Baron Gabriel Kristiernsson Oxenstierna, till Mörby

Gabriel Kristiernsson, (Oxenstierna), friherre till Mörby och Steninge samt herre till Årsta i Brännkyrka socken, Stockholms län, Gäddeholm i Irsta socken, Västmanlands län och Fånö i Lots socken, Uppsala län.

Uppgives varit munk i Sigtuna kloster på 1520-talet. Var väpnare 1525. Sändes av konung Gustaf med uppdrag till Finland 1530. Fick 1538 i förläning Bro, Vätö och Börstils snr i Uppland. I slottsloven på Stockholms slott s.å. Riksråd 1544. Åter slottsloven i Stockholm 1549. Fick 1560 i förläning hela Frösåkers härad i Uppland och innehade därjämte 1562 även Häverö sn.

Friherre 1561-06-29 vid konung Erik XIV:s kröning. Fick s. å. 15/8 friherrebrevet. Förordnades 1563 bland legaterna till Hessen i konung Erik X IV:s frieriärende. Amiral över hela flottan 1568. Ståthållare i Estland s.å.

Riksmarsk samt lagman i Södermanland 1569. Återkallad från Estland och Livland 1570.

Död 1585-04-03 på Steninge och begraven i Uppsala domkyrka.

"Var 1542-11-02 bland dem, som i Linköping å konung Gustaf I:s vägnar dagtingade med Nils Dacke. Beseglade 1544 Västerås arvförening, 1560 konung Gustaf I:s testamente samt 1561 ständernas bevillning, varvid han kallade sig Gabriel Christiersson, till Mörby. Blev jämte övriga legater till Hessen i några år kvarhållen i Danmark. Höll efter återkomsten därifrån 1568 jämte andra samtal med ryska legaterna i frågan om Catharina Jagellonicas utleverering. Blev 1570 vid Revals slotts överraskande tillfångatagen av Claes Kursell, men frigjordes kort därefter, då slottet återtogs. Fick 1572 befallning om konung Erik XIV:s förvaring, då han beledsagade honom från Gripsholm till Västerås. Stod 1584 i Nyköping fadder åt prinsessan Catharina, hertig Carls dotter. Skall varit av ett mycket häftigt sinnelag, men i sina ämbeten rättvis och driftig. Han ägde omkr. 560 gårdar. Tillbytte sig år 1559 av konung Gustaf I Rånäs i Roslagen mot andra gods, samt anlade 1570 Mörby slott, å vars portal Oxenstierna- och Trollevapnen voro uthuggna." 

Gift 1538 med Beata Eriksdotter Trolle, död 1591-04-13 på Steninge enligt gravstenen i Fasterna kyrka Stockholms län, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen Erik Arvidsson Trolle, och hans 2:a fru Carin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm).

/////

http://sv.wikipedia.org/wiki/Gabriel_Kristiernsson_Oxenstierna

Gabriel Kristiernsson (Oxenstierna), friherre till Mörby och Steninge samt herre till Årsta i Brännkyrka socken, Gäddeholm i Irsta socken och Fånö i Lots socken. Riksråd.

Född omkring 1500. Med sin första fru – så berättar en sägen – hade Kristiern Bengtsson inga barn; med sin andra hustru hade han däremot haft icke mindre än tolv, vilka alla dogo strax efter födelsen. Nyss innan fru Anna skulle nedkomma med sitt trettonde barn, fick hon i drömmen en uppenbarelse, att detta skulle bliva en son och att, om han genast döptes med namnet Gabriel, skulle han icke allenast bliva vid liv utan jämväl stamfader för en talrik och mäktig afkomma. Föräldrarna gjorde, såsom det var dem befalldt, och till ett intyg om, huru den nyfödde stod under försynens särskilda hägn, anför samma berättelse, att när barnets vakterska inslumrat och gossen vaknade, framkommo små änglar och sjöngo med späda röster honom åter till sömns. Om hans ungdomsöden berättas för övrigt, att han skulle varit av Kristian Tyrann bestämd för bödelssvärdet, och att han, underbart räddad därifrån, skall hava ingått som munk i Sigtuna kloster. Känt är emellertid, att han 1530 i ett uppdrag sändes av Gustaf I till Finland och sedermera var i konungens tjänst. 1538 omtalas han såsom slottsloven på Stockholms slott och var 1542 bland de riksens herrar, som på Gustaf I:s vägnar dagtingade med Nils Dacke i Linköping. Upphöjd 1544 till Svea rikes råd, beseglade han i januari s. å. Västerås arvförening, var 1549 för andra gången slottsloven i Stockholm och bland dem av rådet, som 1560 förseglade konung Gustafs testamente. Vid Erik XIV:s kröning 1561 var han en av de nio herrar, åt vilka förlänades friherrlig värdighet. Avsändes 1563 jämte några andra i konungens frieriärenden till Hessen, men hela ambassaden blev kvarhållen i Danmark och måste stanna där i några år, över vilken fångenskap Gabriel K. O. författat en ännu bevarad skildring. Han användes sedan i flera diplomatiska beskickningar till Ryssland och Polen. 1568 utnämndes han till amiral över flottan samt till ståthållare i Estland, där han hade att värja sig mot myteri av sina egna trupper och blev av den rebelliske Claus Kursel tagen till fånga 1570. Efter att befriats ur fångenskapen och lyckligt tillbakaslagit ett ryskt anfall, återvände han samma år till hemlandet. Gabriel K. O., som 1569 blivit utnämnd till riksmarskalk, var 1582 bland dem, som underskrev stadgan om konungens rättigheter i furstendömena. Han avled 1585.

Gift 1538 med Beata Eriksdotter Trolle, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen Erik Arvidsson Trolle nr 36, och hans 2:a fru Carin Eriksdotter (Gyllenstierna af Lundholm nr 3), halfsyster till ärkebiskop Gustaf Trolle, med vilken han hade elva barn, sex söner och fem döttrar. Sista året av sin levnad inbjöd han alla sina barn, mågar och sonhustrur med deras barn att fira julen hos sig på Mörby. En afton under helgen bjöd han dem alla att taga tillsammans i en stor ring på salsgolfvet. De gamla makarna gingo inom ringen och dansade med var och en, till och med med spädbarnen, som bars av sina ammor. Denna dans levde sedan länge i kärt minne hos den talrika släkten och omtalas ännu i dag av folket under namnet Mörbyleken.

SDHK-nr: 38655

Utfärdat: 15250309 Innehåll: Syster Elin Tomasdotter, abbedissa i S:ta Klara kloster, ger fru Märta på Mörby kvitto på betalning för Årsta i Brännkyrka, som hennes sonson Gabriel Kristiernsson återköpt.

TLA.230.1-I.1164

Utfärdat: 24.08.1561

Die königlich-schwedischen Statthalter und obersten Räte Gabriel Kristersson Oxenstierna Freiherr auf Mörby (Gabriell Christiernson freyherr tho Mörby), Hans Klausson Bielkestierna Ritter zu Årsta (Hanss Clawsonn rytter tho Arestadtt), Georg Fincke Ritter zu Pernå (Pernow), Andres Sigfridson Rålamb (Andreas Syffridtsonn) und Hans Larsson (Larsens) auf Isnäs (Yfssnes), der Silberkaufmann olof Knutsson (Oleff Knutzson) sowie der königlich-schwedische Münzmeister in Stockholm Jost Hoyger, bekunden, dass sie auf die Klage der Revaler Gesandten Johann Pepersack, Bürgermeister zu Reval, Johann Scdemann und Joachim Belholt (Jochim Belholdt), beide Ratsherrn ebenda, üner mangelndes Kleingeld, im Namen des abwesenden und in Norrköping (Nörköpingen) weilenden Königs das genau bezeichnete Gewund den Wert der neu zu prägenden Münzen - Markstücke, Ferdinge (vier zu einer revalschen Mark) und Schillinge (36 zu einer revalschen Mark) - festgelegt haben, die auf der einen Seite das Bildnis schwedischen Königs und seinen Titel bzw. - die Schillinge - ein E mit einer Krone tragen sollen, auf der anderen Seite das Revaler Stadtwappen.

Ref :

https://books.google.fi/books?id=r7s5AQAAIAAJ&pg=PA259&lpg=PA259&dq...

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Oxenstierna_af_Eka_och_Lind%C3%...

http://www.norrtalje.se/Kultur-och-fritid/Kultur/-Kulturhistoria/Pe...