Kyrkoherde Hans Claudius Klockovius

Kyrkoherde i Lit.

"Hans Claudii Klockhovius, född i Mecklenburg, Tyskland. Född på 1590-talet, uppfostrad i Danmark. Student i Köpenhamn där han tjänstgjorde i en skola. Fick därefter en prästerlig anställning i Norge till dess han förordnades som kyrkoherde i Lit, som ömsom hörde till Sverige och ömsom till Norge."

Personakt X:549 Hans Claudius Klockovius Kyrkoherde i Lit. Blev högst 94 år. Född: 1590 Klockow, Mecklenburg, Tyskland [1] Död: 1684 Lit (Z) [1]

Äktenskap med X:550 Barbara Skunk (Olofsdotter) (1608 - 1703

Han var född i Mecklenburg, med fick sin utbildning i Danmark, varifrån han flyttade till Norge. 1639 blev han kyrkoherde i Lits socken, och behöll tjänsten även sedan Jämtland tillfallit Sverige. Han trädde tillbaka på grund av hög ålder 1681 [Bygd%C3%A9n].

Barn: Anna Klockovia (~1625 - ) Olof Hansson Klockhoff (1640 - 1700) Petrus Klockhoff (1647 - 1715) Hans Klockhoff Claes Klockhoff Christian Klockhoff

KYRKOHERDAR

16. Hans Claudius Klockovius (1639-81), f. på 1590-talet i Mecklenburg men uppfostrad i Danmark; student i Köpenhamn, där han tjänstgjorde i någon skola¿, fick därpå någon prästerlig anställning i Norge, till dess han förordnades till khde i Lit. Då svenska armén under Henr. Fleming i febr. månad 1644 inföll i Jämtland, flydde de danska prästerna öfver till Norge. Svenska präster skulle nu utses att öfvertaga landets gäll, ehuru befattningarna under de pågående krigsoroligheterna befunnos vara föga begärliga. Först nämnes kapellanen Ericus Er. Gestrinius i Ljusdal af ärkebiskop Laur. Paulinus ss. designerad till pastor i Lit, men 18 apr. s. å. begär ärkebiskopen hos K. Maj:t konfirmation på Lits gäll för regem. prästen Johannes Petri Morkarl och slutligen blef kapellanen Olof Nilsson Sparrman i Sparrsätra-Bred förordnad hit. Han afled emellertid följande år 1645¿ utan att ha kunnat tillträda och skulle knappast kommit i tillfälle därtill, om han fått lefva. Ty redan på sommaren 1644 återeröfrade norrmännen Jämtland, och de danska prästerna togo ånyo sina gäll i besittning. Och då Jämtland oförmodadt genom freden i Brömsebro 13 aug. 1645 afträddes till Sverige, fingo prästerna på sin ödmjuka anhållan hos drottning Christina att få sitta kvar vid sina ämbeten, genom en kungl. resolution af 24 dec. 1645, denna bön beviljad. Ännu ett par gånger fick pastor Klockovius vidkännas krigets oroligheter, näml. 1657 och 1677, dock utan att behöfva taga till flykten. Vid senare tillfället hade länsmannen i socknen dragit af till Medelpad för att rädda sig, men utportionerat sin egendom på Klockovii familj. Khden skördade hans kålgård och rofland, kaplanen Per mottog ett svin, sonen Claes ett skrin jämte kläder. Följande år gjorde länsmannen anspråk att återfå allt detta eller ersättning, hvilket ock medgafs. En stöld, som en soldat föröfvade i Lits prästgård 1652, medan herr Hans var på bröllop i Bringåsen, visar att prästgården ej var så dåligt försedd. Ur källaren hade tjufven tagit franskt vin 2 kannor, brännvin 3 skålar fulla, vidare en ask med saffran, peppar 4 lod, russin, fikon, pepparkakor, sviskon 1 skålpund, 4 st. yxor, ur en ask halfannat bäfvergäll och ett styckie därhos. Åtskilligt af specerierna samt bäfvergällen återfingos. Emedan khden ss. målsägare eftergaf sin rätt och bad för missdådaren, blef denne sakfälld endast till 40 dlr och utvisad till Norge, hvarifrån han var kommen. Vid superintendenten P. Steuchius' visitation i Lit 12 febr. 1661, då större delen af landsens prästerskap var närvarande, klagade Föllingeborna att de icke fingo sin fulla tjänst hvar 4:de söndag, hvadan deras lik länge måste stå obegrafna, Pastor förklarade, att de ej med goda skäl kunde sig besvära, ity att de vid stort oföre icke köra upp vägen för prästen, att han bekvämligen framkomma kan; om sommartid ha de ej heller en båt i förråd. Dessutom inträffade, att komminister Erik led af opasslighet, att han ej kan komma, så gärna han själf ville. Föllingeborna tillhöllos att väga för prästen, liken fingo nedsättas i grafven förrän prästen kommer, och kunna så ceremonierna efter hans tillkomst därvid brukas; med båt måste de ock förse sig. Kyrkoherdesysslan öfverlämnade herr Klockovius 1681 med vederbörligt tillstånd till sin måg och efterträdare. Afled i hög ålder 1684. Stamfader för den ännu i Sverige lefvande vidtgrenade Klockhoffska släkten.

Petrus Claudii Klochovius blef ss. kollega i Odense skola baccalaureus vid Köpenhamns universitet 12 maj 1640. Tydligen var detta en broder (Kbhns Univ. Matrikel.)

Gift. med. Barbara Skunk, dotter till khden Ole Johnsen i Meldalen i Norge och Anna Bull. Som änka lefde hon ålderstigen hos sonen Olof i Ragunda och uppbar ett årligt gratial af 4 tr spannmål. Hernösands domkapitel anmäler 14 mars 1703, att hustru Barbro är med döden afgången, och hemställer, att sonens änka Gunnila Ostroschera, som lefver i ett beklagligt och fattigt tillstånd, må. få uppbära dessa 4 tr, hvilket kon. Carl XII d. 8 sept. 1703 i lägret vid Thorn beviljade.
Af barnen äro kända: Anna, g. m. efterträdaren; Olof, f. 1640, komm. i Ragunda-Fors; Petrus, f. 1647, här komminister nr. 4.; Christian; Hans, mönsterskrifvare, gifte sig m. Karin Pärsdotter i Knutsgården; Claes, tjänstgjorde ss. sockenskrifvare i Ragunda en del af året 1677.