Jacob Johannis Westrogotus

Jacob Johannis (Vestrogothus)

död 12 december 1602 i Tengene socken, var en biskop i Skara 1569–1595. Han blev formellt avsatt som liturgist i samband med Uppsala möte 1593. Han kvarstod ändå som biskop till 1595.

Jacobus Johannis var bondson från Främmestads socken. Han skall enligt senare uppgifter i vuxen ålder ha börjat studera i Skara för att undgå krigstjänst. 1565 omtalas han som ordinarius i Örebro, och vid riksdagen i Stockholm i januari 1569 fick han efter trohetsförsäkran till Johan III löfte om biskopstjänsten i Skara stift, som han tillträdde 1570. Jacobus Johannis tillhörde dem som villigast rättade sig efter Johan III:s kyrkoreformer och redan 1577 förmådde han prästerna i sitt stift att anta liturgin. Troligen var hans följsamhet mer orsakad av lojalitet med kungen än personlig övertygelse. 1593 skickade han sin son till Uppsala möte med avbön för sina och domkapitlets försyndelser mot den lutherska läran och lovade bättring. Han avsattes dock senare samma år.

Han var far till Olaus och Petrus Columbus.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jacob_Johannis

Av fruktan för värvning till soldat rymde han hemifrån. Började studera i Skara. Öden okända tills riksdagen i Stockholm 1569. Utnämnd 1570 till biskop av Johan III. Förleddes av konungagunst att bifalla liturgien. Följden härav blev att många rättsinniga präster förföljdes. Efter Johan III:s död ångrade sig W och lovade bättring. Det hjälpte ej, utan av Upsala möte blev han avsatt.

Jacobus var redan fullvuxen dräng och sysselsatt att stacka hö och halm, då han av fruktan för värvning till soldat rymde hemifrån och började studera i Skara. Hans övriga öden är okända, till dess han bevistade riksdagen i Stockholm 1569 och underskrev ständernas förklaring om Sturarnas oskuld. År 1570 blev han av Konung Johan III utnämd till biskop i Skara och tillträdde genast detta ämbete. Eftersom domkyrkan av Danskarna blivit aldeles uppbränd 1566 och sedan några år stått förfallen och utan tak fick biskop Jacob år 1571 konungens befallning att genast upprätta den igen. År 1572 underskrev bisk. Jacob i Uppsala bekräftelsen om den evangeliska lärans bibehållande, men sedemera förleddes han av kungagunst att bifalla liturgin, vilken han var bland de första att underskriva 1577 och 1582. Efter kung Johans död ångrade sig bisk. Jacob och sände sin son Olof till Uppsala möte 1593 med en förklaring varuti han avlade sin och Skara domkapitels felaktighet och lovade bättring. Men detta hjälpte honom inte utan han blev på mötet avsatt. Som biskop lär han ha haft Tegene till prebende.