Johan Antonisen Filion

Katolsk født i Tyskland tidlig på 1700 eller sen 1600. Far til Maria Abelona. Han kom til Sverige og Bjørknes spegelglasbruk i 1738, hvor han virket som "mæster". Dit kom han sammen med sin bror Christian og deres familier. De innvandret fra Würtenberg i Tysk-land. Han kom fra Bjørknes til Kosta glasbruk i 1745 og arbeidet der frem til han ble ansatt som hyttemester på Nøstetangen i 1753. Lederen for de norske glassverker, Casper von Storm, hadde ansatt ham til hyttemesterstillingen ved den nye kronglasshytten i Hurdal, men foreløpig overtok han denne stilling på Nøstetangen inntil anlegget i Hurdal var ferdig til drift. 1754 preges av bråk på Nøstetangen. Johan hadde vansker med å samarbeide. Storm så med glede frem til at driften på Hurdal kunne starte for alvor, for han mente Johan Filion ville passe langt bedre i stillingen som hyttemester ved den nye kronglasshytten, fordi kronglassfabrikasjon var hans egentlige fag. Bli så overført til Hurdal i 1755 som hyttemester ved kronglasshyt-ta . Hans reiseutgifter og gjeld i Sverige ble i 1756 dekket av kom-paniets kasse med 156 riksdaler og 24 skilling. Jobben som hyttemester har han imidlertid bare et par år. For på høsten i 1757 overtas denne stillingen av hans bror Christian. Som kommer i kompaniets tjeneste dette året. Johan jobber senere som skiveutløper. Forblæser og skiveutløpervar krevende arbeid som trengte sterk rygg og god lungekapasitet. Så det er liten tvil om at både Bertel og Johanvar ruvende skikkelser. I mai 1777 dør Johan, verkets gamle erfarne skiveutløper og forblæser, Og blir gravlagt noen dager senere som en av de første på den nye kirkegården på Hurdal.

Fillion: Johan. Född i Tyskland (Jon Wilhelmsen; Norge). Han född i Tyskland, men släkten har sitt ursprung i Frankrike.(Anne Minken) Enl Anne Minken är han i kyrkoboken nämnd som "Johan Antonisen Filion, mester vid Hurdahls glashytte" (Lassens utskrift finns på riksarkivet i Norge). Mästare vid Björknäs spegelglasbruk 1738-1739. Vid Kosta glasbruk 1745-1753 och vid Hurdals Glasbruk i Norge, åtminstone från 1753 (Anne Minken). Enl Lilian Larsson, Limmared/Ulla Torstensson befann han sig i maj 1744 på Limmareds glasbruk då han "lyckades med konststycket att låna 300 daler smt av bruksägaren Ruthensparre". Död 1777 i Hurdal:Norge ("Wanderungen Deutscher..."). Far V:5 s * Gift 1:o med efterföljande ana. Barn: Fillion: Johan (Jakob?). I dottern Annikas födelsenotis 1747 kallas han Jak. och sägs vara av tysk nation men i dotterns dödnotis 1748 kallas han "en fransos på Kosta". I kyrkoräkenskapsboken 1753 1/6 finns följande notis: Jean Filion betalt ådömd plicht för enkelt hor". Det är inte klarlagt om det är samma person som nämns i det senare fallet. Fillion: Nichlas. Glasblåsare. Född i Tyskland eller Frankrike enl Hans Myhre omkring 1725. Vid Kosta glasbruk, Ekeberga , 1751-1753 (Wanderungen...). Verksam vid Hurdal och senare vid Hadeland glasvaerk.Utlånades en tid till Biri (Ulla Torstensson). Fortfarande vid Hadeland 1801, 76 år gammal. "Pensionist ved vaerket". (Digitalarkivet, 1801-teljinga, Norge, Internet). Död 1811 i Jevnaker: Norge (Arne Brorson, Jevnaker, Norge/Ulla Torstensson). Begravd 1811-11-10. Fillion: Maria Abbelona. Född 1729. Död 1818-02-02 i Hurdal:Norge (Riksarkivet, Oslo/Ulla Torstensson).( Se III:2 s *). Fillion: Catharina. Dopvittne vid Kosta 1749. Oklart om hon tillhör denna syskonkrets. Hon kan eventuellt ha varit gift med en Fillion. Fillion: Johan Christopfer. Glasblåsare. Född omkring 1735 (Digitalarkivet, 1801-teljinga, Norge, Internet). Kom från Sverige till Nöstetangen 1753 (Jon Wilhelmsen). Därefter vid Hurdal. Lever ännu 1801, 66 år gammal, som änkeman för andra gången (1801-tellinga). Enl Anne Minken är Johan Christopher omnämnd som son till Johan Fillion i dennes bouppteckning. Enl Jon Wilhelmsen är Christopher son till Christian Fillion den äldre. Fillion: Christian. Född 1738. Döpt 1738-09-07 i Björknäs spegelglasbruk. (CIb:C1, S:ta Eugenia, Stockholm).Enl "Wanderungen..." sid 15: [med ill.] Aus dem Geburtsund Taufbuch der kaiserlichenKapelle in Stockholm.Volumen C:1 im Archiv der katholischen S:ta Eugenia Gemeinde. SSA. "1738Septembris st(ili) n(novo) baptizatus est in Fabrica Speculorum (=spegelfabriken vid Björknäs) miliari Suecico ab urbe dissita,Christianus, Joannis Filion et Mariae Conjugum filius legitimus, levante ex Sacro fonte Christiano Filion;dicti Joannis Filion fratre; ambo erant fabricatores." dvs "... Christian, Johan Fillions och Marias äkta son, buren av Christian Filion, sagde Johans broder, bägge var fabrikatörer". Det torde därmed vara klarlagt att Christian Fillion som föddes 1738 var son till Johan Fillion och hans hustru Maria och att Johan hade en bror som också hette Christian. En Christian Fillion d.y. omtalas som anfångare vid Hurdal vid starten 1756 (Boken om Sandö glasbruk, sid 63). Det kan vara denna person, som då var 18 år. Enl "Wanderungen... sid 17: Aus im Oberstatthaltarchiv zu Stockholm aufbewahrten Reisepässen geht hervor, dass sowohl Johann als auch Christian Fillion ende der 3oer Jahre auf Björknäs gewesen und dasssie sich im Frhling 1739 auf rckreise von dort nach Frankfurt am Main befanden. (dvs fadern och farbrodern till Christian). Enl Anne Minken uppges i bouppteckningen efter fadern Jahan Fillion att tredje sonen Christian hade rest till Ryssland och arbetade vid ett glasbruk fr "Caar Frsten" men att hans hustru Ragnhild Johansdotter "skall opholde sig paa Biri Glas Fabriqve med 2de döttre Annichen och Annemaria Filion". Ytterligare en Christian Fillion förekommer: övertar som hyttmästare efter sin far Christian Fillion d.ä. den 13 februari 1770 underBR förvaltare Essendrops ledning. På förvaltar Hollers manskapslista från 1777 som hyttmästare vid kronglashyttan. Blir avlöst som hyttmästare 1784 enlkammarrådet Wexels protokoll. (Uppgifterna från Jon Wilhelmsen, Norge).  
Gift 2:o 1759-02-22 i Eidsvoll:Norge (Anne Minken, Norge och Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson ) med Rammelberg: Maria Elisabeth (Lischen) Enl Anne Minken kom hon från pottaskeverket på Minde. Enl folkräkningen fr Eidsvold bodde hon på gården Juelsrud tillsammans med två av barnen, Johan Henrik och Margrethe Hedvig. (Anne Minken,Norge). Barn: Fillion: Anne Sophie. Född 1761. Döpt 1761-09-27 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson). Död 1765. Begravd 1765-10-25 (Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson). Fillion: Johanne Marie. Född 1764. Döpt 1764-07-29 i Eidsvold:Norge (Lassen bd s. 139/Ulla Tordtensson). Enl folketellinga 1801 bodde hon då som änka med två barn på glasbruket i Hurdal. Fillion: Anne Sophie. Född 1767. Döpt 1767-04-19 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson). Fillion: Margrethe Hedvig. Född 1772. Döpt i hemmet 1772-03-01 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson). Fillion: Else Marie. Född 1775. Döpt 1775-01-11 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson). Fillion: Johan Henrik. Född 1777. Döpt 1777-12-19 i Eidsvold:Norge (Lassen bd 11 s. 139/Ulla Torstensson).  
IV:4 ff mm Faster: Anna Maria. Enl Anne Minken hette Johans första hustru Anna Maria Faster. I sonen Christians dopnotis 1738 anges modern heta Maria. Enl Lilian Larsson, Limmared/Ulla Torstensson är Anna Maria omnämnd som Johan Fillions hustru vid Kosta glasbruk 1750 då hustru Sara Jönsdotter Skata var instämd av glasblåsaren Johan Fillion, soldaterna Johan Wahlberg och Pehr Fix samt pigan Catharina Watter. Sara misstänktes av målsägarna för att ha blandat gift i en surdeg, som Fillions hustru Anna Maria bakat bröd utav, varefter "förberörda personer av samma bröd ätit och blivit sjuka". Sara har i sin tur instämt Fillion och dess hustru för falsk beskyllning. Det framgår att Sara och Fillion är ovänner och att Sara vid något tillfälle yttrat att hon "nog skulle betala Fillion". Målet uppskjutet p g a frånvarande vittnen och utgången okänd. Enl samma källa förekommer Sara som vittne vid Uppvidinge häradsrätt den 18/5. Gift med föregående ana.

Johan Fillion: En färgstark person Johan Filion Avsnittet är hämtad ur Anne Minkens historia om invandrare vid norska glasverk För någon av de katolska innvandrarna är allt vi vet om religionstillhörigheten en knapp anmärkning i en norsk kyrkbok eller i en svensk husförhörslängd. Vid några få tillfällen, till exempel när det gäller Johan Filion, har vi flera upplysningar. Att sammanställa upplysningar om religionstillhörighet och koppla dem med annan känd information, kan vi få en lite skarpare bild av personen Johan Filion Det är finns varierande upplysningar om vad glasblåsaresläkten Filion egentligen härstammar ifrån. Ursprungligen kom släkten troligen från Frankrike. I svenska källor är Johan några gånger kallad Jean, och han är både registrerad som av tysk nationalitet och vid en senare tillfälle som "fransosi". . Johan var troligen född i Tyskland och tyskspråkig. Om brodern Christian vet vi att han uppger sig vare "bördig från Mainz", och att korrespondensen mellan honom och de norska glassverken alltid blev fört på tyska. I Sverige arbetade Johan Filion först vid spegelglassverket på Björknäs utanför Stockholm 1737-39. Därefter vände han tillbaka till Tyskland för några år. År 1746 var han tilbaka i Sverige och arbetade vid Kosta glassverk i Småland. Han reste till Norge 1753. De första åren arbetade han vid Nöstetangen. Från 1755 och fram till sin död 1777 var han vid Hurdals glassverk. Johan Filion var vindusglassblåser. Vid Kosta lagade han bl.a. vinduer till slottet i Stockholm. Blåsing av vindusglass var ett tungt och krävande arbete. Johan arbetade nästan helt fram till sin död. Jeg kjenner inte Johans födselsår, men ut ifrån åldern till den äldste sonen må Johan ha varit född senast 1705, dvs att han arbetade tills han var över 70 år. Johan Filion var en katolik som inte gick stilla i dörrarna och vek undan för konflikter. Då han for mot Småland för att dra till Norge, måste jorden ha bränt under föttena på honom. Det var religionstillhörigheten som hade ställt honom i allvarliga problem. Han hade tidligare, varit instämd till tinget för "försmädelser" och vanvördnad" mot den luthersk evangeliska religionen. För samma typ av uttalande hade han tidligare fått flera varningar av kykoherden. Vi vet inte vad straffet kunnat bli, men förbrytelsen blev sett på som mycket allvarlig. Det rörde sej om att vise "förakt emot Sveriges Lag" och "vår rena religion". Johan hade också en obetalt leiermålsböter. I tillägget till att betala böterna skulle han efter vanlig skick bli publice absolvert, det vill säga att han skulle tala offentlig i kyrkan. Consistoriet i Växjö menade emellertid att rättsreglerna borde praktiseras annorlunda för en katolik och det anbefalldes att Johan skulle "Sättas i stocken utanför kyrkodörren". Både svenska och norska arbetsgivare karakteriserade Johan som en krånglig och besvärlig mannniska. Från ett arbetsgiverperspektiv var han säkert det. I Norge fick han bl.a. refs for att ha kommit med "uandstöndige Talemaader mot Compagniet" Det är tydligt att han icke var någon diciplinert och underdånig arbetare. Med ett mer positivt ordspråk kunde Johan ha varit betraktad som stolt och egenrådig. Den enda uttalandet jag känner som troligen är lika med Johans egna ord, tyder på det. Det är refererat i ett brev från förvaltaren på Kosta från april 1753. Det framgår av brevet att Johan hade fått betenkligheter med att resa till Norge. Han ville hellre till Stockholm och arbeta på Björknäs. Inspektören på Kosta ville emillertid gärna bli kvitt honom, och den norske glassverksledningen hade lovat att förskottera skulden han hade på Kosta. Då Johan fick melding om det, svarade han att han "Ögier dem Skam och Faan och intet vill låta sälja sig i deras wåld". Några dager efter att brevet blivit skrivet, stack Johan bort från Kosta för kontraktstiden var slut. Vi vet inte om han försökte söka jobb på Björknäs för han drog till Norge. Hade han gjorde det, var det ganska säkert förgäves. Förvaltaren på Kosta hade varnat direktören på Björknäs för att anställa honom. Vi har sett att Johan Filion hävdade sin identitet som katolik både i ord och i handling. Han sörger för att sonen Christian som blivit född i Sverige, blev katolsk döpt. Vi måste räkna med att han uppsökte den katolske gesandtskapskirken i Stockholm både medan han var på Björknäs och på Kosta. Vi vet också att han tillsammans med svågersonen Berthel Dischler reste från Kosta til Köpenhamn "til sin Religions Devotion" år 1752. Samtidigt benyttet de anledningen till att slutta ett arbetsavtal med de norska glassverken. Johan deltog i, och var säkert en aktiv pådrivare för det första prästbesöket i Christiania år 1761. Året innan han dog, år 1776, företog han en resa till Stockholm. Troligen uppsökte han en katolsk präst där. Annars vet vi lite om vad han fick hämta sina religiösa behov under ppehållet i Norge. Av skiftet framgår det att han ägde en "Sölv beslagen psalme-bog", men någon annen religiös litteratur blev icke registrerat. Sluten på den stridbare katolikens närmare 40 år långa upphåll i det lutherske Norden blev markerat med den illegala begravningen på Hurdals kyrkogård.  
Källor: Smålands museum - Sveriges Glasmuseum, Växjö "Släktregister/arkiv över glasarbetarsläkter" upprättat av Torbjörn Fogelberg. Utskrift fra Ekeberga kyrkebok C:1. Fogelberg: Upublisert manuskript om Ströms glasbruk. Torbjörn Fogelbergs privatarkiv. Opplysningen om Christian Filions födested stammer fra en söknad til den svenska kongen fra 1773 om stötte tile å opprette en speilglassfabrikk. Fogelberg og Holl 1988, side 72. Fogelberg 1991. Torbjörn Fogelbergs privatarkiv. Avskrift av brev fra kyrkoherde Grönquist till Consistoriet i Växjö av 2.5.1753 og Consistoriets svarbrev. Växjö domkap.E III:95. RA. Privatarkiv nr.1. Norske Kompani Kopibok 28.6.-1753-24.6.1758. Brev till forvalteren ved Hurdals-verket av 20.12.1756. Torbjörn Fogelbergs privatarkiv. Kopi av brev fra inspector Kylberg ved Kosta til baron Stael von Holstein 24.4.1753. Torbjörn Fogelbergs privatarkiv. Kopiaav brev fra meddirektör for de Norske fabriqer Christian Grave til Kostas eier baron Stael von Hoelstein17.10 1752 RA Privatarkiv nr.1. Fabrikkdireksjonens kopibok 1777. Brev til förvalteren ved Hurdals-verket 27.12.1777, side 428. StO. ÿvre Romerike skifteprotokoll 1778-1783. Skiftet etter Johan Fillion, holdt på gården Juelsrud i Eidsvoll 1778.