Johannes Elai Terserus

Johannes Terserus, Yo Uppsalassa 2.1628 Jöns Terserus (Johan Terserus vanhempi) Joannes Elai, Dalekarlus U15.

Synt. Leksandissa 3.1605. Vht: Leksandin kirkkoherra, FM Elof Terserus (Elaus Engelberti, yo mm. Rostockissa 7.1582, † 1617) ja hänen 2. puolisonsa Anna Danielsdotter (Svinhufvud). Västeråsin koulun oppilas 28.3.1619 – 1623. Örebron koulun oppilas 1623 – 1626. Ylioppilas Uppsalassa 2.1628 Johannes Elai Dalikarlus. Vihitty papiksi Västeråsin hiippakunnassa 1.11.1631. Ylioppilas Greifswaldissa 9.10.1632 Johannes Olai‹!›, Suecus. Ylioppilas Tartossa 22.6.1633. Ulkomaanmatka 1633–37. Ylioppilas Wittenbergissä 22.8.1633 Iohannes Elai Terserus Suecus. Ylioppilas Helmstedtissa 7.12.1633. Vieraili Jenan ja Erfurtin yliopistoissa kesällä 1634. Ylioppilas Magdeburgissa 1635. Ylioppilas Leidenissa 28.6.1635 Johannes Elaï Suecus. 29 [ann.], L. et A. Ylioppilas Franekerissa 10.8.1635. Respondentti Uppsalassa 26.1.1639 pro gradu, pr. log. ja metaf. prof. Laur. Stigzelius. FM Uppsalassa 29.7.1639 priimus. Respondentti Turussa 10.3.1648 pro doctoratu, pr. Eskil Petraeus U1. TT Turussa 16.5.1648.

— Västmanlandin ja Taalainmaan maakuntien inspehtori 1643. Teol. tiedek. promoottori 1660.

— Leksandin komministeri 1631. Västeråsin lukion kreikan lehtori 1632, teologian lehtori 1639, samalla palkkapitäjänsä Skeriken kirkkoherra. Turun akatemian kolmas teologian professori 1640, samalla palkkapitäjänsä Naantalin ja Raision kirkkoherra s.v. sekä Turun tuomiokapitulin jäsen 1640–49. Akatemian rehtori 1645–46. Uppsalan yliopiston toinen teologian professori 1647, samalla palkkapitäjänsä Vaksalan kirkkoherra 1648. Uppsalan yliopiston rehtori 1651–52. Turun hiippakunnan piispa ja Turun akatemian varakansleri 1658, pidätetty virantoimituksesta 1663, ero 1664, samalla palkkapitäjänsä Maarian kirkkoherra 1658, Sauvon 1659–61, Paraisten 1661–65. Tukholman Riddarholmin seurak. kirkkoherra 1665, Klaran 1668, samalla Bromman 1666. Linköpingin hiippakunnan piispa 1671.

—Sukututkija, Genealogia Sursillianan alkuunpanija Mårten Peitziuksen 2382 ohella. Synodaaliväitöksen preeses pappeinkokouksessa Turussa 1645.

—Valtiopäivämies 1640, 1647, 1650, 1660, 1672 ja 1675. † matkalla Söderköpingissä 12.4.1678.

http://www.blf.fi/artikel.php?id=453

http://www.kansallisbiografia.fi/paimenmuisto/?eid=2461

Ur Wiklipedia.

Biskop i Åbo stift 1658-1664 och biskop i Linköpings stift 1671-1678.

Vid fyra års ålder förlorade Terserus sin mor och vid det tolfte sin far, men vårdades med ömhet av sin styvmor och dennes senare man, prosten Troilius i Leksand. Av honom skickades Terserus till skolan i Västerås, där biskop Johannes Rudbeckius snart fäste sig vid ynglingens ovanliga stadga och flit, så att han tog honom med som notarie på en visitationsresa till Livland. Sedan han 1628 blivit student i Uppsala, prästvigdes han 1631 och befordrades 1632 till lektor i grekiska i Västerås samt företog året därefter med understöd av Gyllenhielm, Johan Banér och Axel Oxenstierna en längre studieresa, varunder han besökte de främsta akademierna i Tyskland, Frankrike, England och Holland och bland annat var Johan Banérs huspredikant. Hemkommen återinträdde han 1637 i sitt lektorsämbete samt blev även gymnasierektor och notarie i domkapitlet. 1639 promoverades han till filosofie magister med första hedersrummet i Uppsala.

Samma år befordrades han till teologie lektor i Västerås. Han utnämndes 1640 till tredje teologie professor i Åbo samt var universitetets rektor 1645 och riksdagsman 1647, då han under sin vistelse i Stockholm gav drottning Kristina undervisning i hebreiska. Sistnämnda år utnämndes han till andra teologie professor i Uppsala och blev 1648 teologie doktor. På uppdrag av drottningen började han 1649 utarbeta en kritisk upplaga av Gamla testamentet med grundtext och latinsk översättning, med vilket arbete han upphörde 1660, då han inte hunnit med mer än de två första Moseböckerna.

Karl X Gustaf, utnämnde honom till biskop i Åbo 1658, vilket stift han tillträdde 1659, efter att ha deltagit i en kommission för kyrkoordningens reviderande. Då följande år drottning Kristina besökte Sverige, var han vid riksdagen den, som egentligen genomdrev, att hon ej här skulle få utöva sin nya religion. Vid 1664 års riksmöte blev Terserus avsatt.

Han uppehöll sig därefter en tid i sin förra annexförsamling, Pargas vid Åbo, men utnämndes redan 1665 till kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm, vartill han 1666 fick lägga Bromma i Roslagen. År 1668 förflyttades han såsom kyrkoherde till Klara församling och utnämndes 1671 till biskop i Linköping.

Mellan 1630 och 1640 kom 10-15 svenska studenter till Franeker i teologi. Av dem besökte Torsten och Sven Falck, båda senare predikanterna i stiftet Karlstad, vid Leidseuniversitetet 1630; Den äldste bror promoverades till professor Dammius år 1633, den yngste registrerades i Franeker bara två år senare och sedan tillsammans med Johannes Terserus 'artium et juris studioiosus'.

Den som skrev sig Joannes eller Jöns Terserus verkar också ha besökt Nederländerna år 1635; Han var redan docent på Westerås.

• http://www.dbnl.org/tekst/wran001betr01_01/wran001betr01_01_0006.ph...

  ---

Verksam i Linköpings stift.

• http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Terserus

  ---

GEDCOM Note

Biografi[redigera | redigera wikitext]Johannes Elai Terserus föddes i Leksands prästgård där fadern Elaus Ingelberti Terserus var kyrkoherde. Hans mor var Anna Danielsdotter Svinhufvud. Vid fyra års ålder förlorade Terserus sin mor och fadern gifte då om sig med Margareta Bure, den så kallade Stormor i Dalom, men vid det tolfte miste han även sin far, men vårdades av sin styvmor och dennes senare man, prosten Uno Troilius i Leksand. Av honom skickades Terserus till skolan i Västerås, där biskop Johannes Rudbeckius snart fäste sig vid ynglingens ovanliga stadga och flit, så att han tog honom med som notarie på en visitationsresa till Livland. Sedan han 1628 blivit student i Uppsala, prästvigdes han 1631 och befordrades 1632 till lektor i grekiska i Västerås samt företog året därefter med understöd av Gyllenhielm, Johan Banér och Axel Oxenstierna en längre studieresa, varunder han besökte de främsta akademierna i Tyskland, Frankrike, England och Holland och bland annat var Johan Banérs huspredikant. Hemkommen återinträdde han 1637 i sitt lektorsämbete samt blev även gymnasierektor och notarie i domkapitlet. 1639 promoverades han till filosofie magister med första hedersrummet i Uppsala.