Harald Johannis Fegræus

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fegr%C3%A6us

Släkten Fegræus uppges härstamma (jfr nedan s. 447) från en präst Hans Bengtsson (Johannes Benedicti), fader till kyrkoherden i Fagre Harald Hansson (så kallad i sigill vid uppgift om Fägre i Älvsborgs lösen 1613, KA), död 1619. Riddarhusgenealogierna uppge, att Hans B. blev kyrkoherde i Särestad 1564, avsatt 1574 (under liturgistriden) och kyrkoherde i Fägre 1577. Vidare anges (så redan i 1700-tals-uppgift i Biographica: Strömfelt, Riddarhuset), att han var född 10 juni 1519 och död 25 aug. 1586 i Fägre; anförda notis i Biographica anger såsom källa gravsten i Fägre (jfr nedan). I primärkällor finns Hans Bengtsson (sigill: HB och bomärkestyp, samt namnteckning) som kyrkoherde i Särestad 1571 (Älvsborgs lösen s. å., KA) och ännu 1577 (tiondelängd), med samma sigill med initialer. Däremot finns i Fägre 1569 kyrkoherden Petrus (SRA, 2:1, s. 306), 1571 Petrus (Älvsborgs lösen), 1574 Petrus (sigill: PL; tiondelängd, KA), 1579 med fulla namnet Petrus Laurenti(i) och sigill samt ännu 1586 P. L. (samma sigill) – troligen samme man ända från 1569. Således äro uppgifterna om Hans Bengtssons avsättning från Särestad 1574 och utnämning till Fägre 1577 oriktiga – 1577 är han kvar i Särestad, och i Fägre sitter Petrus Laurentii ännu 1586, som är Hans Bengtssons påstådda dödsår. Uppgiften om notiserna på gravstenen i Fägre kan därför ej godtagas; i kyrkan (som visserligen brann 1749) finns någon sådan gravsten ej heller bevarad, icke heller namnes den i tidigare uppgifter om Fägre (i ATA). Hans Bengtsson för ett till typen rent ofrälse sigill. Man vet intet om någon hans samhörighet med Lödöse och Harald Bengtssons familj där. Det enda, som kunde tyda på samband, är namnen Bengt och Harald (Hans Bengtssons son), men då ingen bevisning alls finns, är det riktigast att i nuvarande forskningsläge helt utskilja Fegræus-gruppen från den Appelbom–Igelströmska släktgruppen. Hur traditionen om samhörighet uppkommit, vet man ej; kanske är den riktig, kanske är den blott löst baserad på de nämnda dopnamnen och det förhållandet, att något slag av heraldisk »ström» finns i vapnen för såväl Strömfelt som Igelström.

Kyrkoherden Hans Bengtssons i Särestad faderskap till kyrkoherden i Fägre Harald Hansson (d. 1619, enligt av sonen rest epitafium i Fägre kyrka) är icke ens det strikt bevisat; släkttraditionen anger så å det epitafium, som under 1700-talets senare del uppsattes över familjen i Fägre kyrka och kan måhända ha visst vittnesvärde, då släkten dock suttit i Fägre sedan 1600-talets början. Inskriften (Carshult, s. 54) anger här prästerna av släkten, börjande med »Hans Bengtsson Strömfelt» (!), om vilken anges: »P: et P: i Säresta, flytt till Fägre». Av Harald Hansson med familj finnas porträtt å gamla altartavlan i Fägre (bild i Carshult, s. 52). Även andra barn till Hans Bengtsson äro kända av traditionen (Anrep, Sv. slägtboken, 1, s. 239), bl.a. magister Bengt Hansson »Særstadiensis» (d. 1607), rektor i Skara. Harald Hansson är emellertid släktens med full säkerhet kände äldste stamfar. För honom, som 1608 blev kontraktsprost i Vadsbo, föreligger icke Fegræus-namnet i primärkällorna. I varje fall fördes namnet F. av hans barn, av vilka tre söner blevo officerare. Andra söner voro residenten Johan (Fegræus, 1632 adlad) Strömfelt (F. 1, se Strömfelt) och Andreas F. senior (f. 1588, d. 1651), efter fadern kyrkoherde i Fägre 1620, sedan i Horn (Skarab.) 1633 och prost; en av dennes söner var prosten Thorbern F. (f. 1633, d. 1702) i Horn, som varit lektor i Skara. Ännu en Harald Hanssons son, också med namnet Andreas F. (junior – det förekom, att helbröder hade samma namn; f. 1593, d. 1666), blev vid brodern Andreas F. seniors överflyttning till Horn kyrkoherde i Fägre 1633. Ytterligare i två generationer satt släkten kvar där med Andreas juniors son Harald F. (f. 1628, d. 1693), som blev kyrkoherde i Fägre 1667 och kontraktsprost, samt dennes son magister Johan F. (f. 1673, d. 1732), rektor i Borås, lektor i Skara samt kyrkoherde i Fägre 1706 (tilltr. 1707) och senare kontraktsprost. Den sistnämnde var även riksdagsman i prästeståndet 1719 och 1723. Grenen utdog på manssidan med en hans son 1740.

Bröder till Harald F. (d. 1693) voro landshövdingen Håkan Andersson F., 1675 adlad Fägerstierna (F. 2, se vidare Fägerstierna) samt Thorbern F. (f. 1631, d. 1689), lektor i Skara 1658, kyrkoherde i Mariestad 1671 (tilltr. 1673) och kontraktsprost. Han var riksdagsman 1672, 1675 och 1680. Från honom stammar den fortlevande släkten F.

Prosten Th. F. (d. 1689) hade i gifte med Ursula Loccenia, dotter av rikshistoriografen Johannes Loccenius, sonen Johan F. (f. 1661, d. 1725), häradshövding i Edsberg, Hardemo, Grimstad, Sundbo, Kumla, Sköllersta och Askers härad (i J. E. Almquist, Lagsagor etc, oriktigt kallad Fägerstierna; att det rör sig om den ofrälse J. F. framgår av fullmakten i riksregistr., som har epiteten »ärlig och förståndig» J. F.). Dennes son Thorbern F. (f. 1697, d. 1757) var först jurist, sedan godsägare på Skateby i Askers sn, Närke, och g. m. Beata Charlotta von Meijerhelm. Deras tre äldre söner, alla militärer, kallade sig Fägerborg, men hade inga ättlingar. Th. F: s yngste son hovrättskommissarien Carl Adolph F. (f. 1739, d. 1819) var liksom fadern godsägare på Skateby i Asker. Den mellerste av hans tre söner, bergsfogden i Lekebergslagen och Karlskoga Johan Eric F. (f. 1789, d. 1866 i Sundsvall) var fader till kommissionslantmätaren i Gotlands län Carl Ludvig August Victor F. (f. 1820, d. 1909 i Visby). Denne Ludvig F. skänkte stora paleontologiska samlingar till Naturhistoriska riksmuseet (Ekstrand) . Av hans barn var den ene geologen fil. doktor Torbern Jarl Severin F. (F. 3), som ej efterlämnade ättlingar, den andre ingenjören Thure Harald F. (f. 1862), som utvandrade till Nordamerika. Även en lantmätaren Ludvig F: s brorson Harald Thorbern F. (f. 1861) utvandrade till Nordamerika. Ännu en deras bror var disponenten Erik Robert Oscar F. (f. 1836, d. 1921), som bodde i Örebro och i två giften hade tillsammans fyra söner. Släkten fortlever.

Bengt Hildebrand.