Carl Olbers

Olbers, som undervisades i föräldrahemmet och hos pastor A Giädda på Kalvheds komministerboställe, genomgick i de lägre tonåren, under påverkan av Henric Schartaus skrifter, en religiös kris som löstes genom läsning av Luther. Som elev vid Göteborgs gymnasium vände han sig till vice lektorn Gustaf Daniel Björck med själavårdsfrågor. Denne, som torde känt till att Olbers fars kusin och svåger, domprosten i Skara Levin Olbers (1767–1824) varit swedenborgare, rådde Olbers att läsa Bibeln och Roos men aldrig swedenborgska skrifter. Under sin första prästtjänstgöring i Träslöv mötte Olbers en strängt pietistisk Schartautolkning hos några lekmän, som sökte göra pastorala råd i ett visst själsläge till generella bud. Bland annat klandrade de Olbers för att han spelade violin. Dessa upplevelser präglade Olbers för livet och gav honom avsmak för allt pietistiskt.

Som student vid Lunds universitet 1840 ägnade Olbers sig samtidigt åt filosofiska och teologiska studier och prästvigdes 1844. Efter halvtannat års prästerlig tjänstgöring i sitt födelsestift, återvände han 1846 till Lund, där han blev filosofie magister 1847 och året därefter kallades till docent i pastoralteologi.

Under åren 1849–1850 var Olbers adjunkt till förste stadskomministern i Lund. Han förestod 1851–1852 professuren i teoretisk filosofi vid universitetet där och utnämndes 1853 till teologie adjunkt och kyrkoherde i Stångby. I februari 1854 blev han prost honoris causa. Han vikarierade på professuren i praktisk teologi 1853–1858, i kyrkohistoria och symbolik 1859–1860 samt ånyo på den i praktisk teologi 1861–1862.

Utnämnd 1863 till professor i sistnämnda vetenskap samt till kyrkoherde i Hällestads prebendepastorat, övertog han genom byte lärostolen i kyrkohistoria och symbolik 1865, blev teologie doktor 1868 samt var teologiska fakultetens i Lund ombud vid kyrkomötet 1873 och ledamot i kommittén för granskningen av universitetens statuter 1874. Han blev domprost och vice ordförande i Lunds domkapitel 1879. I sistnämnda egenskap fungerade han redan under biskopsledigheten mellan Johan Henrik Thomander och Wilhelm Flensburg.

Olbers var rektor för Lunds universitet 1872–1873 samt inspektor för Göteborgs nation 1864–1886.