Elias Huusgavel

Väliaikainen manttaalikomissaari Kymenkartanonläänissä 1738. Ulosottokirjuri. Muonakirjuri 1742 suomensodassa. Konttorisihteeri Venäjän maakonttorissa Lappeenrannassa 1746. Maaherra, vapaaherra Stjernstedtin sihteerinä. Kirjanpitäjänä Pohjoisessa sukelluskonttorissa Tukholmassa 1748. Sukelluskomissaari Helsingissä 1754. Tukholman Sukelluskonttorin kamreeri 1759. Sai suvun vanhan aateluuden (uradel - frälse) tunnustetuksi 7.6.1774 ja introdusoitiin ritarihuoneelle. Erosi virasta 1792.

Huusgafvel är en uradlig finländsk frälsesläkt, ursprungligen från Veckelax socken i Viborgs län. En gren av släkten erhöll förnyelse av adelskapet 1774 och introducerades på Sveriges Riddarhus år 1776 som ätt nummer 2102. Grenen dog ut 1799. En ointroducerad gren fortlever i Finland och Sverige.

Ätten Husgafvel var i äldre tider den förnämsta bland de så kallade Vekkelaks-knaparna, vilka levde såsom bönder, men vilka under 1500-talet av Gustav Vasa uttryckligen erkändes vara av gammalt frälse eller av gammal adel. De nyttjade adliga vapen samt utrustade ännu år 1655 ryttare under adelsfanan, men försummade på grund av ogynnsamma yttre förhållanden att söka introduktion på riddarhuset. I samband med Karl XI:s reduktion förvandlades deras hemman till berustade säterier med bördsrätt, och de befriades från skyldigheten att erlägga mantalspenningar. Sådana släkter var, förutom Huusgafvel, Junker, Pilhierta och Brandstake m. fl.

Som stamfader för ätten Huusgafvel nämns den i slutet av 1300-talet levande nämndemannen Erik Larsson från Bredskall och Sandby i Veckelax.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Huusgafvel