Erik Eriksson von Stockenström, till Bo

Erik Stockenström, adlad (friherre och greve) von Stockenström, till Bo i Värmdö socken Stockholms län.

Född 1703-04-09. Student i Uppsala 1715-03-01. Auskultant i bergskollegium 1723. Extra ordinarie notarie därst. 1726. Stipendiat i kemien 1730. Geschworner vid Stora Kopparberg s.å.

Resor till utländska bergverk 1733-1736. Bergmästare i Södermanlands, Östergötlands och Smålands bergslager 1738. LVA 1741. Assessor i bergskollegium 1747. Revisionssekreterare 1749.

Adlad 1751-11-22 jämte äldre brodern Lars, men före honom (introd. 1752 under n:o 1936).

Justitiekansler 1758. RNO s.å. KNO 1759. Riksråd 1769. President i lagkommissionen s.å. RoKavKMO s.å. valspråk: Ratio non Ira.

Friherre 1770-05-15 och greve 1771-10-15, men för ingendera värdigheten introducerad.

Åbo universitetskansler 1771. Nedlade råds- och sina övriga ämbeten 1772, men ingick ånyo i rådet s.å. efter regementsförändringen. Avsked 1789.

Död 1790-02-23 i Stockholm utan söner och slöt själv sin adl. ättegren.

"Han och assessorn Ant. von Svab påtunno och upptogo Höganäs stenkolsverk i Skåne, varjämte han anlagt de vid Hällefors inrättade stål- och manufakturverk."

Gift 1750-06-28 i Stockholm med Johanna Bedoire, född 1729 i nämnda stad, död där 1808-05-31, dotter av grosshandlaren i nämnda stad Frans Bedoire och hans 1:a hustru Maria Elisabet Ross samt syster till landshövdingen Jean Bedoire, adlad de Bedoire.

/////

Arkiv; Boo kyrkoarkiv Serie; Husförhörslängder Referenskod; SE/SSA/1489/A I/1 Datering; 1772-1780 Bildid; C0030185_00014 Länk; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030185_00014 Källhänvisning; Boo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/1489/A I/1 (1772-1780), bildid: C0030185_00014, sida 4.

Lännersta gård är en herrgård och säteri i bostadsområdet Lännersta i Boo i Boo socken i Nacka kommun. Ägarlängd i urval; 1752: Erik von Stockenström. https://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%A4nnersta

Greve och riksråd, justitiekansler, bergmästare och politiker.

Stockenström gick i sin faders fotspår och studerade kemi och bergsvetenskap vid Uppsala universitet, för att sedan anställas vid tjugotvå års ålder som auskultant i bergskollegium, där han 1726 blev notarie. Sedan han 1730 blivit befordrad till geschworner vid Stora Kopparberget, anträdde han 1732 en vidsträckt utländsk resa, varunder han besökte de förnämsta gruvorna och bergverken i Norge, England, Tyskland, Holland och Frankrike.

1738 förordnades han till bergmästare i Södermanlands, Östergötlands och Smålands bergslager samt hade redan då gjort sig så känd, att han vid Vetenskapsakademiens stiftelse 1739 invaldes till en av dess första medlemmar. 1747 befordrades han till assessor i bergskollegium och 1749 till justitierevisionssekreterare, i vilken egenskap han 1751 erhöll adelskap. Han skyndade också att med iver begagna sig av sin nyförvärvade riksdagsmannarätt i riddarhuset och insattes vid riksdagarna 1755 och 1760 i sekreta utskottet som en av Hattarnas betrodde män.

1758 blev han befordrad till justitiekansler. I början av 1760-talet var han bland dem, som sökte en kompromiss mellan sitt parti och rådet. Under Mössornas välde kom han ofta i konflikt med rådet angående förvaltningen av sitt ämbete, särskilt på grund av den mera frisinnade anda, i vilken han tolkade den nya tryckfrihetsförordningen. I de händelser, som föranledde Adolf Fredriks tronavsägelse och utlysandet av riksdagen i Norrköping 1769, tog Stockenström en verksam del. Han blev även vid denna riksdag åter insatt i sekreta utskottet och under dess fortgång befordrad till riksråd.

Samma år blev han serafimerriddare och 1770 friherre, då han förordnades till president i lagkommissionen. Redan följande år blev han greve, utnämndes inom kort också till kansler för det dåvarande universitetet i Åbo. 27 mars 1772, då Mössornas seger ansågs snart förestående, drog han sig undan stormen genom att avsäga sig rådsämbetet, men återkallades av kungen till rådet 22 augusti s.å. Lämnade för andra gången rådsstolen 1789, vid en ålder av 86 år.

Stockenströms förtjänster var stora och mångartade. Själv rik, understödde och befrämjade han många nyttiga projekt, som bearbetningen av Höganäs stenkolsbrott och Hällefors silververk, och nyanläggningen där av ett stål- och manufakturverk. Många gånger visade han sin frikostighet mot behövande privatpersoner. Han stod bakom inrättandet av järnkontoret samt arbetade som en av dess fullmäktige till 1766, då det förbjöds en del tjänstemän och däribland justitiekanslern att inneha dylika civila befattningar.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_von_Stockenstr%C3%B6m