Jakob Henriksson Sjundby, yngre släkten

http://sv.wikipedia.org/wiki/Jacob_Henriksson_H%C3%A4stesko

http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12028

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sjundby

http://runeberg.org/frfinl/0413.html

Ramsay, Jully: Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden. s. 395:

Jakob Henriksson till Sjundby, skref sig äfven till Gerknäs i Lojo socken. Uppgifves hafva varit »biskop Mårtens tjänare", c. 1530 i sin första ungdom. Stallmästare hos konung Gustaf I 1546, fick detta år 14.5. Tuohittu bol i Bjärnå socken. Begynte 1548 genom att utlösa sin morbroder Petrus Ragvaldi, och c. 1550 genom att utlösa bröderna Erik och Johan Olofssöner Stålarm, tillegna sig Sjundby stora gods i dess helhet. Häradshöfding i Hollola härad 1551 - 20.3.1552. Häradshöfding i Raseborgs östra härad 1558 - 1561 - i Sääksmäki härad 1562 - 1567. Uppbar äfven häradsräntan från Åland 1553 - 1554. Sändebud till Ryssland 1556. Amiral 21.9.1558 på den skeppsflottan, som på nyländska vattnen utrustas skall. Befallningsman på Viborgs slott 25.101559. Ryttmästare öfver finskt rytteri. Utsedd 30.8.1561 att bistå den nyvalde guvernatorn i Finland, grefve Svante Sture. Förordnad 14.10.1562 till ståthållare i Finland under Gustaf Finckes frånvaro; förestod äfven detta ämbete 1564 9.6. - 26.7. medan Fincke var i onåd hos konungen. Fullmäktigad 1561 att vara tillsyningsman för Viborgs befästnings byggning. Befälhafvare 1563, jämte Anders Sigfridsson Rålamb, öfver den krigsmakt som af konung Erik sändes att belägra Åbo slott. Kallad 0.5.1565, vid danska krigets utbrott till fältöfverste öfver rytteriet i Sverige. Författade 5.9.1565 vid afresan från Viborg sitt testamente, i hvilket han gaf allt sitt fasta gods till sin hustru, emedan de voro barnlösa, men af rustningar, värjor och hästar skulle hon endast behålla en tredje del, medan två tredjedelar skulle tillfalla hans bröder, Knut och Bertil. Om någon af hans syskon ville klandra hans bestämmelser, så finge de lagsöka hans hustru om det ringa han ärft. Öfvertog befälet i kriget mot Danmark, och samlade i Västergötland en betydande krigshär, men blef slagen då han 156519/10 vid byn Axtorna i Svarterå socken i Holland på konungens befallning inlät sig i fältslag. Sökte skylla detta nederlag på Nils Sture, som han anklagade för förräderi, hvilket blef en af orsakerna till den sorgliga rättegången mot Sturarne. Afsatt från sin befattning såsom fältöfverste, likvisst kort därefter 1566 utsedd till den nye fält-öfverstens, hertig Magnus af Sachsen, råd. Befordrad till fältmarskalk 1566. Gjorde ett lyckadt härnadståg i Skåne sommaren 1566, sedan han sammanslagit sitt folk med den andra svenska krigsstyrkan, som fördes af Charles de Mornay. Föll 20.9.1566 jämte Mornay i fiendens händer, då de under en rekognoscering, villade af dimma, stötte på en dansk afdelning. Fördes till Elfsborgs slott, och afled 0.6.1567 i fångenskap. Har bevistat riksdagarna i Stockholm 1560, i Arboga 1561. Jakob Henriksson, återfick genom hertig Johans bref 25.5.1558 Sjundby gård, som från 1555 varit kungsgård, hvarför Jakob Henriksson i vederlag sedan 1556 besuttit Nackböle och Grisilä i Sjundeå med Knapsby i Karis socken. Genom byte med hertig Johan behöll Jakob Henriksson dessa vederlagsgods mot några lägenheter under Ekenäs kungsgård. Innehade från 1553 - 1557 hela Muurla län om 51 3/8 rökar och 280 fullgärdsmän. Hertig Johan indrog denna alltför stora förläning, men gaf 8.4.1557 vederlag, 128 skatter, i Pojo och Karis socknar. Är 1558 13.4. erhöll Jakob Henriksson 252 dagsverken af Lojo ö, och 29.7.1558 Hirsjärvi fjärding i Portas (Somero) socken, samt den oförlänta delen af Loppis socken. Fick 19.2. 1561 Saviniemi kungsgård i Jääskis socken, därtill 18.7.1562 Kuusa gård i Mohla socken, och 15.3.1563 Mohla kungsgård. Egde äfven gods i Rautalampi och Saarijärvi socknar; uppgifves på sin mark hafva låtit uppföra Saarijärvi kyrka. Hade redan genom hertig Johans skrifvelse 3.1.1561 erhållit evärdlig frihet på fyra skattmarker i Gerknäs i Lojo socken, tillöste sig den öfriga delen af Gerknäs by af sina släktingar och fick därpå fasta 24.4.1563 vid räfsteting i Lojo. Hugnades ytterligare med gåfvor som till ex. 7.3.1559 med allt matskottssmör, „som faller vid Tavastehus", och 1562 med rättighet att för pengar inlösa skattehö af Ingå socken. Gift 0.8.1561 »drog till Kanckas till bröllopp", med Kristina Henriksdotter Horn, i hennes l:a gifte, dotter af Henrik Klasson Horn af Kanckas (n:r 12) och Elin Arvidsdotter (Stålarm, n:r 32). Hertig Johan torde närvarit vid brölloppet. Kristina Henriksdotter gifte sig 2:o 8.1.1570 på Kanckas med ståthållaren i Finland, Klas Åkesson Tott, uradel, † 1590, före 29.3. då hon redan skrifver sig „salig Herr Klas Åkessons efterlefverska". Hon fick 7.7.1567 för den trotjänst hennes framlidne man Jakob Henriksson bevisat kronan, förläning af „erämarken" i Rautalampi och Kalvola socknar mot rusttjänst, och 17.8.1569 stadfästelse på konung Gustaf I:s gåfvobref till Jakob Henriksson af 5 1/4 skattmark i Gerknäs by i Lojo med Pernosaari ö jämte 1 skattmark i Göks i Sjundeå socken. Han tillhandlade sig dessutom 1/2 krok i Kernalaby i Janakkala socken, samt köpte och bytte sig till Majala och Paijula gods i Halikko socken, hvarpå hon fick kungl, bref 14.101569. Egde äfven Rikala i Halikko socken. Lefde ännu 1597 på Sjundby gård i Sjundeå socken, hade med Klas Åkesson Tott flere barn, som sålunda ärfde Jakob Henrikssons stora egendom.

KIRKNIEMI, KARATANO Tila oli vanhaa rälssiä ja nautti säterivapautta 1500-luvulta lähtien, mutta se peruutettiin v. 1695 ja muodostettiin kaksinkertaisesti ratsuvelvolliseksi säteriratsutilaksi. Päätilaan on liitetty seuraavat talot: v. 1844 Osuniemen Kylhä, joka oli v:sta 1561 alkaen ollut Jakob Henrikssonin rälssiä ja peruutettu v. 1696, mutta määrätty säteriratsutilan augmentiksi; 1880-luvulla Osuniemen Kittilä ja 1890-luvulla Pennas ja Svarvars, jotka olivat v:sta 1561 alkaen olleet Jakob Henrikssonin rälssiä ja peruutettu v. 1696, mutta määrätty säteriratsutilan augmenteiksi; 1890-luvulla Luttulan Olars, Langi, Mangs, Ers ja Marila, jotka samoin olivat v:sta 1561 alkaen olleet Jakob Henrikssonin rälssiä ja peruutettu v. 1695, mutta määrätty säteriratsutilan augmenteiksi. Keskiaikaisista omistajista tunnetaan vaimo Biritta (vv. 1455-66) ja Tönne Eriksson Tott, valtaneuvos (k.v. 1522). Kaniikki Petrus Ragvaldi myi 2 tankoa maata Jakob Henrikssonille (v. 1553). Marieth Henriksdotter ja hänen poikansa Hans Eriksson sekä Markus Jönsson myivät koko osuutensa Kirkniemeen Jakob Henrikssonille v. 1556. Olof Säckin perilliset myivät samana vuonna yhden tangon maan Jakob Henrikssonille. Omistajat v:sta 1556 lähtien: mainitun Petrus Ragvaldin tyttärenpoika (Mariethin veli?) Jakob Henriksson (Hästesko l. Sjundbyn sukua), valtaneuvos, 1556-67 ja tämän leski Kristina Horn, naimisissa 1571-90 valtaneuvos Klas Tottin kanssa, 1568-96; Hans Tott 1597-1600, hänen veljensä Henrikin leski Sigrid Vaasa (kuningas Eerik XIV:n tytär) 1603-33; hänen poikansa Åke Tott, sotamarsalkka, 1634-40; kr Klas Tott, sotamarsalkka, 1641-66; vph Lorentz Creutz, amiraali, 1667-68; vph Herman Fleming (af Liebelitz), kenraalikuvernööri, 1669-73; vph Herman Fleming, laamanni 1674-1718; vph Herman Fleming, eversti, 1719-45; vph Karl Johan Falkenberg, hovijunkkari, 1746-49; vph Karl Cederström, laamanni, 1750-58; kr Augustin Ehrensvärd, sotamarsalkka, 1759-61; vph Otto Ernst Boije, maaherra, 1762-75; hänen vävynsä; vph Bengt Axel Boije, kapteeni, ja Alexander Magnus Forbes af Lund, everstiluutnantti, 1776; Alexander Magnus Forbes af Lund, everstiluutnantti, 1777-1804 ja tämän leski Eva Gustava -1806; kr Kaarle Juhana Adlercreutz, kenraali, valtioneuvos, 1807-12; Gustav Vilhelm Conradi, maaherra, 1813-45; hänen vävynsä Karl Ulrik von Christiersson, esittelijäsihteeri, 1846-61 ja tämän leski Vilhelmina Charlotta Sofia-1862; Karl Gustav von Christiersson, maanviljelysneuvos, 1862-1916; hänen tyttärensä vävy Gustav Theodor Hammaren 1916-28. Nykyinen omistaja (v:sta 1928) insinööri Uno Donner. Myöhemmät omistajat: vph Carl Gustaf Emil Mannerheim, Tasavallan presidentti, Suomen marsalkka, 1946; Mannerheim-säätiö 1946-1986, Aarne J. Aarnio, vuorineuvos, 1986-2000; Metsämannut Oy (Metsäliitto ja Metsä-Serla Oyj), 2000-. Torppia ei esiinny v. 1694, mutta v. 1800 niitä oli 9 ja v. 1900 13. Tilasta on erotettu n. 300 ha maata torpille, tonttialueita ja Ängsholmin ulkotila (katso Ängsholm). Nykyinen (1939) kokonaispinta-ala on 1300 ha, mistä peltoa 280 ha ja viljeltyä laidunta 100 ha. Hevosia on 27 (useita ardennilaisia siitosoriita), lehmiä 140, karja Ay-rotua, keskilypsy v. 1935-36 4233 kg, rasvaprosentti 4,24. Traktori. Oma metsänvartija. Tiilitehdas.