Knut Posse

• https://www.adelsvapen.com/genealogi/Posse_nr_14

Knut var son till Jöns Lage Posse och hans fru Märta Knutsdotter (Tre Rosor) och förmodat född i Nordhankær (Nordkärr) i Holm socken norr om Mellerud i Dalsland, vilket är äldsta kända sätesgård för ätten i Sverige. Knut omtalas första gången 1452 i ett avlatsbrev som utfärdats för hans föräldrar. Som vuxen nämns han från 1465 som Erik Axelssons tjänare. Han utnämndes till fogde för Stockholms slott 23 eller 27 oktober 1466. Knut stod kvar som fogde på Stockholms slott under hela Erik Axelssons riksföreståndaretid fram till dess Karl Knutsson återvände till Sverige som kung i november 1467. Senast i november 1473 utnämndes han till riksråd.

Enligt Sturekrönikan deltog Knut i slaget vid Brunkeberg i Stockholm 1471 där han under stridens lopp ska ha erövrat Dannebrogen och slagit ihjäl Staffan Bengtsson (Vinstorpaätten). Enligt Olaus Petri blev han därefter själv nerstucken och svårt sårad av kung Kristian.

Från 1472 var Knut Posse fogde på Tavastehus slott som ingick i Erik Axelssons finska förläning. Sommaren 1477 befordrades han till hövitsman, en post han innehade ännu i april 1490, från 1485 som egen förläning. Den 12 juli 1490 utnämndes han till hövitsman på Kastelholm, vilket han var ännu 15 maj 1492. Han nämns som hövitsman på Viborg 1495-97 och åter på Kastelholm 27 juni 1499. Han inlämnade 1485 redovisning till riksrådet för sin förvaltning av Erik Axelssons efterlämnade egendomar. Under striderna mellan Ivar Axelsson (Tott) och Sten Sture d.ä. deltog Knut 1487 i belägringen av Raseborg.

Knut Posse har gått till historien främst för sitt framgångsrika försvar av Viborg mot det ryska angreppet 1495, en insats som gav upphov till berättelserna om "Viborgska smällen".

Posse belönades av riksrådet 1496 för sitt framgångsrika försvar av Viborg med förläningarna Ångermanland och Åse härad i Västergötland, som han fick på livstid + 30 år. Senare (1499) förlänades han också Kastelholms slottslän av kung Hans.

Knut Posse gifte sig 1472 med Birgitta Gustafsdotter (Sture, sjöbladsätten), dotter till Gustaf Algotsson i dennes andra äktenskap med Märta Ulfsdotter (Sparre av Hjulsta och Ängsö). Knuts hustru titulerades "fru" för att hon tidigare varit gift med en riddare, David Bengtsson (Oxenstierna).

När fru Birgitta gifte sig med Knut Posse fick hon 1 000 mark stockholmsmynt i morgongåva av sin man, för vilken summa denne ställde 27 gårdar i pant. Ungefär hälften av gårdarna låg i Västergötland, elva i Dalsland och tre i Värmland.

Knut blev under sitt liv ägare till flera egendomar genom köp, överenskommelser eller genom fallna panter. Här finns gårdar i Dalsland men också i Finland där han tillbringade mycket tid. Många av de gårdar som han hade kontroll över i Sverige överlät han, på grund av sin Finlandsvistelse, på sin bror och dennes barn. I Finland hade Knut och hustrun en egendom som hette Pimäki i S:t Marie socken. Den skänkte de senare till Nådendals kloster. De hade också egendomar i Åbo som de skänkte till Åbo domkyrka. Knut och hans hustru var mycket friskostiga mot kyrkorna i Finland och deras familjevapen har bevarats i flera kyrkor. Alla gods som kyrkorna fått till skänks av Knut och Birgitta Posse återtogs dock av kung Karl som gav dem till Knut Posses brors dotterdotters och hennes man Knut Andersson (Lillie af Ökna).

SDHK-nr: [https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=knut+posse&EndastDigitaliserat=f... 29344]

Utfärdat: 14720000 Innehåll: Knut Posse ger sin hustru Birgitta Gustafsdotter i morgongåva några gårdar bl.a. i ”Stadha” socken i Yllestad, Björsäter, Vadsbo samt i Värmland.

SDHK-nr: 43117

Utfärdat: 14770804 Innehåll: Knut Posse, hövitsman på Kronoborg, och Klas Kurck, häradshövding i Övre Satakunda och Olaf Jönsson, häradshövding i Sexmäki härad, samt Hans Deng utfärdar ett dombrev rörande rågången mellan Hapasaaribor och andra bor i Sahalax kapellgäld.

SDHK-nr: 30434

Utfärdat: 14780805, Uppsala Innehåll: Birgitta Gustavsdotter i Ekolsund testamenterar till sin make Knut Posse sin sätesgård Björnö i Småland.

SDHK-nr: 30442

Utfärdat: 14780824, Medelplana prästgård Innehåll: Knut Posse, Nils Posse, Jöns Knutsson, Nils Barun och Björn Bengtsson, som samlats i Medelplana prästgård, träffar avtal om ett jordaskifte: Knut och Nils Posse erhåller 2 gdr i Österröden (= Östra Ruda), en gd i Västerröden (= Västra Ruda) och en gd i Medelplana; Jöns Knutsson och fru Ragnhild1 erhåller Bosgården, Nils (Torkelsson) Barun får 2 gdr i Hjälmsäter, Backabol, (Stora) Bulltorp och ”Sandæboda”; på Björn Bengtssons del kom Hällekis och Hulegården (allt i Medelplana sn, Kinne hd)..

SDHK-nr: 42876

Utfärdat: 14790000, Ritvala i Sääksmäki Innehåll: Olof Jönsson håller i närvaro av Knut Posse, hövitsman på Tavastehus, vinterting i Sääksmäki socken.

SDHK-nr: 43495

Utfärdat: 14970702, Viborg Innehåll: Knut Posse, hövitsman på Viborg, m.fl. anhåller hos rådet i Reval om tillåtelse för deras tjänare Henrik Bardskärare att för deras behov byta till sig humle, salt och andra varor samt underrättar om att ryssarna rustar sig för anfall, ovisst dock mot vem.

SDHK-nr: 33773

Utfärdat: 14990621 Innehåll: Kung Hans förlänar Kastelholms slott och län till Knut Posse

http://sv.wikipedia.org/wiki/Viborgska_sm%C3%A4llen https://sv.wikipedia.org/wiki/Knut_J%C3%B6nsson_Posse

Dödade Staffan Bengtsson Vinstopaätten i slaget vid Brunkeberg 1471, som stred för danskarna.

Knut Posse deltog i slaget på Brunkeberg10/10 1471 mitt i dagens centrala Stockholm,där han under stridens lopp råkade i närstrid med kungen kristian av danmark, som sårade honom alvarligt

Knut Jönsson Posse (n. 1440–1500) oli ruotsalainen soturi, joka muistetaan Suomessa Viipurin linnan menestyksekkäästä puolustamisesta venäläisiä vastaan vuonna 1495.

Knut Possen kerrotaan myös olleen Viipurin pamauksen kansantarinan tapahtumien takana. Knut Posse oli Jöns Lage Possen ja Märta Knutsdotterin (Tre Rosor) poika. Knut Posse on haudattu Turun tuomiokirkkoon.

Knut Posse otti osaa Brunkebergin taisteluun vuonna 1471 Tukholmassa, jossa ruotsalaisten porvarien onnistui lakkauttaa saksalaisten oikeus puoleen porvarien ja hallintomiesten säätypaikoista valtakunnan kaupungeissa.

Knut Possesta tuli valtaneuvos Ruotsissa 1473, ja hän sai Hämeen linnan linnanisännyyden 1474. Knut Posse valloitti valtionhoitaja Sten Sturelle Raaseporin linnan 1487. Knut Posse sai 1499 myös Kastelholman linnan päällikkyyden.

Knut Posse toimi Viipurin linnan linnanisäntänä vuonna 1495, ja 30. marraskuuta käänsi pakosalle Moskovan suuriruhtinaan Ivanin sotaväen, joka oli juuri valloittamaisillaan Viipurin. Kansantarinoiden mukaan puolustusta johtanut Knut Posse olisi räjäyttänyt yhden linnan torneista. Toisten tarinoiden mukaan kyseessä olisi ollut taivaalla nähty valoilmiö, joka olisi muistuttanut esimerkiksi Pyhän Andreaan ristiä (X:n muotoinen). Muutamaa viikkoa myöhemmin hyökkääjät vetäytyivät pois.

Sota ei kuitenkaan loppunut, vaan jatkui vielä talvella 1496. Venäläiset tekivät retkiä Pohjois-Pohjanmaalle, Karjalaan, Savoon ja Hämeeseen. Seuraavana keväänä Knut Posse purjehti yhdessä Svante Sturen kanssa Ivangorodiin, jossa he polttivat linnan ja ottivat mukaansa ryöstösaalista. Vuoden 1497 maaliskuussa Posse neuvotteli Novgorodissa yli 50 vuotta kestäneen aselevon.

Knut Jönsson Posse, † 1500-03-25 på Kastelholm och hade barn.

Väpnare. Nämns redan 1452. Slottsfogde på Stockholms slott 1466-1467. Han stod på rikshövitsman Erik Axelsson Totts sida 1467 i kampen mot Erik Karlsson Vasa.

Sten Stures banérförare i slaget vid Brunkeberg 1471. Riksråd 1473. Fogde på Tavastehus slott 1474. Erhöll Tavastehus slott i förläning. Var under några år på 1480-talet befälhavare på Viborgs och Nyslotts fästen samt användes av riksföreståndaren i viktiga värv, såsom 1487 i en underhandling med svärdsriddarne.

Erhöll Kastelholms slott i förläning 1490. Slottshövidsman på Viborg sommaren 1495, varest han senare på året belägrades av ryssarna. Erhöll för sin tapperhet härvid Ångermanland samt Åse härad i förläningsbrevet på livstid 1496-05-15.

Deltog med Svante Sture i stormningen av Ivangorod 1496. Var närvarande vid kung Hans' kröning 1497 men blev inte dubbad till riddare. Fick Kastelholm jämte Åland i livstidsförläning 1499.

Gift 1472 med Birgitta Gustafsdotter Sture i hennes 2:a gifte. Dotter till riddaren och riksrådet Gustaf Algotsson Sture och hans 2:a fru Märta Ulfsdotter Sparre av Hjulsta och Ängsö.

https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/7380

http://www.blf.fi/artikel.php?id=110

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Posse_nr_14