Claes Grönhagen

GEDCOM Note

<p><a href="https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=13270">https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=13270

</a>"</p>line-height: 1.3em; margin-bottom: 15px;">Grönhagen, släkt</h2>sans-serif; font-size: 12.8px;">

Band 17 (1967-1969), sida 380.</p>ize: 23px; font-family: Georgia; margin-bottom: 10px; margin-top: 30px;"><a name="Biografi"></a>Biografi</h3>let kända borgarna Gronehagen i Lüneburg (v Schantz), vilka förde andra vapen, är helt obestyrkt. Pastorn i S:t Nikolai församling i Verden Theodor Grunhagen (d 1659 enl Marcks v Würtenberg) skall enligt 1700-talsupp-gift (v Schantz) ha varit far till Claes Henrik G (1643—1712). Denne uppges 1668 (v Schantz) ha flyttat till Sverige, där han blev kommissariei kammarrevisionen 1673 o assessor 1676. Han adlades 1678 o utnämndes till lagman i Norrfinne lagsaga 1697 o på Gotland 1711. Hans dtr Christina G (1686—1750) förklarades myndiggenom k brev 25 maj 1722. Hon var en av de första ogifta sv kvinnor som erhållit denna ställning (Flintberg). Från hennes bröder Johan Didrik G, Claes G o Fredrik G härstammar släktens huvudgrenar.

Johan Didrik G (1681—1738) blev efter verksamhet som sekreterare vid kontributionsränteriet o högsta ordningsmannaämbetet lagman i Västernorrland 1722 o landshövding på Gotland 1728 (ej 1722) samt friherre 1731. Som landshövding sökte han genom allehanda reformer rycka upp Gotland ur dess förfall. Resultatet kom dock ej att motsvara ansträngningarna, i många fall på grund av bristande intresse från överordnade myndigheters sida men ännu mer genom allmogens reaktion mot G:s temperamentsfulla hårdhet och hänsynslöshet. Med hans son kammarherre Claes Wilhelm G (se nedan) utdog den friherrliga släkten G på manssidan.

Kapten Claes G (1691—1739) deltog 1710 i slaget vid Hälsingborg o sjöstriden i Köge bukt. Hans son Johan Wilhelm G (1715—78) var 1734—60 i fransk tjänst o avancerade 1757 till major vid Royal Suédois. Efter hemkomsten blev han premiärkapten 1760 o generaladjutant hos överbefälhavaren i Pommern Augustin Ehrensvärd 1762. G var den ene av de båda sv representanterna vid förhandlingarna om det vapenstillestånd, som avslutade Sveriges deltagande i Sjuåriga kriget. Han blev överstelöjtnant 1767 o överste 1770 samt fick generalmajors avsked 1775. En av G:s bröder blev morfar till »Ydredrotten» L F Rääf o till presidenten A v Hartmansdorff samt farfars farfar till överste Åke G (f 1885).

Kapten Fredrik G (1698—1770) kom genom sitt äktenskap att bli bosatt i Finland, där hans söner major Claes Henrik G (1749 —1831) o överstelöjtnant Johan Adolf G (1753—1826) immatrikulerades på riddarhuset 1818. Johan Adolf G deltog i ryska kriget 1788—90, kriget i Pommern 1807 o finska kriget 1808—09. Han har blivit känd genom Runebergs dikt Döbeln vid Jutas. Det har emellertid påvisats, att han ej var med vid Jutas (Brakel; Waller). Däremot spelade han en viktig roll i striden vidLap-po. Brodern Claes Henrik G blev farfar till ryske generalen Knut Gustav Ferdinand G (1823—1909).</p>; margin-bottom: 10px; margin-top: 30px;"><a name="Forfattare"></a>Författare</h3>erdana, sans-serif; font-size: 12.8px;" /><a style="font-family: Geneva, Verdana, sans-serif; font-size: 12.8px;" href="https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=Gr%c3%b6nhagen%2c+sl%c3%a4kt" target="_blank">Sök i Nationella Arkivdatabasen</a></p>x; margin-top: 30px;"><a name="KallorOchLitteratur"></a>Källor och litteratur</h3>J E Almquist, Om kontributionsränteriet (KFÅ 1917), s 125, 134, 165, 169; C A Brakel, Anteckn:ar öfver 1789—1790 samt 1808—1809 årens fälttåg i Finland (1862), s 128; J H Buttner, Genealogis . . . der vornehmsten liineburgischen adelichen Patriciengeschlechter (1704); Car-pelan, 1 (1954); L Dannert, Huvuddragen av Gotlands polit hist (Boken om Gotland,2, 1945), s 45—51; J A Flintberg, Lagfaren-hets-bibliothek, 2 (1797), s 347; G Gran-felt, Johan Adolf G (Fänrik Ståls män, 1901); dens, Grönhagen (FBH, 1, 1903); A H[ästesko], G-suku (Kansallinen elämäker-rasto, 2, 1929); J Kleberg, KK 1634—1718 (1957); Malmström, 6 (1901); M Mattsson, I Ydre på 1800-talet (1932); P Meyer, Die Pastoren der Landeskirchen Hannovers und Schaumburg-Lippes seit der Reformation, 2 (1942), s 457 f; A Munthe, Ett stycke karolinsk vardag (KFA 1946), s 135; S Olssons rec av Wallers nedan a a (PHT 1950); F Rudelius, Kalmar reg:s personhist 1623— 1927, 1—2 (1952—55); A T Snöbohm, Gotlands land o folk (1871), s 299 f; J F v Siade, Verda evangelica (1754), s 40; T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757—62 (1915); S Waller, Georg Carl v Döbeln (1947); J Wallin, Gothländska samkar, 1 (1747), s 68 ff."</p>