Ericus Thorstani

• http://www.karlsoannasanor.se/31423395
• http://runeberg.org/carlstadsh/3/0108.html
• http://runeberg.org/carlstadsh/1/0190.html
• Bidrag till Svenska kyrkans och Riksdagarnes historia ur ..., Del 1–3

I tidningen Värmlandsanor nr 2010:4 finns en artikel av Lennart Olsson som handlar om " en stridbar prästsläkt". En av personerna är kyrkoherden Ericus Thorstani. Han var en bondson från Gunnerud i Eskilsäter som är en grannsocken till Ölserud.

I slutet av 1500- och början av 1600 talet levde en bonde i Gunnerud i Eskilsäters socken, längst ute på Värmlands näs vid namn Thorsten. Thorsten betalade skatt för sig, hustrun och en piga enligt en skattelängd från 1610. Han fick tre söner; Olof, Anders och Erik, alla födda runt 1590 talet i Gunnerud.

Förste sonen Olof tog över föräldragården. En boskapslängd från 1625 visar att Olof hade ett sto, tre kor, två getter och tre får. 1640 skattade han för sig, hustrun och en dotter.

I en dombok från Näs härad 1655 kan man för den 10 oktober läsa att Olof hade en tvist med sin bror Erik om den senares arvspart. ”Förliktes kyrkoherden myndige och vällärde herr Ericus Torstani i Blomskog med sin broder Olof Thorstensson i Gunnerud, Eskilsäter socken om sin arvspart i fädernesgården i Gunnerud.

Den andre sonen Anders tog sig namnet Anders Torstanius Wermillandus när han studerade vid Karlstads trivialskola, Västerås och Strängnäs gymnasier. Därefter studerade han geometri och matematik varpå han blev lantmätare i Uppland och Södermanland och lär också haft att styra över flera landskap. Eftersom han i en dedikation1642 benämns Generalis Geometra och därefter 1647, i en annan dedikation benämns Totius Regni Geodetarum Consor, bör han ha haft någon slags uppsikt över de andra lantmätarna. 1652 blev han stadsingenjör och rådman i Stockholm, där han verkade till sin död 1674.

 Erik,  blev kyrkoherde i Blomskog och kallade sig Ericus Thorstani, Erik och hans barn tog sig senare efternamnet Floren eller Frorenius. (för dottern blev det Florenia).

Erik Studerade först i Karlstad och därpå i Västerås skola. Åren 1621-1640 var han kollega (=lärare) i Karlstad varpå han blev kyrkoherde i Blomskog fram till sin död 1663. År 1643 var han riksdagsman. Vid Eriks tillträde avskildes Silbodal och Vårviks socknar från Blomskogs pastorat och gjordes till ett eget pastorat. År 1645 klagade Erik hos drottningen över att kyrkoherden i det nya pastoratet erhållit både tilldelningsstommen och hela vederlaget. Erik begärde att få en annan stomme istället (stomhemman = en åt prästen anslagen fastighet som ej är avsedd att bebos av denne, utan endast ge bidrag till prästlönen).

Vid denna tid hade krigsoroligheterna, den så kallade Hannibalsfejden bragt mycket lidande över bygden. Det var inte nog med att Erik drabbades av själva krigshändelserna. Han fick därtill en angivelse på halsen för samröre med fienden. Den gjordes av länsman i Vedbo härad dit en del av pastoratet hörde. Denne anklagade Erik i en skrivelse till landshövdingen i Värmland och Dalsland , Olof Starke för att ha förrått sin församling. Erik vände sig till Nordmarks häradsrätt och anhöll om rannsakning varigenom han blev rentvådd. Erik var uppenbarligen en herre som det inte var så lätt att samarbeta med och som därför kom på kant med folk. På vintertinget 1651 dömdes en bonde från Trankil som skällt på Erik för att vara en lättfärdig människa. En annan bonde, också från Trankil blev vid ett senare tillfälle också dömd för ogrundat tal och smädord på Erik. På ett brölop i Trättlanda, Blomskog, sommaren1655 blev det bråk mellan Erik och korpral från Silbodal, som var hemsläppt från krigsfolket. När den senare druckit till inemot aftonen, sökte han bråk med kyrkoherden, vilket denne dock försökte undvika. Men när det inte hjälpte och när korpralen sa ” du din svarta djävul”, rann sinnet på Erik. En kalabalik uppstod varvid bland annat tallrikar användes som tillhyggen. Efter en vidlyftig rättegång dömdes Erik till 6 marks böter för tallrikskastandet, 12 mark för skada på armen och köttsår i pannan på korpralen samt 3 mark för hårdrag. Dessutom skulle han ersätta korpralen med 1 riksdaler för sina skador och för att han gått ofärdig och försummat sitt arbete. Korpralen fick böta två gånger 3 mark för att han satt upp sig mot kyrkoherden som var en privilegierad person, samt 6 mark för att han hotat med stenkastning.

Erik var gift första gången med en dotter till företrädaren i Blomskog, kyrkoherden Zacharias Reinholdi. Han i sin tur var son till domprosten i Strängnäs Reinholdus Ragvaldi.

I första giftet fick Erik två barn:

1. Elisabet, gift med kyrkoherden i Silbodal Petrus Thorstani- Kjellman. ( hon är min anmoder och hette Elisabet Florenia, min anm).
2. Thorstanius kyrkoherde i frändefors och gift med Maria Lithenia.

Andra gången var Erik gift med Britta Vicktorin från Mariestad,dotter till kyrkoherden i Sunne Laurentsius Birgeri Victorius. I andra giftet fick han fyra barn:

1. Per, inga uppgifter.
2. Gabriel, född 1650, kyrkoherde i Nyed, gift med Maria Bergia , dotter till företrädaren i Nyed kyrkoherden Benediktus Andrea Bergius.
3. Samuel, Kamrer i Vänersborg.
4. Sara, var änka 1699 efter inspektor Daniel Kylander.( Namnet Kylander antogs senare av mina släktingar från Kylsäter på Dal. Min anm).

ref: http://www.karlsoannasanor.se/31423395

ref: http://www.varmlandsrotter.se/download/va2010_4.pdf

Har även han varit inskriven vid värmlands nation i Uppsala; Thorstani, Ericus kh 13, 303, 461 ref: http://skriftserien.bultsax.se/register-over-utgivna-skrifter/skrift-xvi-varmlands-nation-i-uppsala-1595-1677/skrift-xvi-namn-som-forekommer-i-matrikeln/comment-page-1/'''