Immediate Family
-
father
-
mother
-
sister
-
stepfather
-
half sister
About Gustav Persson Körning (Balk Tre Sparrar)
Peder Körning var gift med Bengta Matsdotter och de hade åtminstone tre söner Mats, Simon och Gustav.
SDHK-nr: 21311
Mattis, Simon och Gustav Peterssöner Körning upplåter till Vadstena kloster en attung jord i Kvistberga, som Bo Jonsson fått av deras fars farbror Simon Körning och givit till klostret.
http://fmpro.ra.se/ra/medeltid/bild/21311.JPG
http://fmpro.ra.se/ra/medeltid/bild/21311b.JPG
http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10808
Körning, Kiörning, Kyrning, släkt
Band 22 (1977-1979), sida 15
Biografi
Körning (Kyrning), släkt, tidigast känd genom Simon djäkn eller Simon K eller Kyrning mellan 1390 o 99), vilken enligt sin sigillinskription hette Sigmund Petersson. Som fogde å tysken Henrik Morins vägnar höll han, då ännu under namnet Simon djäkn, 1374 räfsteting i Torshälla med öster-och Västerrekame hd. K bodde först i Kvissberg vid Vadstena (Acta) men flyttade senast i början av 1380-talet till Norberg, Vm (UUB). Hans brorson Peder K (d mellan 1405 o 18) var far till Simon K (d trol 1457). Denne förekommer 1438—40 som Hans Kröpelins (s 658) fogde på Kastelholm på Åland o blev riddare mellan 1445 o 49 (de Brun), sannolikt vid Karl Knutssons kröning 1448. Han deltog därefter i den sv expeditionen till Gotland, där han var en av de tio delegater som 1449 i Visby kom överens med Kristian I:s ombud om att svenskarna skulle lämna ön. Som riksråd senast 1450 deltog han i besluten på mötet i Halmstad om upplåtandet av Norge till konung Kristian, om frigivningen av de fångar svenskarna tagit i Norge, om kungamöte följande år angående Gotland o om de unionella förhållandena vid konungarnas eventuella död. 1454 o 55 gick han i borgen för sin halvsysters (Liljeholm) son hövitsmannen på Älvsborg Gustav Olofssons (äldre ätten Stenbock) trohet, vilket torde ha komplicerat förhållandet till Karl Knutsson, då Kristian I kort därefter kom i besittning av Älvsborg. Då ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna) gjorde uppror 1457 o Karl Knutsson flydde till Danzig, anslöt sig K genast till de nya makthavarna. Som riksråd har han underskrivit flera brev detta år, bl a till Riga o Danzig 11 mars om orsakerna till konung Karls fördrivande. Efter 21 mars har K ej kunnat beläggas vara i livet.
Enligt ett brev av Karl Knutsson från 1456 skall K vid en godstvist ha slagit sönder Jöns Karlssons (Ödeby-släkten Ekeblad; bd 12, s 612) kindben i dennes egen gård samt misshandlat hans hustru o några bönder, som sökte värja honom. 1527 uppgavs, att han missbrukat sin ställning som förmyndare för sin bror häradshövdingen i Öknebo Mats K:s (d tidigast 1447) döttrar till att beröva dem deras arvegods o först på dödsbädden bett sin hustru återlämna dessa. Simon K:s sätesgård var Lundås i Edebo, Sth. Hans hustru var dtr till det danska riksrådet Albrecht Bydelsbach o deras dotter var gift med riksråden Erengisl Gädda (bd 17) o Jörgen Åkesson (Tott) o mormor till riksföreståndaren Sten Sture d y. Denna släkt K torde ha utdött på manssidan med Mats K:s son prästen Mats K (d tidigast 1488) i Vallby, Söd, som enligt ett vittnesmål från 1530 måste avstå en gård till strängnäsbiskopen för att han avlat barn med sin deja. Uppgiften, att en släkt Ekman (bd 13, s 50) o dess adlade o sedermera friherrliga gren Gripenstierna skulle härstamma från en i samtida källor ej förekommande bror till honom, är en konstruktion från 1700-talet utan verklighetsunderlag men har föranlett en medlem av denna släkt att omkr 1900 kalla sig Ekman-Kyrning o hans söner att antaga namnet Kyrning.
Det ovanliga förnamnet tyder på att häradshövdingen i Hölebo, Söd, Simon K (d tidigast 1500) i Näsby, Vårdinge, Sth, åtminstone på mödernet härstammade från den ovan behandlade släkten. 1499 var han en av Södermanlands representanter vid konung Hans son Kristians val till sv tronföljare, o 1500 var han lagmansdomhavande i Södermanland. Han förde ett halvt svin i vapnet, medan den ovan behandlade släkten fört en balk eller ginbalk, belagd med två eller tre spärrar. Sonen, häradshövdingen i Åker, Söd, Mats K (f omkr 1570) kom genom äktenskap med en dtr till Erik Kuse (bd 21) i besittning av Almby i Jäder, Söd, som blev sätesgård såväl för honom som för hans son häradshövningen i Daga, Söd, Erik K (f 1599), i litteraturen sedan 1700-talet med orätt identifierad med sekreteraren Erik Matsson (bd 14, s 331). Erik K:s son Anders K (f 1639) deltog i Gustav II Adolfs polska krig o i trettioåriga kriget o dog som överste för Västerbottens regemente o kommendant i Greifswald. Hans bror, kapten Carl K (d 1641), o dennes änka bortbytte Almby o Norrby i Jäder till Axel Oxenstierna mot Lindö i Tenala, Nylands län. Släktens sista generationer kom därigenom att i allmänhet bli bosatta i Finland. Den utdog under 1700-talets förra hälft. En oxenstiernsk arkivförteckning från 1677 i Registratur-Book i Tidöarkivet, vol 1, RA, innehåller regester av nu sannolikt ej längre bevarade brev ur dess o Erik Kuses arkiv.
Utan påvisbart samband med ovannämnda personer var häradshövdingen i Vista, Jönk, Birger K (d tidigast 1484) på Hövik vid Gränna o hans bror Ture K (f tidigast 1470). Den senare förekommer i vä-rendsfrälsets brev om anslutning till valet av Kristian I:s äldste son till sv tronföljare 1458 o är känd som morfar till riksrådet Axel Matsson (Hällekisätten). Dessa båda bröders far var troligen Peder Birgersson (d tidigast 1425) i Farstorp, Nye, Jönk (Östenson).
Av helt annat ursprung var också den förste biskopen i Härnösands stift, Olof Kiörning (1704—78), vars farfar torde ha tagit namn efter sin födelseby Körning i Nordingrå, Vnl. Hans barn adlades 1751 med namnet von Kiörning (i ättartavlorna von Kjörning; släkten utdöd 1832). Från samma by Körning uppges även borgmästaren i Härnösand Mattias Kiörning (1734—87) ha härstammat. Han var rdgm 1760—62, 1765—66, 1769—70 o 1778—79, fick lagmans titel 1779 o var lagman i Ångermanland o Västerbotten från 1784. Dennes son Mattias Kiörning (1769—96) blev borgmästare i Härnösand 1793.
Intet samband har heller kunnat spåras med de skånska medeltidsätterna Kyrning (ibland K). En av dem är främst känd genom riddaren Nils Kyrning (d 1354) i Löddeköpinge, Malm, som var en av skåningarna i det sv riksrådet 1344 o far till den av konung Erik Magnusson (bd 14) fängslade lundaärkebiskopen Jakob Nilsson (d 1361). Till en annan av dessa ätter hörde riksrådet Ture Turessons (Bielke; bd 4, s 153) hustru Ingegerd Körningsdotter (d 1504), stammodern för alla senare medlemmar av släkten Bielke.
Uppgiften, att Dionysius Beurræus (bd 4) o biskop Johannes Nicolais (bd 20) svärfar Harald Eriksson (ej Olsson) i Vällinge, Salem, Sth, skulle ha varit en K, har nyligen visats vara en ren antavlekonstruktion.
Källor och litteratur
Källor o litt: Simon djäkn eller K: Perg:-brev 25 febr 1384, UUB (fotostatkopia i RA); Acta et processus canonizacionis beate Birgitte (1924—31); BSH 2 (1864), s 88; B Fritz, Hus, land o län. Förvaltningen i Sverige 1250—1434, 2 (1973); Kj Kumlien, Järnberget o kronan (Norberg genom 600 år, 1958); dens, Västerås till 1600-talets början (1971); U Norman, Norbergs bergslag under medeltiden (Västmanlands fornminnesfören årsskr, 26, 1938), s 81; RPB; J Rosén, Drottning Margaretas sv räfst (Sc 1950), s 189. Peder K: Perg:brev 19 jan 1430, RA; SD 1, 3 (1875—1902); S Östenson, Randanmärkningar till biskop Hans Brasks släktbok, 13—¦ 29 (PHT 1975). Simon K (f trol 1457): Perg:brev 2 jan 1456 o 10 mars 1457, B 16, f 391v, Sjöholmssaml: Handl:ar ang olika släkter: Sjöblad, F de Brun, Varia (dupl ma-skinskr 1931), RA; perg:brev 21 mars 1457, VHAA:s dep, RA; [Birgitta Andersdtr,] Äntrar ang Sten Sture d y:s slägt- o arfsförhål-landen (HH 1, 1861), s 4; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); BSH 3 (1870), särsk inl, s 258; A F:dtr Bylou, Chronicon genealo-gicum (1718); G Carlsson, Ätten Gädda i Gäddeholm (PHT 1951); Det medeltida Sverige, 1:1 (1972); G Djurklou, Arfstvisten mellan Nils Nilssons till Traneberg o fru Ingegerds till Öja afkoml:ar (HT 1890), s 10; DN 16 (1901—03); E M Fant, Christina: Gyl-lenstiernse chronicon genealogicum (1786), s 12; FMU 3 (1921); H Gillingstam, Ätten Siöblads medeltida släktförbindelser o äldsta hist (1949); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952—53); J Hadorph, Twå gambla sw rijm-krönikor, 2 (1676); Hanserecesse von 1431—76, 4 (1883); J Liedgren, Kontrakten med myntmästarna i Sthlm o Uppsala 1449—1527 (NNÅ 1967), s 16; F Liljeholm, rec av Gillingstam, ovan a a 1952—53 (PHT 1955); Liv-, Est- und Kur-ländisches Urkundenbuch, 11 (1905); E Lönnroth, Sverige o Kalmarunionen 1397— 1457 (1934), s 271, 274; Privilegier, resolutioner o förordningar för Sveriges städer, 1 (1927), nr 137—38; P Sjögren, Släkten Trol-les hist intill år 1505 (1944); dens, Ätten Posses hist intill år 1500 (1950); SMR; ST 3 (1895); Vadstena klosters jordebok (HH 16: 1, 1897). Mats K (j tidigast 1447): Gillingstam, a a 1949, o där anf litt. Mats K ff tidigast 1488): Autografsaml: Simon Petri, Sjöholmsarkivet, S Ljungs kartotek över sv medeltida präster, RA; Gillingstam, a a 1949; Strängnäs hm, 3 (1899); d:o, 2 (1964). Frågan om släkterna Ekmans o Gripenstiernas ursprung: A Munthe, Joel Gripenstiema (1941). Simon K (f tidigast 1500): Perg:-brev 2 febr 1480 o 7 jan el 10 juli 1491, E 8676 (avskr av Rasmus Ludvigssons stora förlorade släktbok), f 265, 266, RA; perg:brev 1 juni 1496 o 22 juni 1500, UUB (fotostatkopior i RA); K H Karlsson, Medeltidssläkter med namnet Pik (PHT 1909); Lags o doms; S Ljung, Enköpings stads hist, 1 (1963); ST 3 (1895). Mats K (f omkr 1570): J E Alm-quist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1960); M Collmar, Jäders sockenkrönika (1951), s 50; Lags o doms; Lokalf. Erik K: Almquist, a a; Det medeltida Sverige, 1:4 (1974); Frälseg 1: 1—4: 3 (1931—76); B Hildebrand, Förväxlings- o identifieringsproblem, 2. Ericus Mattei, Erik Matsson, Erik K o Henrik Matsson Huggut (PHT 1952); Lags o doms. Anders K: P Sondén, Militära chefer i sv armén 1620-talet — 1840, RA; C G A Bergenstråhle, K Västerbottens reg:s krigshist (1917), s 19, 37, 61 f, 64 ff, 68; Frälseg 1: 2, 3:2 (1931—47); B Steckzén, Västerbottens reg:s officerare till år 1841 (1955); Sveriges krig 1611—32, 4^-5 (1937^-38). Carl K: Collmar, a a, s 62; Frälseg 2: 1—2 (1934— 35); O Nikula, Tenala o Bromarf socknars hist, 2 (1938); Ramsay. Birger o Ture K: H Gillingstam, Hällekisätten (ÄSF 1:2, 1965); Lags o doms; L-O Larsson, Det medeltida Värend (1964), s 470; P Sjögren, Handhar ur släkten Posses arkiv (PHT 1949); SMR; ST 3 (1895); Östenson, a a. Olof Kiörning: Adelsbrev, vol 24, Sköldebrevsaml, RA; Härnösands hm; A Melander, K-Grafströmska släkten (1927), s 7 ff. De skånska medeltidsätterna Kyrning: G Carlsson, Lunds ärkesäte o domkyrka 1289—1536 (Lunds domkyrkas hist, 1, 1946), s 457—66; DAA 17 (1900), s 409 f, 18 (1901); Danmarks gamle Person-navne, 1: 1, 2: 1 (1936—53); A Mohlin, Por-sesläkten tre sjöblad (PHT 1957); L Sjöstedt, Krisen inom det sv-skånska väldet 1356—59 (1954); C Weeke, Lunde Domkapitels Ga-veboger (1884—89); [A G Oxenstierna,] Förteckning öfver handskrift-samhen på Wiks sätesgård i Upland (HH 4, 1864), s 385. Mattias Kiörning d ä: G Bucht, Härnösands hist, 2 (1945); Lags o doms; Millqvist: Mattias Kiörning d y: Bucht a a. Harald Eriksson: P Möller, Vällingesläkten (SoH 19741.
Körning, Kiörning, Kyrning, släkt, http://www.nad.riksarkivet.se/sbl/artikel/10808, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-07-04.
Körning, Kiörning, Kyrning, släkt, urn:sbl:10808, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2013-07-04.
Gustav Persson Körning (Balk Tre Sparrar)'s Timeline
1400 |
1400
|
||
???? |
Död efter 1430-01-19
|