"Ingemar Jönsson Medelpadiensis, som han kallar sig uti sitt tryckta bomärke"

---

https://www.wikitree.com/wiki/J%C3%B6nsson-3780

---

Anfader Kerfstedt (Kerfstedt Släktkalendern SSK1890)
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11438&forceOrdi...
Ingemar Kerfstedt, länsman förmögen

---

Diskussion, länkar, källor, bilder, idéer:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=149710.0

---

Enkelt bomärke:
http://runeberg.org/stf/1916/0434.html

---

"Utkast till beskrifning öfwer Stöde socken vid Medelpads södra ådal belägen"
-av komminister Nordenström, Magnus N., 1722-1790, p71(81)
http://libris.kb.se/bib/7615770
https://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A719557&dsw...
(OCR! SÖK! HQ!)

"Ingemar Jönsson Medelpadiensis, som han kallar sig uti sitt tryckta bomärke.
Denne mannen war född i Kärfsta 1538 d. 18 Maii.
Gift med Anna Abrahams dotter — 1564.
Blef uttagen i knekte tjänst 1566 war Mönsterskrifware ifrån år 1575, fick förlof ur tjänsten 1602.
Wardt sedermera Länsman här i Soknen, och dödde 1624 d. 21 Dec."

---

"En märklig medelpading från vasakongarnas tid".
-artikel av Algot Hellbom, publicerad i: "Ådalar och fjäll" 1973
Härnösands stifts årsbok för 1973 "Från ådalar och fjäll", sid 124 ff.
http://libris.kb.se/bib/10282494
http://libris.kb.se/bib/8260671

---

"Ett svenskt 1500-talsexlibris och dess ägare"
-bok av A. B. Carlsson, p61(77)
http://libris.kb.se/bib/10307530
http://runeberg.org/bokobibl/1934/0077.html
(OCR,sök?)

"...nyfunna exlibriset, som vars ägare framträder en tidigare tämligen okänd mönsterskrivare från Medelpad, Ingemar Jönsson Melpadiensis, utgöres av ett folioblad..."

---

"Härnösands gymnasiebibliotek 1790, bok, katalog"
-bok av Arvid G:son Elg, utgiven 1979, p37:
https://libris.kb.se/bib/7745794
http://www.tam-arkiv.se/share/proxy/alfresco-noauth/tam/content/wor...
(OCR)
---
(Alt b date 1545? He wrote himself but was he wrong? WHY was he wrong?)
(Se profilbilden):
'Frampärmens insida täcks av "ett hittills okänt svenskt exlibris från 1500-talet". (Carlsson s. 335.) Det har följande tryckta text: Ingemar Jönssons Medelpadiensis boock. Tryckt på thet Åhret Effter Christi frögdefulle födelse 1597. Effter min födeltz tijdh på thet 52. åhr. Och vthi min N: H: K: tieost på min 33. åhr. Datum Stockholmiae die S: Iacobi. Med egen hand har han på nedre delen av bladet skrivit följande: Denna Boock kiöpte jagh i Åboo Anno 97 [%C3%B6ver raden har inom klammer skri- vits 1597], i then tid Åboo slott och stad wart bestallet aff Hertigh Carll och libriet bleff för sköfflet i Domkijrken; Huilke jagh hafuer aernet och skänckt till Stöde Kyrke till mitt testamente Effter min Dödlighe aff gångh, Gudh låthe thet skee vthi en Saligh Stundh e e - - ppria manu. '

'Ytterligare har han på ålderns dagar skrivit: 79 åhr är min älländiss dagar. Anno Christii redemtor. 1624. Enligt Ingemar Jönssons egna uppgifter var han född 1545, men 1538 anges som födelseår av komminister M. Nordenström i dennes hand- skrivna "Beskrifning öfver Stöde socken" av år 1769, vilken citeras i en uppsats av Ossian Petersson: "Ur arkivets gömmor" (i: Från Ådalar och Fjäll, Härnösands stifts julbok 1941), s. 141-144. Nordenström nämner vidare, att Jönsson föddes i Kärfsta i Stöde soc- ken, blev uttagen i knekttjänst 1566 ("uti min Nådige Herr Konungs tjänst"), var mönsterskrivare (en militär tjänsteman, som förde en fäni- kas räkenskaper och utbetalade avlöning) ifrån år 1575 och fick "för- lov" ur tjänsten 1602. Han blev sedermera länsman i Stöde socken och dog 1624. Detta årtal bekräftas av en anteckning, som hans son Jöns har gjort på försättsen: Anno 1624 på SancktTomij Dagh så benådhe Gudh min Sallige Faderz Siäll: Gudh Gifue honom och os En Saligh vpståndelse på sin Dagh thän han haffuer för os fördolld. Där till förhiälpe honom och migh och os Alle saman som sätia vår lit at koma til himell Rik valle. Jöns Ingemarsson ppria manu. Boken kom alltså genom testamente till Stöde kyrka. Där blev den emel- lertid inte kvar länge, såsom framgår av följande notiser, vilka Ossian Peterson meddelar s. 142 f. I Stöde kyrka finns en volym av Johannes Brentius: Evangelion quod inscribitur Secundum Ioannem, centum quin- quaginta quatuor homiliis explicatum. Francofurti 1551. I denna finns på frampärmens insida samma exlibris som i Augustini Epitome. Här har sonen Jöns antecknat: Däta Bomerkiet så som här på Boken står så hafuer min salige Fader sielf skrifuit på dän Bok som blef bort Rö- fuiat utur Kyrkian. - På ett annat blad ger han upplysning om denna senare bok: För de gode herrar studerligh och wiisligh så som däna stu- derandez eller läsandez warder, så kungiör jagh underteknad: At min Saligh Fader Ingemar Jönsson utij sin välmakt [levnad] testamenterat och skänkt en latinisk bok till Stöde kyrkia, huilken Bok var skrefuin och gjord utaf dän helige Kyrkionez lärare Augustinus och som handela och innihölt En summa [ett sammandrag], korteligen öfuer hans 12 böker, och dän Samma bok kiöpte min salige Fader för 3 Rikzd. på dän tijd Mäst. Grelzes böker blefuio skiöflade utij Viborgh. Så är då ock vitan- dez at en student Samuel Hansson Benämndh han togh samma bok här i Stöde kyrkia olofuandez och förde henne till Upsala och henne förslöste så at wij här icke kunde henne igän bekomma. Men på dän tiden så som då höltz byte eller arvskifte efter salige man Herr Hans - war fordom kyrkeherre Herr Hans i Tuna - så bekom Stöde kyrkia dänna bok igän'

'för dän andra så som tredobelt mera legter [?], så kunde wij icke mera bekomma efter för:ne Samuel Hansson, som war död. Datum Kierfsta dän 30 Maij 1666. Jöns Ingemarsson. Jöns har glömt ordalydelsen i faderns anteckning och därför förväxlat Abo med Viborg, som under "klubbekriget" intogs av hertig Karl först 1599.'

---

---

---

http://www.genvagar.nu/show.asp?PersonId=375912
"Bland präster och häxor i förfäders fotspår"
-pdf, en släktsammanställning av Crister Jonsson
---
-mycket utan källor i pdfen generellt
-nedanstående är på delvis moderniserad svenska från Nordenström ovan? Skriv rent rätta formatera.
-få in originalet här?)
---
Född 18 maj 1538 i Kärvsta, Stöde (Y). Död 21 december 1621 Kärvsta, Stöde (Y). Mönsterskrivare fr. 1575, Länsman. Blev uttagen i knekttjänst 1566. Hemförlovad 1602 Gift 1564 MS anor

Barn till Ingemar Jönsson Medelpadiensis: Länsman Jöns Ingemarsson (1590- Komminister Abraham Ingemarsson Överste Olof Ingemarsson 16091 Sigrid Ingemarsdotter (1595-

Ingemar Jönsson Medelpadiensis, som han kallar sig uti sitt tryckta bomärke, född i Kärfsta var länsman, mönsterskrivare och bonde.Han hade övertagit gården efter sin far år 1565, när året därpå blev uttagen som knekt. Från och med år 1575 innehade han tjänsten som mönsterskrivare i det Norrländska Kompaniet under överste Magnus Grips befäl, en tjänst som han skulle inneha fram till 1602 då han hemförlovades. Mönsterskrivaren var en s.k. civilmilitär tjänsteman, d.v.s. meriterna grundade sig mer på civila kunskaper än militära erfarenheter, jämställd med den högsta underofficersgraden med uppgift att sköta mönstringsrullarnas innehåll, liksom den direkta kassatjänsten och rapporteringen till indelningsverket. Ursprungligen fanns det under 1500/1600- talet en mönsterskrivare för varje fänika, (av tyskans Fähnlein, liten fana), vilket från slutet av medeltiden fram till början av 1600-talet betecknade en avdelning fotfolk som följde en fana. Dess styrka överskred sällan 500 man. Vid organisationsförändringarna i början av 1800- talet kom mönsterskrivaren att underställas regementsskrivaren varför antalet minskades. Den 6 september 1581 när svenska armén intog Narva, under ledning av Pontus de la Gardie och Måns Gudmundsson, fanns Ingemar Jönsson Medelpadiensus med i truppen. Redan två år tidigare tidigare hade svenskarna gjort ett misslyckat försök att inta Narva. Under hela 1583 och 84 arbetade 425 man under Måns Gudmundssons ledning för att förstärka befästningarna i Narva, vilket också resulterade i att den ryska hären misslyckades i sitt försök att inta staden 1591. Efter att arbetet med förstärkningen av Narvas befästningar var avklarat vände kapten Måns Gudmundsson åter kosan mot hemlandet med sitt manskap, dit man anlände 1588. Knappt hem- komna fick de ny befallning till uppbrott i ett kungligt brev daterat den 8 april 1589, Konung Johan skrev bl.a: »Wi akte om Gud will, i tilkommande sommar, i egen kongel. person begifwa oss öfwer til Lifland, icke allenast för then orsak, wi ther wele komma til tals med wår älskelige käre Son, Högborne Förste, Konungen i Polen etc. utan ock på thet wi, med Guds tilhielp, kunna twinga wår och menige rikes fiende Ryssen til en lidelig fred.» Dock hade norrlänningarna knappt hunnit marchera norrut för att runda Bottenviken förrän de ännu en gång blev hemförlovade. 1591 fastställdes en ny lönetaxa för Svenska Arméns officerare löner skulle nu enligt kung Karls befallning vara: 1 Kapten i lön 30 d:r, och i kläder 12 alnar ängelskt kläde. 1 Löjtnant i lön 10 d:r och i kläder 8 alnar ängelskt kläde. Fänriken, Predikanten, Mönsterskrivaren och barberaren hade lika mycket som Löjtnanten. Underbefälet hade 5 d:r i penningar, och 7 alnar kläde til lön. Var gemen 6 m:r p:gr och 10 al:r Görlskt kläde. Sedan Norlänningarne varit på tåget til Nyeu, Finland och Lifland 1591 och Måns Gudmunssons fänika i synnerhet blev uppfordrad till Helsingfors, vilken befallning underskrevs således: i Stockholm d. 10 Jun. 1591. Efter Kungens befallning. Carolus; : Efter ett år var det åter rörelse. Den 12 Okt. 1592, när Herr Carl Göstafsson mönstrade vid Narwiska åminnet, då voro följande av detta Kompani till städes; nämligen 1 Kapten, 1 Hövits- mans Löjtnant, 2 Fänrikar, 1 Predikant, 1 Mönsterskrivare, 1 Profoss, 1 Fänriks Löjtnant, 1 Furir, 1 Vaktmästare, 1 Kvartermästare, 4 Pipare, 6 Trumslagare, 17 Över Rotmästare, 38 Under Rotmästare, 315 gamla knektar och 41 ny antagna. Jämte dessa så uttogs dessutom 20:de mänpå detta året, och härmed inlades de i Narvas befästning in till år 1593. Denna tid utdelades till beklädnad åt Officerare, antingen Engelskt, Brabanskt, Lemper, Görliskt, Gjöttwiskt, Misniskt, Torgoskt eller Saltwedelskt och Bemeskt kläde, eller ock Engelsk Pik. Men de gemena fingo då vardera 10 al:r vadmal eller fårskinn till kläder, med 1 par strumpor och 1 par skor. Detta innebar att alla var välklädda och slapp frysa. Dock blev det värre med födan. Inte mindre än 221 Norrlands Knektar avled i befästningen av hunger och sjukdomar. När Hertig Carl fick veta detta sände han ett brev från Uppsala d. 19 Mars 1593 med sitt Fursteliga sigill, där han bad, de ”ärlige och Manhaftige knekter”, som han kallar dem, om ursäkt för ”at den öfwersända bespisningen, dels infrusit, dels blifwit förskingrad i skären, hotande dem med hårdt straff, som sådant wållat; men förmanar de andra til tålamod, tils de blefwo aftöste med annat krigsfolk, och at torswara fästningen som trogne män.” De som överlevde återvände til Norrland år 1593, via, vad det verkar, sjövägen till Stockholm, där man vid den tiden tog 2 d:r. för en veckas ordinär kost och logi åt 1 person. Dock bestods det s.k. Borglägre vid hemkomsten, där Kaptenen Måns Gudmundsson inlades hos Herr Jon i Nätra, där han hade haft inkvartering under 20 års tid, Ingemar Jönsson Mönsterskrivare hos Herr Hans i Säbrå. Andra Officerare hos övriga präster i Ångermanland. Borgläger var en form av militärt underhåll som var under 1500-talet, precis som det senare rotesystemet, där bl.a. prästerskapet skulle hålla ett visst antal knektar för kronans räkning, beräknat utifrån den ekono- miska kapacitet prästbostället hade. Om inkvartering inte presterades i natura, så skulle prästen erlägga 1 d:r pgr för så många han orkade med. Sedan Måns Gudmunsson och Ingemar Jönsson, bevistat Sigismunds kröning i Stockholm, ryktes de i december år 1594 åter upp til Finland, för att redan nästa år bevista Söderköpings Herredag, inte den sista riksdagen men kanske en av de viktigaste. Vid denna riksdag bekräftas Sigismunds farbror, hertig Karl, som svensk riksföreståndare och katolsk gudstjänst blir förbjuden i Sverige. Efter mötets slut lär Måns och Ingemar åter beginit sig till Hernösand, där de år 1596/97 lät på egen bekostnad bygga sig en stuga. I januari år 1602 hålles en vapensyn i Medelpad där det då visar sig att somliga var rustade med Hillebard, andra med armborst, stålbåge, rör, spetsar eller slagsvärd. Det var också nu som Ingemar Jönsson Medelpadiensis hemförlovades för sista gången. Vid sin hemkomst blev han nu tillsatt som sockenlänsman, en tjänst som han kom att inneha fram till sin död den 21 december 1624.

---

---

---

---

http://www.cejo.se/descendtext.php?personID=I1634&tree=5&display=bl...
(Levande ättlingar?)

---

alt. married date 1564? , source? not possible, children born in 1590-95, wife Anna dies 1664, could he have Married 2 times?

---