Kyrkoherde Jörgen Faxe

SBL:
Jörgen Jensen Faxe
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15160&forceOrdi...

---

Many ancestors, lots of details and sources:
Slektsoversikt med biografi http://www.carlin.no/slekt/Ancestors/ff/ana2470.html

---

Lunds stifts herdaminnen 2:5 sid 110-119:

SKABERSJÖ OCH TÖRRINGE 7. JÖRGEN JENSEN FAXE (lat. Georgius Joannis Faxovius).

Efter kallelse av patronus, Tage Thott, blev J.F. 1642 kh. i S. & T. Om sitt levnadslopp har J.F. enl. gängse 1600-talssed uppsatt en självbiografisk skildring, avsedd att användas vid hans jordfästning. Ur denna självbiografi1) må, med hänsyn till att dess uppgifter blivit av en släktforskare.bestridda (jfr nedan), följande ordagrant återges: »jeg er föd udi Faxe Anno 1614 d. 6 junii. Min fader vaar Jens Söffrensön fordum ridefoget til Näsbyholm. Min moder vaar Margrette Christophers datter, som vaar Christopher Tilluffsöns fordum raadmandt.udi Ysted hans datter, og Mester Joen Turesöns fordum canick udi Lund hans datter datter. Da ieg udi daaben vaar bleffuen candidatus crucis og indviet till kors og modgang dend mig offte udi ungdommen hart angreb, thi der ieg vaar 10 ugger gammel borttog Gud min moder fra mig. Siden bleff ieg sat till skole, udi min föde. by indtill ieg vaar 11 aar. Anno 1625 bleff ieg satt udi Kiöge skole, huor ieg freqventerede paa sivende aar, ... Anno 1634 begaff ieg, mig till Roeskilde skole huor ieg forblef indtill 1639.... Samme aar om paaske bleff ieg dimitterit till Academien etc.»

Det citerade, likaväl som dess fortsättning, ur vilken nedan många notiser hämtats, bär i allo vederhäftighetens prägel och, sammanställt med vad vi i övrigt veta om J.F:s reda och noggrannhet, måste det utan ringaste tvivel betraktas som pålitligt. Men liksom i fråga om så många andra likartade meritförteckningar från tidigt 1600-tal finnas även här många notiser och data, som icke kunna med andra källor bestyrkas; vi kunna icke kontrollera varken J.F:s uppgift om sin födelseort el. födelsedag, varken fadersnamnet el. modersnamnet el. uppgiften att modern dog, då J.F. var 10 veckor gammal, och vi kunna icke veta, varför ridefogden på Näsbyholm - på gr. av hustruns härstamning från Ystad väl otvivelaktigt det skånska Näsbyholm i Gärdslövs s:n - begivit sig till Faxe och barnet blivit fött där och efter sin moders tidiga död kommit att stanna där. Men att därför draga J.F:s uppgifter i tvivelsmål, att, som nämnde släktforskare gjort2), hålla före, att J.F. »glömt», vilka hans föräldrar voro (se vidare not 2), är ganska orimligt, bortsett från det lättvindiga sätt, varpå J.F. i stället inkopplats på en helt annan släkt och gjorts till son av en helt ovidkommande kh. i Rönnebæk vid Næestved och hans hustru samt i st. f. J.F:s, när han var 10 veckor gammal, avlidna moder det tillagts honom en för honom obekant mor, som icke skulle ha avlidit förrän 1669, då J.F. själv var 55 år gammal! Om emellertid sålunda de flesta av J.F:s uppgifter icke kunna genom kontrollkällor bestyrkas utan måste accepteras på hans hederliga ord, finnes det dock av en lycklig tillfällighet en uppgift, som verkligen kan styrkas: enl. ett i Malmö stadsarkiv befintligt köpekontrakt säljer »Christopher Tillufsen aff Ydstad» och hans hustru Gertrud Jonsdatter 1596 19/7 den gård i Malmö, som de ärvt efter hennes far, kaniken Jon Tursen (jfr vidare L.st.h., Ser. 2:4, s. 476). Det är de i J.F:s självbiografi omnämnda morföräldrarna, vilkas existens man bestritt och i vilkas ställe uppfantiserats, att den nyupptäckta modern »säkerligen var dotter till borgmästaren i Ystad Hans Tillufsen och dennes hustru Dorotea Jonsdotter, dotter till kaniken i Lund Jon Turson». »Släktutredningen» i fråga har härmed måhända ägnats mera uppmärksamhet, än den förtjänar, men för att icke dess oriktiga uppgifter skola i något sammanhang smygas in i den genealogiska litteraturen synes det vara av vikt att till sitt rätta värde reducera denna omstöpning av familjen Faxes ursprung, för vilket alltjämt den enda pålitliga källan är J:F:s självbiografi.

Vi kunna f.ö. med så stor trygghet lita till vad J.F. berättar om sina studieår, att man t.o.m. med utgångspunkt därifrån kan våga korrigera en av den annars ytterst pålitlige utgivaren av »Kjöbenhavns Univ:s Matrikel» gjord datering. I matr. äro under dat. »3 junij (1640)»3) upptagna över ett hundratal vid univ. deponerade och då immatrikulerade studenter, och bland dem befinner sig också vår »Georgius Johannis Faxovius». Då emellertid denne uppger, att han påsken 1639 blev dimitterad till univ:s dåv. rektor D. Claus Plum (Rönbecks avskrift har här »Mænius» i st. f. »Plumius», ett uppenbart avskrivningsfel) och dekanen M. Hans Christoffersen samt att han 1640 blev baccalaureus, kan man säkerligen lugnt lita på att detta är riktigt och sålunda förflytta hela denna i matr. under »1640?»inplacerade studentgrupp till motsvarande datum 1639, vilket f.ö. även av andra skäl (t.ex. de i matr. efterföljande notiserna från slutet av 1639 och våren 1640) synes rimligare än dateringen 1640.

I fortsättningen meddelar självbiogr., att J.F. samma år som han blev baccalaurcus, 1640, kallades till lärare dels vid 4:e »lectie» (klassen) i Sorö, dels vid 5:e i Lund, vilket han avböjde, då han först önskade få sin attestats; denna erhöll han 1642 21/5, sedan han under de närmast gångna 2 åren varit »domesticus» hos k.hovpred. Jakob Madsen (Aarhus), »udaf huis omgiengelse jeg befant mig meget gott, thi ieg haffuer aldrig omgaais saadan en exemplarisk man og aff saadanne qvaliteter som han vaar og tacker ieg hannem gott saa loenge ieg leffuer for alt dett gode ieg hörde og saa udi hans huus»; J.R hade här också haft att informera J.M:s son, sederm. prof. Matthias Jacobæus. 1642 9/10 erhöll så J.F. av sin gynnare, biskop Jesper Brochmand, förskrivning till Tage Thott, som sökt en eftertr. till S. 6), och 16/10 höll J.F. sin provpredikan för Thott på Malmö slott, varvid bl.a. Holger Rosenerantz »den lärde» var närvarande, »og vaar dett dend sidste preedicken hand hörte her i verden», ty dagen efter reste Rosenerantz till Khmn, där han insjuknade och efter några dagar avled4). J.F. lät sedan höra sig i S. och T. 23/10 och 30/10, fick definitiv kallelse, blev prv. s.å.18/11 och tjänade sedan troget sin patronus Tage Thott »med hans störste fornöijelse» i de 17 år denne levde. Av självbiogr. framgår i övrigt, att J.F. led hårt under de båda krig, som under hans tid härjade bygden. I det första, Gustaf Horns krig, miste han allt han ägde »och sad effter med stor borg og gield». Om sina vedermödor i 1670-talets krig har han i ett brev till biskop Hahn 1680 2/105) givit en målande skildring: »Ieg er eij allene af fientlige partier offte blefven antastet men en ocksaa af snaphaner ganske udplyndret, ja fordi ieg eij med en god samvittighed imod min rette öfrigheds ville kunde effterkomme deris befalning, har de bract, mig ordre at ieg fengslet paa en dyne (effterdi ieg laa siug ved sengen paa den tied) skulde indföres, min formue priisgifves ock min gaard opbrendes, hvilcket de ocksaa saaledes i verck stillede, at det de eij for min amæctigheds skyld kunde före mig med dem, motte ieg dog (Gud ved med hvad hierte) see min sön af en saadan ugudelig hop henföres ock ilde hanteris, mit boskab bortröfvede de ganske ock mine rede middeler motte ieg, at de med branden skulle holde inde, gifve, dog motte ieg lefve i en daglig fröct, intil Gud med den önskelige fred os forlente.»

1649 blev J.F. av Khmns univ. inviterad till mag.-graden, »men ieg tackede og undskylte mig att dett giordis icke fornöden udi den stand ieg vaar udi». Att emellertid univ. med sin inbjudan riktat sig till en denna utmärkelse värdig man, synes man kunna sluta av ett par bokägareanteckningar, som anträffats i J.F. en gång tillhöriga böcker. Hans namnteckning »Georgius Joannis Faxovius» finnes sålunda på första titelbladet till en av de dyrbaraste böcker LUB äger, ett samlingsband, innehållande ett trettiotal småskrifter av Niels Hemmingsen 1559-70, de flesta numera kända endast i detta exemplar. Boken har tydl. legat kvar i Skabersjö prästgård, där några av dess tomma blad 1770 7/4 blivit använda för latinska skrivövningar av en 9-årig son till kh. Wåhlin, Christian, sederm. domprost i Lund. Samma J.F:s namnteckning återfinnes på två titelblad till Luthers »Opera», T. 3 (1549) och 7 (1558), vilka inhäftats i det i not 1) nämnda Faxeska samlingsbandet. >

1661 8/10 valdes J.F. till hdsprost i Bara; tyvärr saknas för större delen av hans verksamhetstid hans korrespondens med CE, men från hans sista år äro några brev bevarade, vittnande om hans redbarhet och plikttrohet6).En bråkig granne hade han i kh. Gustaf Wising i Hyby, och 1680 5/10 fann sig biskop Hahn föranlåten tillhålla Wising, att han måtte »med foglighet tillhandagå prosten Hr Jöran i anseende av hans ålder och grå hår, så ock att han är hans förman» (jfr ovan, s. 57). Trots sitt goda förhållande till biskopen var J.F. en av de prostar, som visade sig mest rakryggade, när prosten Sven Knutsson i okt. 1680 igångsatte sin av Hahn understödda agitation för uniformitetsverket; just i Skabersjö, där Sven Knutsson höll ett av sina påtryckningsmöten, rönte han starkt motstånd7). J.F:s tid var emellertid nu snart till ända, han avled i S. 1681 24/10. Enl. Elmgren skall han på sin dödsbädd ha sagt till sin son och eftertr: »Min käre son, vad du bliver, så bliv aldrig prost, det är en slem ting.»

I de ovan citerade anteckningar J.F. efterlämnat hade han själv nedskrivit, vad som skulle stå på hans gravsten, och föreslagit som ämne för likpredikan ant. Job 13: 15, el. ock Pauli ord i Rom. 8: 35-39. Där finner man också hans varmhjärtade och fromma tack till alla goda gåvors givare för det lyckliga liv han trots alla vedermödor fått leva och för de båda hustrur han haft, »aff meget fornemme og ypperlige forældre og begaffuet med alle de qualiteter, som nogen erlig qvinde kand roses aff, som er gudsfryct, forsiunlighed og ductighed, kyskhed og en uforfalsket kierlighed imod mig deris mand, og er ieg vis paa att de baade elskte mig mere end dem selff, og de haffue giort mig dend tid saa kort, som ieg haffiier leffuet udi ecteskab, som dett haffde ickun værit 8 dage». Till slut vänder han sig till barnen: »Mie hierte börn lille farer vell og tack for I har værett lydige börn ... Bekymrer Eder intett derom att I ere mange og der bliffuer ickun lidet till huer, Vor Herre haffuer offuerflodig nock till Eder alle, thi hans haand er icke forkortett, -om I ellers vill frycte hannem. O, velsignet være I mine hiertens börn udi oavigheds oevighed. Amen.»

G. 1:0 i Khmn 1646 13/98) m. Dorotea Hermansdatter, f. o. 1625, död i S. 1653 28/3, »i 29:e året»8), dotter av prof. i österländska språk vid Khmns univ. Herman Nielsen och Maren Pedersdatter.

- Barn: Maren, f. i S. o. 1648, död i Malmö Pe. 1725 25/10, »79 år», g. m. borgaren i Malmö Rasmus Nielsen Lindegaard, död i Malmö 16789).

- Ytterligare 3 s. och 1 d., döda före modern, ha enl. faderns uppgift funnits i detta gifte.

- 2:o 1657 12 /48) m. Ellena (Helena, Elline, Elna) Jakobsdotter, f. i Malmö 1638 6/8, död därst. 1705 7/210), begr. i S., dotter av borgmästaren i Malmö Jakob Clausen och Anna Johansdatter Leijel.

- Barn: Dorotea, f. i S. o. 1657, död i Igelösa 1738 7/5, »80 år, 6 m., 3 d., änka i 54 år», g. m. handlanden i Malmö Herman Farenhusen, död därst. o. 1684 (jfr L.st.h., Ser. 2:4, s. 298).

- Jakob, f. i S. 1659 16/5, faderns eftertr. som kh. i S.

- Margareta, f. i S. 1663 2/2, död i Malmö 1713 20/5, g. 1681 17/8 m. handlanden och rådmannen i Malmö Peter Hegardt, f. i Schleswig 1638 11/12, död i Malmö 1711 5/8, i hans 2:a gifte (g. 1:o se E. Bager, »Med penna och ritstift», 1947, s. 75 ff., samt P. Hegardt, »Biogr. anteckningar om släkten Hegardt», 1928, s. 89), föräldrar till bl.a. domprosten Martin Hegardt (se L.st.h., Ser. 2:4, s. 42).

-Ingeborg, f. i S., död i Malmö 1730 27/1, g. 1691 m. sin systerdotters, Anna Maria Hegardts, änkeman, handlanden i Malmö Hans Jostsen Nehrman, död i Malmö 1729, i hans 3:e gifte (g. 1:o och 2:o se P. Hegardt, a.a., s. 91).

- Anna Helena, f. i S. 1663, g. m. kh. i Svedala Per Lorich. - Christine, f. i S., begr. i Malmö Pe. 169915/9, g. m. rektorn vid Malmö skola, fil. mag. Lars Persson (Laurentius Petroeus), död i Malmö 1696 7/5 (jfr ovan Hyby 7).

- Helena (Elline, Elna), f. i S., 1669 3/12 (enl. dödsnot.), död i Malmö Pe. 1714 23/7, g. 1:o o. 1693 m. handlanden i Malmö Lars Birgersson Hvass, själar. därst. 1699 19/1, begr. s.å. 13/6 (se V. Ljungfors i Ph.T, 33, 1932, s. 40), 2:o i Malmö Pe. 1700 16/2 m. systern Ingeborgs svåger, handlanden i Malmö Albrekt Jostsen Nehrman, f. därst. o. 1669, död därst. 1739 4/9 »några och 70 år, i hans 1:a gifte (g. 2:o i Landskrona 1715 26/8 m. Sofia Lange, begr. i Malmö Pe. 1770 13/7, »42 år»).

- Jens, f. i S. 1671 12/5 (enl. dödsnot.), handlande i Malmö, död i Malmö Pe. 1710 23/1. På J.F:s epit. äro avmålade 12 barn, och ovan ha dessa förtecknats, 5 i 1:a och 7 i 2:a giftet, men i själva verket har han säkerligen haft ett 13:e barn, Tage, väl uppkallad efter J.F:s patronus Tage Thott, student i Lund 1695 11/1 (»Tago Faxovius Scanus»), Sjm Sk. 262 (»Tago Faxovius Mahnog.»), student i Rostock 1697 3/8 (»Taxo Faxovius Götha-Scanus») och disp. 1698, i Wittenberg 1699, men sederm. icke antr. Förklaringen till att epitafiet blott har 12 barn kan knappast vaxa någon annan än den, att epitafiet tillkommit redan i J.F:s livstid, innan den yngste sonen blivit född.

Tr. skrifter: Griftekv. vid fru Jytte Gyldenstiernes (maka till J.F:s patronus, Tage Thott) jordfästning i Khmn 1650 14/ 12 (str. m. H. Brochmands likpred.)

---

Epitafium i Skabersjö kyrka över Prosten Jörgen Faxe med sina båda hustrur och barnen.

---

Stamfadern för Skånes Faxeslå"kt, ehuru icke för dess namn, var emellertid en 1500-talets man, Severin, [1] vars son Jens Söfrensen, [2] var ridefogde på godset Näsbyholm. Med sin hustru, Margrete Christoffersdotter Tillufsen, [3] dotter av rådmannen i Ystad, Christoffer Tillufsen och dotterdotter av den lärde Lundakaniken Jonas Turesen, vilken levde omkring 1550, vistades han en tid hos släktingar i den lilla stadsliknande byn, F aks0e eller F akse, redan under medeltiden känd för sina kalkstensbrott, i sydöstra Själland. Här föddes den 6 juni 1614 en son, Jörgen Jensen (Georgius Faxovius),

• Minneskift http://elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1909-1919L.pdf

  ---

http://arktos.se/anor/09svea/ana02470.htm

Källor: se nedan; Malmö Fornminnesförenings Minnesskrift 1909-1919; Svenska Ättartal 1894, s.200-210.

---