Count Gabriel Oxenstierna, till Korsholm och Wasa

Greve Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa

• http://www.blf.fi/artikel.php?id=3239
• http://www.adelsvapen.com/genealogi/Oxenstierna_af_Korsholm_och_Was...
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Gabriel_Bengtsson_Oxenstierna

Edsbergs gård uppfördes ursprungligen omkring år 1630 av proviantmästaren Henrik Olofsson. Greven Gabriel Bengtsson Oxenstierna, riksskattmästare och kusin till Axel Oxenstierna, övertog gården någon gång under 1630-talet och fick sätesfrihet år 1647.

År 1670, när huset gått i arv till sonen, Gabriel Gabrielsson, var kung Karl XI och änkedrottningen Hedvig Eleonora "till måltids".

Den förste "Rudbeckaren" på Edsberg, överståthållare Thure Gustaf Rudbeck, köpte slottet år 1757 för 360 000 daler kopparmynt.

Redan 1760 ersatte han det gamla trähuset med ett gediget stenhus. Slottet blir då en tvåvånings, putsad tegelbyggnad med fasta framskjutande flyglar, täckt med ett valmat mansardtak. Stilen är förenklad fransk rokoko. Edsberg förblev i familjens ägo i knappt 200 år. Sollentuna kommun tillträdde som ägare 1955.

Slottet har under senare år genomgått omfattande renoveringar. Festvåningen som omfattar 400 kvm är nu öppen för tillställningar som bolagsstämmor, jubileer, festmiddagar, mindre konferenser, bröllopsmiddagar etc.

Edsbergsparken var fram till ägarskiftet privat mark men är nu en kommunal stadspark öppen för allmänheten. Parken runt Edsbergs slott har blivit en uppskattad tillgång och ett kulturellt andningshål för många människor som bor och arbetar i Sollentuna.

Kreivi Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa

Wikipedia

Gabriel Pentinpoika Oxenstierna oli ruotsalainen aatelismies, valtaneuvos ja Suomen kenraalikuvernööri 1631-1633.

Oxenstierna oli valtakunnankansleri Axel Oxenstiernan ja valtadrotsi Gabriel Gustafinpoika Oxenstiernan serkku. Hän jäi nuorena isättömäksi ja opiskeli ulkomaisissa yliopistoissa. Pian kotiinpaluunsa jälkeen hänet palkattiin kuningas Kaarle IX:n hoviin. Kustaa II Aadolf nimitti hänet moniin vastuullisiin virkoihin.

Vuosina 1611-1617 Oxenstierna toimi kuninkaan asiainhoitajana Tallinnassa. Sen jälkeen hän vastasi armeijan varusteista. Vuonna 1631 hänet lähetettiin Suomeen kenraalikuvernööriksi, mutta vuonna 1633 hän luopui tehtävästä osallistuakseen hallitukseen. Vuodesta 1634 hänellä oli merkittävä virka Ruotsin valtaneuvostossa kamarimestarina (rikskattsmästare), mutta hän ei kyennyt kontrolloimaan hallituskumppaniensa toimia.

Axel Oxenstiernan mukaan Gabriel-serkku oli omaneduntavoittelija. 1640-luvulla hän ehti olla vähän aikaa myös Liivinmaan kenraalikuvernööri. Vuonna 1651 hänet nimitettiin Korsholman ja Vaasan kreiviksi ja vuonna 1652 valtakunnanamiraaliksi.

Oxenstierna meni naimisiin vuonna 1610 Anna Gustafsdotter Banérin kanssa. Heille syntyi seitsemän tytärtä ja neljä poikaa.

Suvuista Oxenstierna, ainoasaan suku Oxenstierna af Korsholm och Wasa on yhä elossa.

Adelsvapen

Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född 1586-03-18 på Lindholmens gård, † 1656-12-12 på Edsberg slot i Sollentuna.

Greve till Korsholm och Wasa, friherre till Mörby i Fasterna socken och till Lindholmen i Strö socken.

År 1606 kammarjunkare vid Carl IX:s hov. Sedan han 1611 med utmärkelse deltagit i kriget mot danskarna, utnämndes han s. å. till guvernör över Reval med Estland, upphöjdes 1617 till riksråd och förordnades fyra dagar därefter till överste-tygmästare.

Liksom sina kusiner, blev han 1621, då konungen drog ut i polska kriget, ledamot av regeringen, vari han även 1622 och sedermera insattes. Utnämndes 1627 till hovrättsråd och lagman i Värmland. Erhöll 1634 i förmyndarregeringen posten såsom riksskattemästare och president i Räkningskammaren. Denna befattning skötte han emellertid på ett för rikskanslern mindre tillfredsställande sätt. Särskilt klandrades han för att genom bristande kontroll ha underlättat de stora bedrägerier, som under hans förvaltning förekommit i kammaren.

Sedan drottningen själv övertagit regeringen, befordrades han 1645 till guvernör över Livland, från vilken befattning han 1647 på egen begäran entledigades, upphöjdes 1651 till greve, med Mustasaari samt Lill- och Storkyro socknar i Finland till grevskap, och utnämndes 1652 till riksamiral och president i Amiralitetskollegium.

Följande året erhöll han i förläning Korsholms kungsgård i Österbotten, med särskilt föreläggande att skriva sig greve af Korsholm och Vasa.

Hans kusin rikskanslern aktade honom icke högt vare sig såsom ämbetsman eller människa. När rikskanslerns son var betänkt på att fria till en av riksskattemästarnas döttrar, avrådde honom fadern och yttrade:

»Skattmästaren är varken i ämbetet eller som enskild berömvärd. Girigheten förleder honom till mycket opassande och gifver anledning till tadel, tvister och trätor som ökas dagligen.»

Gift 1610-10-07 i Stockholm med Anna Banér, dotter av riksrådet och hovmarskalken Gustaf Axelsson Banér och grevinnan Christina Sture Natt och Dag.

/////

Edsbergs gård uppfördes ursprungligen omkring år 1630 av proviantmästaren Henrik Olofsson. Greven Gabriel Bengtsson Oxenstierna, riksskattmästare och kusin till Axel Oxenstierna, övertog gården någon gång under 1630-talet och fick sätesfrihet år 1647.

År 1670, när huset gått i arv till sonen, Gabriel Gabrielsson, var kung Karl XI och änkedrottningen Hedvig Eleonora "till måltids".

Den förste "Rudbeckaren" på Edsberg, överståthållare Thure Gustaf Rudbeck, köpte slottet år 1757 för 360 000 daler kopparmynt.

Redan 1760 ersatte han det gamla trähuset med ett gediget stenhus. Slottet blir då en tvåvånings, putsad tegelbyggnad med fasta framskjutande flyglar, täckt med ett valmat mansardtak. Stilen är förenklad fransk rokoko. Edsberg förblev i familjens ägo i knappt 200 år. Sollentuna kommun tillträdde som ägare 1955.

Slottet har under senare år genomgått omfattande renoveringar. Festvåningen som omfattar 400 kvm är nu öppen för tillställningar som bolagsstämmor, jubileer, festmiddagar, mindre konferenser, bröllopsmiddagar etc.

Edsbergsparken var fram till ägarskiftet privat mark men är nu en kommunal stadspark öppen för allmänheten. Parken runt Edsbergs slott har blivit en uppskattad tillgång och ett kulturellt andningshål för många människor som bor och arbetar i Sollentuna.

• http://www.blf.fi/artikel.php?id=3239
  
  

Greve Gabriel Oxenstierna af Korsholm och Wasa

• https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7880&forceOrdin...
• http://www.blf.fi/artikel.php?id=3239
• http://www.adelsvapen.com/genealogi/Oxenstierna_af_Korsholm_och_Was...
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Gabriel_Bengtsson_Oxenstierna

Edsbergs gård uppfördes ursprungligen omkring år 1630 av proviantmästaren Henrik Olofsson. Greven Gabriel Bengtsson Oxenstierna, riksskattmästare och kusin till Axel Oxenstierna, övertog gården någon gång under 1630-talet och fick sätesfrihet år 1647.

År 1670, när huset gått i arv till sonen, Gabriel Gabrielsson, var kung Karl XI och änkedrottningen Hedvig Eleonora "till måltids".

Den förste "Rudbeckaren" på Edsberg, överståthållare Thure Gustaf Rudbeck, köpte slottet år 1757 för 360 000 daler kopparmynt.

Redan 1760 ersatte han det gamla trähuset med ett gediget stenhus. Slottet blir då en tvåvånings, putsad tegelbyggnad med fasta framskjutande flyglar, täckt med ett valmat mansardtak. Stilen är förenklad fransk rokoko. Edsberg förblev i familjens ägo i knappt 200 år. Sollentuna kommun tillträdde som ägare 1955.

Slottet har under senare år genomgått omfattande renoveringar. Festvåningen som omfattar 400 kvm är nu öppen för tillställningar som bolagsstämmor, jubileer, festmiddagar, mindre konferenser, bröllopsmiddagar etc.

Edsbergsparken var fram till ägarskiftet privat mark men är nu en kommunal stadspark öppen för allmänheten. Parken runt Edsbergs slott har blivit en uppskattad tillgång och ett kulturellt andningshål för många människor som bor och arbetar i Sollentuna.