Christopher Polhem

Polhem
Från Wikipedia
(Omdirigerad från Polhammar)
Hoppa till: navigering, sök
Polhem, Polheimer eller Polhammar, släkt med omtvistat ursprung.

Släkten kom till Sverige från Pommern med Wolf Christoph Polhammar (ca 1610-1669) som flyttade till Gotland under mitten av 1600-talet och där startade en affärsrörelse. Wolf Christoph Polhammar hade en bror som var verksam i Stockholm som bokhållare vid postverket, Hans Adam Polhammar. Enligt släkttraditionen kom Polhem från en en välkänd högadlig släkt i Europa. Det har förekommit flera adelssläkter med detta namn, och man förmodar att dessa ursprungligen är släkt, därtill har namnet burits bland borgerliga släkter i Österrike. Släkten förmodas idag ha kommit från Ungern eller Österrike (SBL 143).

Wolf Christoph Polhammars gifte sig med Christina Eriksdotter Schenning (1625 eller 1615-1715), dotter till borgmästaren i Skänninge Erik Schening eller borgmästaredotter från Vadstena. Paret fick fyra söner.

Deras äldste son var uppfinnaren Christopher Polhammar som adlades med namnet Polhem 1716. Den adliga släktgrenen slocknade på svärdssidan med mekanikern och hovmannen Gabriel Polhem (1700-1772).

Från släkten kom även Anders Polheimer (1746-1811) som var framgångsrik företagare inom bergshanteringen, och var greve Eric Ruuth till stor hjälp vid grundandet av Höganäs.

I Sverige finns ett flertal skolor namngivna efter Christopher Polhem, bland annat Polhemsskolan [1], i Gävle. Polhemsgymnasiet [2] i Göteborg och Polhemskolan [3] i Lund

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Polhem"
Kategorier: Svenska adelsätter | Industrifamiljer

av http://www.gotland.net/sv/platser/polhemsgarden.
------------------------------------------

I Tingstäde hittar man Polhemsgården, uppfinnaren Christopher Polhems barndomshem. På den vackra hembygdsgården anordnas bland annat midsommarfirande varje år, och via Tingstäde Hembygdsförening kan man också boka tid för en visning av gården.
'

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

http://www.krutbrannaren.se/Seochg%C3%B6r/Seochg%C3%B6riTingst%C3%A....
-----------------------------------
En gård med gamla anor
Polhemsgårdens anor är spårade till 1500-talet. 1659 dyker det upp ett intressant namn i ägarförteckningen, Wulf Polhammar. I december 1661 föds hans son Christopher Polhem - den mest namnkunnige Tingstädebon genom tiderna.

En gård med gamla anor
Polhemsgårdens anor är spårade till 1500-talet. 1659 dyker det upp ett intressant namn i ägarförteckningen, Wulf Polhammar. I december 1661 föds hans son Christopher Polhem - den mest namnkunnige Tingstädebon genom tiderna.

-------------------
Polhemsgården i Tingstäde
Mitt i Tingstäde ligger Polhemsgården, uppfinnaren Cristopher Polhems barndomshem och hembygdsföreningens gård, med sina gamla byggnader. Här pågår aktiviteter hela året - midsommarfirande, hembygdsvecka, lammgrillning, julmarknad och mycket mer.

Polhemsgården Nystugu är en gård med gamla anor. Man har spårat den till 1500-talet. 1659 finns ett intressant namn i ägarförteckningen då Wulf Polhammar flyttade sin verksamhet till Tingstäde. Sonen och uppfinnaren Christopher Polhem, föddes den 18 december 1661.

1951, när Svenska Uppfinnareföreningen firade 200-årsjubileumet av Polhems död, entusiasmerade ingenjör Robert S Nilsson tingstädeborna att bilda en hembygdsförening. Uppgiften var att ta hand om gården.

1953 köpte hembygdsföreningen manbyggnaden, flygeln och smedjan för endast 100 kronor och satte igång att restaurera. 1971 – 1972 fick hembygdsföreningen hjälp av AMS att restaurera manbyggnaden, flygeln och smedjan, vilket blev ett verkligt lyft för föreningens verksamhet. Så småningom tog föreningen över såväl mark som uthus som en gåva från kommunen. I uthusen finns en mängd olika gamla bruksföremål från bygden.

Håll utkik i kalendariet för höjdpunkterna på Polhemsgården. Beläget vid Furubjersån startar naturleden till Kutkäldus naturkälla också just här.

Polhemsgården i Tingstäde
Mitt i Tingstäde ligger Polhemsgården, uppfinnaren Cristopher Polhems barndomshem och hembygdsföreningens gård, med sina gamla byggnader. Här pågår aktiviteter hela året - midsommarfirande, hembygdsvecka, lammgrillning, julmarknad och mycket mer.

Polhemsgården Nystugu är en gård med gamla anor. Man har spårat den till 1500-talet. 1659 finns ett intressant namn i ägarförteckningen då Wulf Polhammar flyttade sin verksamhet till Tingstäde. Sonen och uppfinnaren Christopher Polhem, föddes den 18 december 1661.

1951, när Svenska Uppfinnareföreningen firade 200-årsjubileumet av Polhems död, entusiasmerade ingenjör Robert S Nilsson tingstädeborna att bilda en hembygdsförening. Uppgiften var att ta hand om gården.

1953 köpte hembygdsföreningen manbyggnaden, flygeln och smedjan för endast 100 kronor och satte igång att restaurera. 1971 – 1972 fick hembygdsföreningen hjälp av AMS att restaurera manbyggnaden, flygeln och smedjan, vilket blev ett verkligt lyft för föreningens verksamhet. Så småningom tog föreningen över såväl mark som uthus som en gåva från kommunen. I uthusen finns en mängd olika gamla bruksföremål från bygden.

Håll utkik i kalendariet för höjdpunkterna på Polhemsgården. Beläget vid Furubjersån startar naturleden till Kutkäldus naturkälla också just här.
--------------------

Christopher Polhem (fram till adlandet 1716 Polhammar), troligen född 18 december 1661 i Tingstäde på Gotland, död 30 augusti 1751 i Stockholm; svensk uppfinnare och industriman, kallad "den svenska mekanikens fader".

Mannen och gärningen
Polhem var son till Christina Eriksdotter Schening från Vadstena och Wulf Christopher Polhammar, en tysk köpman som invandrat till Visby. Han hade åtminstone två bröder, Johan och Jonas. Modern gifte om sig med Jöran Silcker. Som åttaåring blev han faderlös och flyttade till en farbror i Stockholm. Han arbetade ett tag som dräng på en gård i Uppland. Med tiden blev Polhem inspektor på Vansta säteri i Ösmo, där han blev kvar till år 1685.

1687 började han studera fysik, matematik och mekanik vid Uppsala universitet. Efter utbildningen reste han runt i Europa för att lära sig tekniska nyheter. Vid hemkomsten startade han 1697 den första skolan för ingenjörer i Sverige Laboratorium mechanicum, där han för undervisningen skapade en modellsamling för rörelsemekanismer, Polhems mekaniska alfabet.

1699 grundade han Stjärnsunds manufakturverk i Dalarna som bland annat tillverkade maskiner och pendelur.

Polhem hade i uppdrag att försöka bygga slussar förbi Trollhättefallen i Göta älv. De kom aldrig i drift men det finns några ofullbordade slussar vid fallområdet i Trollhättan (Polhems slussled). Först år 1800 blev drömmen om en farled mellan Östersjön och Vänern en verklighet och Trollhätte kanal kunde invigas.

Han har även "uppfunnit" Polhemsknuten som är en korslänks-koppling mellan två axeländar som bildar viss vinkel mot varandra. Polhemslåset är en sorts hänglås, som man kan träffa på här och var än i dag.

Polhem var en av de tidigast invalda ledamöterna av Kungliga Vetenskapsakademien.[1]

Lista över uppfinningar
Polhemslås
Sluss
Polhemsknut
Klocka som visar tid datum och stjärntecken.

Hedersbetygelser [
I Sverige finns ett antal skolor namngivna efter Christopher Polhem, bland annat Polhemsgymnasiet i Stockholm, Polhemsskolan i Gävle, Polhemskolan i Lund, Polhemsgymnasiet i Göteborg och Christopher Polhemgymnasiet i Visby.

Christopher Polhem finns avbildad på de svenska femhundrakronorssedlarna.

Polhemslaboratoriet på Luleå tekniska universitet är uppkallat efter Christopher Polhem.

Polhemspriset har delats ut av Sveriges Ingenjörer och dess föregångare Svenska Teknologföreningen och Sveriges Civilingenjörsförbund sedan 1878.[2] Priset (för närvarande på 250 000 kr) delas ut vartannat år för teknisk innovation på hög nivå eller för genialisk lösning av ett tekniskt problem. Innovationen ska finnas tillgänglig på den öppna marknaden, vara konkurrenskraftig samt uthålligt miljövänlig.

Fru, Maria Hoffman, död 1735. Gift 1691.

Barn:
Gabriel, född 1700 i Falun, död 1772 i Stockholm, mekaniker.
Emerentia, född 1703, död 1760, gift med häradshövding Reinhold Rückersköld från Hedemora.

Källor [
1.^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1921)
2.^ Sveriges Ingenjörer: Polhemspriset

Externa länkar
Stjärnsund - Christopher Polhem
Tekniska museet - Christopher Polhem

Hämtad från "http://sv.wikipedia.org/wiki/Christopher_Polhem"

Kategorier: Personer i 1700-talets historia | Svenska lärde | Svenska uppfinnare | Sveriges industrihistoria | Födda 1661 | Avlidna 1751 | Alumner från Uppsala universitet | Personer inom Sveriges näringsliv | LVA | Män

Christopher Polhem
Christopher Polhem (1661-1751) brukar kallas den svenska mekanikens fader. Han föddes på Gotland och lärde sig tidigt på egen hand mekanikens grunder. Redan som 15-åring skaffade han sig sin första verkstad där han tillverkade saxar, urverk, knivar. 1687 kom han till Uppsala som student och läste fysik, matematik och mekanik. Under studietiden höll han på med flera mekaniska uppdrag och lyckades med bedriften att laga det medeltida urverket i Uppsala domkyrka. Efter denna framgång kallades han 1690 till kung Karl XI och Bergskollegium där han fick tillfälle att visa upp sina egna idéer och kunnande. Kungen blev imponerad av Polhem och utnämnde honom till Directeur över Bergsmechaniken. Två år senare blev han Konstmästare vid Stora Kopparberget i Falun. I mitten av 1690-talet gjorde Polhem en lång studieresa till kontinenten. Intrycken från denna resa gav idéen till att bygga upp ett manufakturverk även i Sverige.

Polhem var också en föregångare i fråga om teknisk utbildning och pedagogik. Han grundade 1697 Laboratorium mechanicum, en skola för ingenjörer, och hans idéer och uppfinningar utgjorde också grunden för Kongliga modellkammaren i Stockholm, grundad 1756. Denna innehåller en förnämlig samling tekniska trämodeller, Polhems mekaniska alfabet. Dessa finns idag på Tekniska museet i Stockholm.

Till verksamheten i Stjernsund knöt Polhem många elever och vänner som själva senare kom att bli mycket berömda, Emanuel Swedenborg, Augustin Ehrensvärd och Carl Johan Cronstedt. Många studenter i mekanik kom hit, även från utlandet, och Stjärnsund kom att bli något av en högskola för teknisk utbildning. Till Stjärnsund kom även Carl von Linné som 1734 besökte Polhem under en resa i Bergslagen. "Intet är spekulativare än Stjärnsund" skriver han i sin resedagbok.

Polhem efterlämnade en lång rad skrifter i en rad vitt skilda ämnen. Han deltog i samhällsdebatten, han skrev om religion och medicin, geologi och kosmologi. Han deltog även i debatten om barnavård och skrev artiklar om hushållsekonomi. Han författade även en skrift där han redogjorde för hur man skulle förfara för att förhindra drängar och pigor att öla i smyg. På gamla dagar försökte han till och med att konstruera ett nytt universalspråk, lingua philosophica.

Christopher Polhem avled i Stockholm 90 år gammal och har sin grav i Maria kyrka. Bruket hade redan 1728 övertagits av hans måg, häradshövding Reinhold Rückersköld från Hedemora som var gift med Polhems dotter Emerentia.

LÄS MER OM POLHEM:

Christopher Polhem – maskinmannen. Av: David Dunér, publicerad i Populär Historia 3/2001

David Dunér. Daedalus flykt. Från den teknikhistoriska tidskriften Polhem 2005

+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
POLHEMS STJÄRNSUND

Polhems Stjärnsund
Sund var det ursprungliga namnet på byn vid sundet mellan sjön Grycken och Sörbosjön i Husby socken i södra Dalarna. Redan under 1500-talet hade Sund en hytta, Sundshyttan, och en hammarsmedja. Anläggningen drevs av bergsmän och tillsammans med sin kompanjon, Gabriel Stierncrona, köpte Polhem 1699 mark och lät uppföra landets första manufakturverk. Enligt traditionerna hade Stjernsunds första stiftelseurkund följande formulering: "Iag Stierncrona med capital och iag Polhammar med wett och förstånd hafwa besluta anläggia manufacturwärk".

I maj 1700 flyttade Polhem med familj upp till Stjärnsund och påbörjade uppförandet av manufakturverket, landets första egentliga industri för tillverkning av allmännyttiga ting. Serietillverkning av vardagsföremål var något helt nytt för sin tid. Polhem och hans arbetare tillverkade hushållsprodukter av metall med nya metoder. . Drivkraften var ett enda vattenhjul som i sin tur drev 18 olika maskiner. Alla maskiner uppfanns och byggdes upp på plats av Polhem och hans duktiga medarbetare.

På ungefär samma plats som där dagens smedja ligger, fanns under Polhems tid en hytta, hammarsmedja, valsverksanläggning, plåtsmedja, tallriksfabrik, urmakeri och andra verkstäder av olika slag. Här skedde tillverkning av allt från takplåt, kugghjul, drev och tallrikar till lyktor, urverk, lås mm. Här gjordes myntmaskinerna till myntverket i Avesta, det gjordes textilmaskiner, tröskverk och mycket, mycket annat. Polhemslåset blev långt senare förebilden för dagens patentlås. Polhems grundkonstruktion med 4-valsverket används fortfarande i moderna valsverk. I sina maskiner i Stjärnsund behövde han förbinda två i vinkel arbetande axlar vilket ledde till utvecklandet av polhemsknuten, en föregångare till våra dagars kardanknut. Polhems brorson Anders Polhammar blev tidigt ansvarig för urtillverkningen på bruket. Än idag tillverkas Stjernsundsur i en verkstad inte långt från där Polhems smedja låg. I Polhemsmuseet längs ån finns många av Polhems uppfinningar och de föremål som tillverkades utställda.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
POLHEMSMUSEET
I den gamla prästgården nere vid ån, ligger Polhemsmuseet. Bara ett stenkast härifrån låg en gång Polhems smedja och verkstäder. Museet ägnas nästan helt åt hans verksamhet i Stjärnsund. Här får urtillverkningen sin historia exponerad i ett rum. Här finns också modeller från hans mekaniska alfabet, polhemslås och allehanda bruksföremål som tillverkades vid manufakturverket. Museet drivs av Stiftelsen Husbyringen och är öppet dagligen under sommaren.

Strax intill museet ligger urverkstaden där Stiernsundsur fortfarande tillverkas. På andra sidan vägen ned till museet ligger också den gamla järnvägsstationen. Från Polhemsmuseet utgår vandringsleden Drottning Christinas väg till Kloster.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++
STJÄRNSUNDSUR
I en verkstad alldeles intill Polhemsmuseet tillverkas fortfarande Stjernsundsur. Urmakeriet är idag vad som finns kvar av hans verksamhet i Stjärnsund. Här har urtillverkning pågått i stort sett utan avbrott ända sedan Polhems dagar.

I och med grundandet av Stjernsunds manufakturverk år 1700 fick Polhem möjlighet att tillverka väggur i större skala. Tillverkningen ägde rum i den s.k. konstkammaren med olika maskiner drivna av vattenkraft. Till sin hjälp hade Polhem ett antal duktiga urmakarmästare och arbetare. Bland de först anställda var Per Nilsson Trång och Mats Matsson Grusell. Medan många andra arbetare lämnade bruket för att bli egna mästare på annat håll stannade dessa kvar. Ättlingar till Trång och Grusell var sedan vägg- och tornurmakare i Stjärnsund under större delen av 17- och 1800-talet.

Polhems brorson Anders Polhammar kom till Stjärnsund 1725. Efter en tid av nedgång under 1720-talet fick Polhammar fria händer att bygga upp och reformera urmakeriet igen. Man byggde nya lokaler och skapade nya verktyg och gav urverk och urtavlor en ny utformning. De ur som skapades var av mycket hög kvalitet och många fungerar än idag med originaldelarna. Efter branden 1737 som ödelade stora delar av Stjärnsund byggdes verksamheten upp igen och under mitten av 1700-talet hade urmakeriet sin mest lysande period.

Under alla år har endast själva urverket tillverkats i Stjärnsund. Lokala möbelstilar och olika tiders stilideal har satt sin prägel på fodralen Mot slutet av 1700-talet minskade avsättningen för uren och produktionen sjönk. Under större delen av 1800-talet var endast en urmakare verksam i Stjärnsund. När den siste av Trång-ättlingarna, Carl Johan Trång d ä, upphörde med urtillverkning i slutet av 1800-talet höll verksamheten på att dö ut. Ledningen för Klosters AB ville dock att traditionen skulle fortsätta och en av maskinisterna vid bruket, Johannes Goude, som ofta besökt Trångs verkstad, blev den som återupptog tillverkningen i en nybyggd verkstad. Idag drivs urmakeriet av den tredje generationen Goude under namnet "Stiernsunds-Ur Robert Goude". Alla urverk som lämnar verkstaden idag, ett tjugotal om året, är handgjorda och gjorda exakt efter den modell som Polhem en gång tillverkade.
+++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++