Claës Adolf Adelsköld

https://sok.riksarkivet.se/SBL/Presentation.aspx?id=5528

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Adelsk%C3%B6ld_nr_2029#TAB9

Adelsköld hade många strängar på sin lyra och var militär, järn- vägsbyggare, riksdagsman och skriftställare. Han var född på Nolhaga utanför Alingsås. Föräldrar var ryttmästare Jean And. Adelsköld, som förlorat sin förmögenhet vid Göta kanalbygget och Sofia Ulrika Tham. Efter studentexamen i Lund gick Adelsköld in vid Göta artilleri, drev på lediga stunder studier vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg och avlade officersexamen 1844. Samma år blev han utnämnd till underlöjtnant vid Värmlands Fältjägare- regemente.

Det var Adelsköld som i maj år 1849 tog det första spadtaget på den första järnvägen i Sverige, den för hästdragkraft avsedda järnvägen mellan Fryken och Klarälven och han ledde sedan byggandet av flera liknande järnvägar i Värmland. År 1855 blev han chefsingenjör vid byggandet av Gävle-Dala järnväg och ledde därefter byggandet av flera större enskilda järnvägar i olika delar av landet. Sammanlagt verkställde Adelsköld undersökningar, planer och ritningar för bortåt 400 mil järnväg, varav han själv byggde knappt 100 mil. Han blev därmed den störste byggaren av privata järnvägar under 1800-talet. År 1862 blev han major och chef för norra väg- och vattenbyggnads- distriktet, 1865 för mellersta distriktet och tog avsked 1875.

Adelsköld ledde även hamn- och kanalarbeten. Han var ledamot av Första Kammaren 1876-93, var frihandlare och utan större politiskt inflytande. Adelsköld donerade 50 000 kr till Vetenskapsakademin, varav ränta bland annat skulle utgå till uppfinnare, som gagnat mänsklighetens förbrödring och framåtskridande.

Adelsköld kunde senare återköpa Nolhaga och blev så småningom ägare till Steninge slott utanför Sigtuna. Han byggde också en patriciervilla på Karlavägen i Stockholm. Adelsköld var gift två gånger, först med Amalia Josefina Florman (1852) och senare med Sara Gustafva Brolin (1861).

Bland hans skrifter kan nämnas "Lefnadsteckning öfver John Ericsson" (1894), "Karl XII och svenskarna" (1903), en okritisk skrift mot konungen, samt hans intressanta levnadsminnen, "Utdrag ur mitt dagsverks- och pro diverse-konto" (2 upplagor, 4 band, 1899-1901). I den sistnämnda finns många intressanta detaljer från vistelsen i Filipstads Bergslag, bland annat en ingående beskrivning över en nedstigning i den nästan 300 m djupa Krangruvan i Persberg.

Adelskölds gärningar i och för Filipstads Bergslag:

Byggandet av järnvägen mellan Sjöändan och Kristinehamn år 1850.

Byggandet av Yngs-Daglöse järnväg mellan Persberg och Filipstad 1853. Under denna tid bodde han i lasarettsläkarens rum på Filipstads lasarett.

I Filipstad startade han stadens första fotoataljé.

Adelsköld var också initiativtagare till statyn över Nils Eriksson utanför Stockholms Central och att Monitors kanoner placerades vid Daglösens strand i Filipstad.

Källor:

Svensk Uppslagsbok, 1936.

Lived Steninge Slott 1867-73