Claes (Simonsson) Depken d.ä.

Clas Depken d.ä.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Claes_Depken_%28d%C3%B6d_1634%29

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17470

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarstr%C3%B6m_nr_897

http://runeberg.org/fkefrandal/304/0160.html

Ätten Anckaström härstammar från borgaren i Nor eller Noret, Kopparberg Claes Depken, död 1634. Hans son Claes Depken e.o. assessor i bergskollegium och bergmästare i Uppland adlades för sina förtjänster inom bergshanteringen 1678 med namnet Anckarström. Han fick emellertid inga söner och slöt därmed ätten på svärdsidan vid sin död 1702. En son till hans hustru i hennes första äktenskapet med sedermera brukspatronen David Futtje eller Depken (1656-1720) adlades dock 1683 och intogs på sin styvfaders adliga namn och nummer samma år. Hans far hade inkommit från Frankrike. David Anckaströms sonson son var den kände kungamördaren Jacob Johan Anckaström som miste liv, ära och adelskap den 29 Mars 1792. Ätten fick då byta ut sitt gamla namn till Löwenström efter kunglig resolution av den 5 juni 1792. Namnet var en sammansättning av hustruns namn Löwen och efterledet -ström efter den egna ätten.

Bland ättens mera bemärka medlemmar kan nämnas Carl David Anckaström (1724-1795), farbror till Jacob Johan. Han deltog i i 1741-43 års krig mot Ryssland, i Fransk tjänst (Royal suédois) mot Holländarna samt i Pommerska kriget. Han erhöll överstes avsked 1785 och avled ogift i Pütte vid Stralsund.

Om ättens upptaganda av Löwenström beskrivs i ett par källor på följande sätt;

I svenska adelsmäns öden från 1872 sägs att efter förverkandet av "--- lif, ära och adelskap, tilläts ej ätten att längre bära hans namn, utan antog i stället hans slägt namnet Löwenström efter den aflidnes maka, hvilken hette Löwen.---".

I Sigfrid Wieselgrens "Om Svenska riddarhuset och dess ätter" del I från 1869 sägs att "---denne (ätten) fick tillstånd att aflägga det och benämde sig sedermera Löwenström---".

Enligt Bonniers "den svenska historien" från 1968-1979 "---hans efterlevande fick tillstånd att anta namnet Löwenström---".

Elgenstierna skriver om samma sak "--- varjämte hans släkt skulle ombyta tillnamn, och fick, enl. K. M:ts resolution av den 5 juni, tillstånd att kalla sig Löwenström, vilket namn togs efter den avlidnes maka, som hette Löwen ---" Jag återkommer ytterliggare i denna fråga.

1811 donerad kungamördarens bror, ryttmästare Gustaf Adolf Löwenström (1764-1813), det s.k. Löwenströmska lasarettet utanför Stockholm som en botgärd.

Källa: Den introducerade adelns ättartaflor, G. Elgenstierna.

Sidans topp | Startsidan | starpatrik[at]yahoo.se | Reviderad 2016 12 08

A PBA Production Copyright © 1998-2016 Borgaren i Västerås Claes Depken den äldre (död 1634; släkten stavade namnet även Döpken med flera stavningar), sannolikt av tyskt ursprung, hade flera barn varav en son Claes Depken den yngre (1627-1702), extra ordinarie assessor i bergskollegium och bergmästare i Uppland, 1676 adlades med namnet Anckarström för sina förtjänster inom bergshanteringen. Bland annat anlade han Söderfors som specialiserade sig på att tillverka ankare till svenska flottan.[1][2] Anckarström var gift med Catharina Honnon från Gävle. Ätten fortlevde genom hans styvson, vilken 1683 adlades och adopterades på hans adliga namn och nummer. Mest känt är namnet Anckarström för mordet på Gustav III, som erkändes av Jacob Johan Anckarström den yngre. Källa: Wiki

Claes Depken d.ä. var gift med Elisabeth dotter till bergsknapen Christoffer Olsson vid Kopparberget. Rådman i Västerås. Claes Depken blev kort efter sekelskiftet 1600 faderns ombud vid Stora Kopparberget och bosatte sig före 1610 i staden. Han verkade även som dennes ombud på andra håll, och var bland annat dennes fullmäktige i Lübeck 1613. Han kvarstod dock som borgare i Västerås, och fick 1618 privilegium på att tillsammans med en annan borgare i staden driva rådhuskällaren i Västerås. Från 1621 arrenderade Claes Depken med borgaren Carl Larsson kungsladugården Västra ladugården utanför Västerås. Från 1627 erhöll han skattefrihet för det av fadern ärvda hemmanet Vedeboda i Lundby socken. Genom giftermål med Elisabeth Christoffersdotter, dotter till Christoffer i Nor (adlad 1621, i senare litteratur kallad Gyllenknoster) vann Claes Depken högt anseende i Falun. Efter honom ärvdes 1628 den tidigare Svinhufvudsläkten tillhöriga gården Nor med tillhörande hytta. Genom bergsmän som skuldsatt sig hos Depken lyckades han efterhand förvärva flera fastigheter i Falun, och blev även ägare till en kopparhytta på Falan som kom att uppkallas efter honom. Från 1630 arrenderade han tillsamman med några andra bergsmän Ärlinghundra härad för att därigenom kunna försäkra sig om tillgång på spannmål och motverka hårt uppdrivna spannmålspriserna i Falun. Omkring 1630 var han kyrkvärd i Falun. Hans son bergmästaren Claes Depken (1627-1702) adlades 1676 Anckarström och kungamördaren härstammar från hans styvson (varpå ätten bytte namn till Löwenström). Claes anlade i kompani med handelsmannen David Leijel, 1659 Älvkarleby och Harnäs bruk, medverkade vid anläggningen av Axmars bruk 1671 och Galtströms bruk 1673 samt anlade 1676 Söderfors bruk. Källa: /vikingroots.wordpress.com

Depken, Leijel, Behm etc:

https://sandviken.se/download/18.1c1963f812e2f8c05ed80001075/148010...