åbo) naturalhistoriker.
- Meriter
- von Hellens, Carl Niclas (före adl Hellenius), f 1 aug 1745 i Kärkölä (Tav, Finland), d 16 jan 1820 i Åbo. Föräldrar: regiskrivaren Carl Hellenius o Brita Catharina Stranden. Gymnasist i Borgå 60, inskr vid Åbo akad 22 febr 64, amanuens vid kemiska laboratoriet 66—70, FK 68, disp pro gradu 26 juni 69, magister 6 juli 69, allt i Åbo, informator i landsorten 70, docent i kemi, zoologi o ekonomi vid Åbo akad 11 okt 73, betyg till UU 17 maj 74, disp för Linné där 20 nov 76, ML 77, med adj o botanices demonstrator vid Åbo akad 13 febr 78, eo prof i ekonomi o naturalhist där 12 juni 80, MD vid UU 17 juni 80, rektor vid Åbo akad 89 o 92, prof i ekonomi o naturalhist 16 april 93, ordf i Finska hushålln-.sällsk 09, led av collegium medicum i Åbo 11, adl vid sitt avsked som prof 11 maj 16. — LVA 88.
- G 4 sept 83 i Åbo m Anna Charlotta v Mell, f 17 febr 63 där, d 12 mars 95 där, dtr till apotekaren Lars Henrik v M o Anna Charlotta Fittie.
- Biografi
- Om H:s tidigare studieår är ingenting av betydelse närmare bekant. Intryck under vistelsen i Uppsala blev tydligen avgörande för hans fortsatta verksamhet, och mycket tyder på att Linné utövade stort inflytande på honom. H:s för doktorsgrad utgivna avhandling var den sista för vilken Linné presiderade och hans omdöme om H var mycket berömmande.
- H förblev naturalhistorien och särskilt botaniken trogen under hela sitt liv. Den ekonomiska delen av sin omfattande professur ägnade han avgjort mindre intresse. Naturalhistorien blev, har det sagts, under H:s tid en verklig vetenskap. Skötseln av den botaniska trädgården i Åbo anförtroddes honom redan tidigt och där föreläste han också. Med tanke på trädgårdens förkovran tillbytte han sig växter, även utländska. Främst upprätthöll han vetenskapliga kontakter och korrespondens med Uppsala (C P Thunberg) och Sthlm (Olof Swartz) men hade förbindelser också på andra håll, bl a i Ryssland, dit han på 1810-talet sände en av sina elever för att uppköpa frön till sällsynta växter, som inte fanns i Åbo.
- Vården av trädgården var förenad med svårigheter av många slag, inte minst ekonomiska, vilka H med oförtröttad energi strävade att övervinna. 1779 påbörjade han en senare av andra fortsatt avhandling om den botaniska trädgården. Stort intresse visade han också för akademins herbarium. Han uppskattade 1811 dess av honom själv tidigare kraftigt ökade omfång till omkr 10 000 arter. Att hopbringa ett herbarium som motsvarade de fordringar som kunde ställas på en vetenskaplig institution ansåg han mycket angeläget. Bytesförbindelser var honom också här till hjälp. I samband med sitt avsked skänkte han sina växt- och övriga samlingar till akademin. H vinnlade sig också om att anlägga ett zoologiskt museum, men om hans verksamhet i detta syfte är uppgifterna relativt knapphändiga.
- Som forskare och lärare bidrog H till att göra Linné och dennes arbeten välkända i Åbo. Några av H:s avhandlingar behandlar praktiska frågor, flertalet är att hänföra till den rent deskriptiva naturalhistoriens område; de bildade övergången till den beskrivande naturforskning, som därefter under flera årtionden skulle vara dominerande vid universitetet i Finland. Sina rön publicerade H utom i form av akademiska avhandlingar bl a i sv Vetenskapsakademins handlingar. Han presiderade för 31 disputationer, skrivna dels på svenska, dels på latin.
- En av H:s ofta nämnda avhandlingar innehöll fenologiska iakttagelser från trakten kring Åbo åren 1780—85 med uppgifter om när växterna öppnade sina blomkalkar m m (1786). På zoologins område behandlade han bl a djurfängen i Tayastland (1782). Till frågor om hybrida djurarter återkom han i olika sammanhang. Färgvariationerna hos fåglarna intresserade honom. Själv ägde han ett vackert fågelkabinett med lapska rariteter. Den första i räckan av botaniskt monografiska avhandlingar bar titeln »De Calla» (1782), och den följdes av flera andra av liknande typ. H torde ha varit den förste i Finland som i sina undersökningar meddelade noggranna uppgifter om fyndorterna för de växter han behandlade. Genom sin verksamhet och sina skrifter medverkade H i hög grad till att det allmänna intresset för att samla och examinera växter stegrades. — För att hedra H gav Anders Retzius namnet Hellenia åt ett växtsläkte.
- H var en intresserad medlem av sammanslutningar sådana som Musikaliska sällskapet och Läsesällskapet i Åbo. Han var med bland dem som tog initiativet till Allmän litteraturtidning. I Finska hushållningssällskapet fungerade han under en period som ordförande. Under sina sista år var han blind. Omdömena om H som människa, forskare och lärare har genomgående varit positiva.
view all 11
Carl Niclas von Hellens's Timeline
| 1745 |
August 1, 1745
|
Maavehmas, Kärkölä, Hollola, Finland
|
|
| 1784 |
May 25, 1784
|
Skarpböle, Finland
|
|
| 1785 |
June 4, 1785
|
Åbo, Finland
|
|
| 1786 |
August 28, 1786
|
Åbo, Finland
|
|
| 1787 |
December 22, 1787
|
Turku-Åbo, Western Finland, Finland
|
|
|
December 22, 1787
|
Åbo, Finland
|
||
| 1790 |
August 20, 1790
|
||
| 1794 |
February 22, 1794
|
||
| 1820 |
January 16, 1820
Age 74
|
Turku, Finland
|