Gunnar Erici Erici Berginus

1615 Skara katedralskola (R), rektor 1621 prästvigd 1626 Skövde (R), kyrkoherde 1627 prost 1640 Sverige, riksdagsman.

Född i Berghem Älvsborg län

Död i Skövde Skaraborgs län

Kyrkoherde i Skövde, Skaraborgs län

1615 Skara katedralskola (R), rektor 1621 prästvigd 1626 Skövde (R), kyrkoherde 1627 prost 1640 Sverige, riksdagsman.

Född i Berghem Älvsborg län

Död i Skövde Skaraborgs län

Kyrkoherde i Skövde, Skaraborgs län

Skara stifts herdaminne:
Mag. Gunnar Berginus, föddes i Berghemsprestgård i Mark d. 6 maj 1589. Föräldrarne voro kyrkoh. derst. Ericus Olavi och Elisab. Gunnarsd:r. Han började sina studier i Nylödöse skola och reste derifråntill Greifswald 1609, der han 2:ne gånger disputerade. År 1613, då pestilentien som häftigast grasserade, kom han till Wittemberg, och blef derstädes sollenniter promoverad till filos, magister 1614. Besökte sedan åtskilliga tyska akademier, såsom Rostock, Leipzig, Giessen, Helrnstadt och Greifswald, hvarunder han vann flera lärda mäns vänskap, af hvilka han hedrades med egenhändiga minnesspråk i sin dagbok. Efter hemkomsten 1615 blef han rektor vid Skara katedralskola; prestv. 1621; erhöll K. Gustaf Adolfs fullmakt på Sköfde pastorat 1626; tilltr. 1627 och blef tillika prost öfver Sköfde kontrakt; Var riksdagsman 1640 och hade vid biskopsvalet 1654 de flesta rösterna. Han satt ock ofta i domkapitlet i Skara, och uppbar derföre kyrkotionden af Sköfde gäll.
Ålderdom och husliga bekymmer*) förtärde hans kroppskrafter och slutade hans berömliga lefnad d. 11 febr. 1661. Han hade dagen förut hållit en härlig predikan
om “arbetarena i vingården1' och efter andäktig bön “haft en god och rolig sömn“; kände sig på morgonen “så glad i sitt hjerta framför hvad han under detta sorgeåret varit van“; men frampå dagen blef han häftigt illamående, nedlade sig på sin säng och afsomnade stilla, nära 72 år gammal. Hans epitafium fanns i Sköfde kyrka till dess det 1757 blef lågornas rof.
Gift:
1:o m. Anna Molitcea, död 1644, d:r af superintendenten Mathias M. i Mariestad;
2:o 1649 m. Margareta Lenck, död 1697, d:r af öfverstelöjtn. Jakob L. och C, Frankelin. Hon blef sedan omgift m. öfverstelöjtn. Bengt Lind.
Barn af förra giftet:
Erik f. 1632, prestv. 1659 till fadrens adjunkt, halshuggen 1661.
Mathias f. 1634, öfverste i österrikisk tjenst och adlad med namnet Bergfeldt, lefde 1708.
Daniel f. 1635, kornett, dräpt af brödren Erik 1660.
Johannes f. 1643, pastor i Skölfvened.
Elisabet f. 1623, g. m. biskop And. Omoenius i Skara.
Christina, f. 1626 död 1696, g. m. Jonas Björnberg, kronofogde i Walle och Kåkinds härader.
Brita f. 1629, g. m. prosten Abel i Warnhem.
Maria f. 1630, g. 1:o m. lektor Jon, Salanus i Skara, 2:o m. häradsh. Pet. Rigman.
Malin f. 1636, g. m. prosten Jon. Brinkius i Larf.
Catrina f. 1640, g. !:o m. kyrkoh. Joh. Rydelius, 2:o m. prosten Henr. Schylverin i Wånga.

• ) Anledningen till hans sorg var följande: Sonen Erik, som var fadrens adjunkt, friade till en illa beryktad flicka i Sköfde, hustru Reginas dotter: hvaremot hans broder Daniel var förlofvad med en adlrt enka. Detta gaf anledning till tvist emellan bröderna, “hvilkens hustru skulle sitta främst,“ då Daniel sade, att “såsom de äro qvinnor till, få de fuller skålarne“. Erik. häröfver uppretad, grep en knif och stötte Daniel 5 gånger i ryggen, så att han nedföll död inför fadrens kammardörr d. 22 juli 1660. Mördaren flydde till Danmark, kom tillbaka och ämnade sig åt Norge, men blef gripen, förd till Sköfde. dömd till döden och halshuggen 1661. Både fadren och andra trodde, att Erik fått en trolldryck af hustru Regina.