Jonas (Jon) Eriksson Norman

Noteringar

Dombok 1727: "BefalIningsman wälbetrodde Lars Pagander begiärade at Häradsrätten nu wille skattlägga nybruket så kallad Biörcksehet hwilket berättas wara uptagit Anno 1702 och blifwit öde 1713 återuptagit 1716 af Olof Larsson som död blifwit 1723 och af des äncka sedan suttit derpå utan någon afgift intill 1727 då nybygg blifwit skattlagt til 16 öre Silfwermynt men emedan torpet icke blifwit tillbörligen häfdat har Joen Ersson den 19 april samma År ehrhållit Högwälborne Baron och Landshöfdingens Resolution att få tillträda samma torp, dock at änkan skall få blifwa der qwarsittande tils hon blifwit försedd; och som af nämnden intygandes at detta nybygget kunde med någon högre skatt till Kongl Majt:t och Cronan beläggas. Fördenskull pröfwade Härads Rätten för skäligt at förhöja Skatten nu i åhr från bemälte 16 öre till 1 daler 16 öre Silfwermynt som denne Joen Ersson kommer tils widare Höga öf erhetens godtfinnande at ärlägga".

Dombok 1765: "Instälte sig Nybyygaren Jon Ericsson ifrån Biörckselet och hans söner Eric, Johan, Jonas och Olf anhållande att inför Rätten få widtalas om besittningen af the Nybyggen i Biörcksele, theraf ett redan skattas och thet andra är under frihetsår och förmälte Jon Ericsson sin åststundan wara at äldsta sonen Eric må besittja ena häIften samt hans dotter Elisabet then andra hälthen och att desse nu måge emottaga hemmansbruket, eftersom Jon Ericsson för ålderdom thermed ei mera orkar - Johan och Olof woräfwen nögde att lemna thers besittningsrätt, eftersom the hafwa Nybyggen på andra ställen men Jonas anhölt, att få tilträda ena halfwan Nybygget att ägorna til bägge, såwäl upbrukade som oupodade måtte i twenne lika delar klyfwas - Jon Ericsson sade, att han fruktar thet Jonas ei går honom och hans hustru så tilhanda som wederbör, wiljande therföre häldre hafwa Dottren til Åbo på hemmet. Men Jonas lofwade att han med behörig lydno och höflighet skal sine Föraldrar bemöta, intygande och Nämbden att thenne Jon skall wara trefwen och arbetssam samt skickelig til Bonde - Johan och Olof sade att om ei fadren will låta Jonas få häIften, wilja de lotta om besittningen utan att Systren må therwid hafwa något att påstå. Efter något widare twiståde, utlä sig Jon Ericsson nögd att Jonas må få halfwa Nybygget och Eric then andra hälften theros Eric och Jonas åstämdes att hielpas åt med nya Gårdens upbyggande samt att Eric utan lösen må besittja och äga gamla Gård på hwilken han mest arbetat kommande Nämndeman Jon Andersson att wår dela ägorne emellan Eric och Jonas til hälften åt hwarthera Nybygget så af upodlade som obrukade ägor".

Dombok 1769: "Sedan wi underteckade efter skiedd bouppteckning afwittrat wåra Barn hafwa wi för godt funnit oss emellan ett sådant testamente giöra att hwilken af oss then andra öfwerlefver, skall oklandrat besitjja the ringa lösören som hos oss finnas kunna. Men när wi bägge med döden afgått, få ärwa wåre Barn så att alla få lika stor lott, när först ett billigt arfwode aftages för ther som then efterlefvande under thess siukdom till dödstimman skiött samt til Grafwen befordrat. Twenne oss emellan gjorde förening stadsfäste wi med wåra namns underskrift uti witnens närwaro, Lycksele den 27 December 1769, Jon Ericsson, Karin Johansdotter i Biörcksele".

Björksele blev först bebott av en gubbe, som hade en stuga. Han idkade fiske och djurfång utan att befatta sig med jordbruket.

År 1704 var den som först började bygga och bo i Björksele var soldatänkan Malin Andersdotter från Hjuken och troligen hennes bror Anders Andersson, som hjälpte henne att bli nybyggare i Björksele. Malin Andersdotter gifte sig 1707 med änkemannen Ingwald Ingwaldsson. År 1713 flyttar Malin och Ingwald troligen ut ur socknen och lämnar nybygget öde.

Skatteläggning 1747, Jon Eriksson i Björksele nybygge. Har åker av frostaktig jordmån ¼ mantal, årlig skatt på 5 Daler silvermynt.

Ur boken: Fyra gamla Lyckselebyar, Ossian Egerbladh

JON ERIKSSON HAR ÖVERTAGIT BJÖRKSELE NYBYGGE Dombok 1728

Det första nybygget i Björksele var år 1702 och blev sedan öde år 1713 och åter bebott år 1716 av Olof Larsson från Lövånger, var klockare några år i Lycksele. Olof dog 1723, då änkan Malin Pehrsdotter fortsatte att äga torpet framtill 1727, då nybygget blev skattbelagt med 16 öre Silvermynt: Änkan förmådde inte att betala skatten, så Jon Eriksson fick tillträda nybygget, med förbehåll att änkan fick bo kvar på torpet samt att Jon skulle betala skatt på 1 Daler 16 öre Silvermynt.

År 1728 hade Jon Eriksson, utsäde 1½ och föder 5 kor.

NYBYGGESDELNING Dombok 1765-01-17

Jon Eriksson från Björksele och hans söner Erik, Johan, Jonas och Olof. Anhåller inför rätten om vem som ska ha besittningen av nybygget i Björksele. Jon Eriksson vill att sonen Erik ska ha ena hälften och dottern Elisabet den andra hälften av nybygget. Att de nu mottaga hemmansbruket, eftersom Jon för ålderdom ej mer orkar.

Johan och Olof kunde lämna besittningsrätten eftersom de hade nybyggen på andra ställen, medan Jonas ville ha besittningen av faderns halva nybygge.

Jon Eriksson sade att han fruktar att Jonas ej går honom och hans hustru till viljes och att de hellre ser sin dotter Elisabet på nybygget.

Jonas lovade med stöd av sina bröder att han med lydnad och hövlighet skall sina föräldrar bemöta. Efter viss diskussion såg sig Jon Eriksson tvungen att Jonas skulle få sin del av nybygget och Erik den andra halvan. Erik och Jonas skulle hjälpas åt att bygga den nya gården till Jonas och att Erik skulle få den gamla gården. För att utlösa övriga syskon, så beräknades värdet nybygget till 600 Daler Kopparmynt.

INBÖRDES TESTAMENTE Dombok 1769-12-27

Testamentet skrevs, att om Jon Eriksson eller hans hustru Karin Johansdotter dör ska den andre få ärva det ringa lösöre de har gemensamt. Men när vi bägge med döden avgått, ska våra barn med lika stor del ärva oss, när avdrag gjorts för ringa arvode för den som vårdat oss under sjukdom till det vi avlidet samt gravkostnader.

Bröderna Erik och Jon gifter sig med var sin syster Marta och Karin, deras far var Johan Johansson från Orrböle. Erik kom att bosätta sig Orböle och bli bonde där.

Källa: Hembygdsboken Nordmaling, Bjurholm.

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  Kjell-Åke Lundströms Forskningsmatrial 

GEDCOM Note

47 Björksele, Lycksele (AC) 1747-1749 (AI:1)
50 Björksele, Lycksele (AC) 1749-1751 (AI:1)
102 Björksele, Lycksele (AC) 1751-1757 (AI:1)
10 Björksele, Lycksele (AC) 1757-1770 (AI:2)