Claes Depken Ankarström

Adlad 1676 och tog namnet Anckarström.

Bergsmästare i övre Österbergslagen 1661-1664. Adlad, stamfader för adelsätten Anckarström. Clas d y var konstatsinpektör vid koppargruvan men lämnade Falun för att grunda flera järnbruk, bl a i Älvkarleö och Söderfors. Vid det senare tillverkades ankare åt svenska flottan. Han adlades 1676 med namnet Anckarström.

Depken anlade år 1676 Söderfors bruk i Uppsala län som bland annat tillverkade ankare åt Svenska flottan.

Claes Depken (1627-1702) adlades 1676 Anckarström och kungamördaren härstammar från hans styvson (varpå ätten bytte namn till Löwenström).

Claes Depken, adlad Anckarström, född (Uff VI s. 151 not 2.) 1627-06-20. Student i Uppsala (Uff.) 1642-09-03. Handsekreterare hos landshövdingen i Falun 1650. Gruvskrivare vid Stora Kopparberg 1653 konststatsinspektor vid Stora Kopparberg genom bergskollegii fullmakt 1656-11-25, men då Kungl Maj:t förbehöll sig själv att nämna innehavare av denna tjänst, måste han avträda sysslan. Bergmästare i Västerbergslagen 1659. Genom tjänstebyte bergmästare i Uppland och Österbergslagen 1661-12-17. Kamrerare i bergskollegium 1664-07-10. Åter bergmästare i Uppland 1672-07-10. Extra ordinarie assessor i bergskollegium 1674. Adlad 1676-04-13 (introducerad 1678 under nr 897) [Ab ]. Död 1702-04-03 på Älvkarleö bruk i Älvkarleby socken, Uppsala län, begraven i kyrkan i Älvkarleby socken, Uppsala län, och utgick med honom hans adliga ättegren, men på samma namn och nr blev 1683 styvsonen David Futtje eller Depken intagen (se tab 2). Claes Anckarström anlade, i kompani med handelsmannen David Leijel, 1659 Älvkarleby och Harnäs bruk, medverkade vid anläggningen av Axmars bruk 1671 och Galtströms bruk 1673 samt anlade 1676 Söderfors bruk.

Gift med Catharina Helena Honnon i hennes 2:a gifte, dotter av handlanden i Gävle David Honnon, av skotsk bord, samt änka efter bergsmannen och handlanden i Falun Frans Futtje.

---

Ätten Anckaström härstammar från borgaren i Nor eller Noret, Kopparberg Claes Depken, död 1634. Hans son Claes Depken e.o. assessor i bergskollegium och bergmästare i Uppland adlades för sina förtjänster inom bergshanteringen 1678 med namnet Anckarström. Han fick emellertid inga söner och slöt därmed ätten på svärdsidan vid sin död 1702. En son till hans hustru i hennes första äktenskapet med sedermera brukspatronen David Futtje eller Depken (1656-1720) adlades dock 1683 och intogs på sin styvfaders adliga namn och nummer samma år. Hans far hade inkommit från Frankrike. David Anckaströms sonson son var den kände kungamördaren Jacob Johan Anckaström som miste liv, ära och adelskap den 29 Mars 1792. Ätten fick då byta ut sitt gamla namn till Löwenström efter kunglig resolution av den 5 juni 1792. Namnet var en sammansättning av hustruns namn Löwen och efterledet -ström efter den egna ätten.

Bland ättens mera bemärka medlemmar kan nämnas Carl David Anckaström (1724-1795), farbror till Jacob Johan. Han deltog i i 1741-43 års krig mot Ryssland, i Fransk tjänst (Royal suédois) mot Holländarna samt i Pommerska kriget. Han erhöll överstes avsked 1785 och avled ogift i Pütte vid Stralsund.

Om ättens upptaganda av Löwenström beskrivs i ett par källor på följande sätt;

I svenska adelsmäns öden från 1872 sägs att efter förverkandet av "--- lif, ära och adelskap, tilläts ej ätten att längre bära hans namn, utan antog i stället hans slägt namnet Löwenström efter den aflidnes maka, hvilken hette Löwen.---".

I Sigfrid Wieselgrens "Om Svenska riddarhuset och dess ätter" del I från 1869 sägs att "---denne (ätten) fick tillstånd att aflägga det och benämde sig sedermera Löwenström---".

Enligt Bonniers "den svenska historien" från 1968-1979 "---hans efterlevande fick tillstånd att anta namnet Löwenström---".

Elgenstierna skriver om samma sak "--- varjämte hans släkt skulle ombyta tillnamn, och fick, enl. K. M:ts resolution av den 5 juni, tillstånd att kalla sig Löwenström, vilket namn togs efter den avlidnes maka, som hette Löwen ---" Jag återkommer ytterliggare i denna fråga.

1811 donerad kungamördarens bror, ryttmästare Gustaf Adolf Löwenström (1764-1813), det s.k. Löwenströmska lasarettet utanför Stockholm som en botgärd.

Källa: Den introducerade adelns ättartaflor, G. Elgenstierna.

Sidans topp | Startsidan | starpatrik[at]yahoo.se | Reviderad 2016 12 08

A PBA Production Copyright © 1998-2016