Laurentius Edwall

Komminister. Född 1699 i Sundsvalls Gustav Adolf (Y) (Utredning, L O Sundström, kyrkoherde Bodum). Död 1772-09-14 i Åsan, Näs (Z) (Hernösands Stifts Herdaminnen. Leonard Bygdén. Faksimilupplaga 2004, Sveriges Släktforskarförbund). Laurentius Edwall, f. 1699 i Sundsvall, son av rådmannen Hans Jönsson Edhe /Edh/ och hans hustru Johanna Wallander; efter skolstudier i Sundsvall och Härnösand student i Upsala 30 okt. 1719, prästvigd till adj. i Sunne 15 maj 1726, tjänstgjorde i Rödön 1727 och i Alsen 1732. Från adjunkturen i Sunne avskedades han av prosten Wargentin utan Konsistorii hörande, emedan han i en predikan på 1:sta böndagen 1727 utfarit mot kvinnornas högfärd och yppighet i klädedräkt, så att prosten och hans anhöriga funnit sig träffade. Bland annat hade Edwall sagt ”nog kan prästen predika om högfärd och andra synder, men oss tycker, att ingen högfärdigare kan vara än en del präster och nästan alla prästhustrur, ty de gifva ingen efter på sina klädedräkter. Prästhustrurna med sina döttrar spänna sig rätt väl i siden och silko, som en grefvinna och fröken, ja ändå mycket värre.” Vid sakens behandling förehöll konsist. Dn. Edwall, det han härutinnan syntes något passionerad sig utlåtit, och förmantes allvarligen taga sig till vara för egna affecter i sina predikningar. /Härnösands domkapitels protokoll 28/8 1728/. I augusti 1933 gifte sig Lars med Margareta Bång i Alsens kyrka. När komministertjänsten i Alsen tillsattes gick den dock till Nils Bidenius som var gift med grannsocknen Offerdals prostdotter Margareta Burman. Lars Edwall blev kyrkoadjunkt i Mörsil. När Komministraturen i Brunflo /Lockne/ blev ledig efter företrädaren, anställdes val i början av år 1737 mellan missiverade, nämligen nådårspredikanten i huset Axel Brunner, adj. i Oviken Joh. Orstadius och L. Edwall. Den sistnämnde erhöll de flesta rösterna, men valförrättaren anmälde, att Edwall om sin medsökande Brunner skamligen brukat omdömet, att han vore en fantast, hemställande om valet under sådana förhållanden kunde gälla. Även en del ståndspersoner hade yrkat på upphävande av valet. Efter mycket trassel befallde K. Maj:t att nytt val skulle anställas, som ock försiggick i juni månad 1741, då segern ånyå tillföll Edwall, vilken erhöll fullm. 15 juli samma år. Medan striden pågick halverades lönen mellan Edwall och Brunner. 1768 prästvigdes i H:sand Lars Widenmark /f. 1737 i Wi på Alnön/ till adj. hos Edwall och blev nådeårspredikant efter honom. År 1741 väl utnämnd som komminister i sökte och fick Lars E lagfart på skattehemmanet Rossbol vilket han inköpt för 80 daler silvermynt. 1743 görs nästa fastighetsaffär så att Lars Edwall köper av Nils Hemmingsson dennes kronohemman i n:o 2 i Åsans by samtidigt som den senare köper hemmanet Rossbol. I juni 1757 skattelöste Lars E definitivt kronohemmanett i Åsan för 85 daler i silvermynt. Hemmanet kom sedan att kallas "prästgården". Lars E hade predikningar varannan vecka i Näs och Lockne som var annexförsamlingar till Brunflo. Placeringen av bostad vid Åsan var därför mycket bättre än vid Rossbol med hänsyn till alla resor han måste göra. Företrädaren Hellberg på komministertjänsten hade brukat Näs prästbord och frågan är varför inte Lars E valde även han att göra så. En syn från tiden visar att prästbordet var ganska väl rustat men behövde en del reparationer, så prästbordet som sådant var nog inte det som avhöll Lars E att flytta dit. Mer sannolikt var det ett sätt att försöka undvika prosten Isak Alstadius inflytande så mycket som möjligt. Denne var en mycket speciell person med brännvinsförsäljning, slarv vid barndop, halvt års suspension pga sin hustrus fylleri och slösaktiga beteende och förfalskade inlagor till rätten, på sin meritlista. Det kanske också var så att han ville ha en egen oberoende gård när han nu var gift och hade barn. Som komminister hade han som vanligt 1/4 tunna korn årligen av en större bondgård och 1/8 tunna av en mindre årligen. Han skulle själv hålla sig husrum och vedbrand. I giftet 1933 med länsmansdottern från Alsen, Margareta Bång (född 1706), föddes 5 barn mellan åren 1733 till 1753. Lars avled den 14 sept. 1772 och i november samma år gjordes en bouppteckning med närvarande änkan Margareta Bång, ogifta döttrarna Brita Stina och Johanna och den omyndige sonen Carl. De två sönerna, vice lantmätaren Johan och handelsbetjänten Lars saknades. Citat ur bouppteckningen: "Salig Herr Comministerns egne kläder: 1 kåfta af kläde, som änkan uppgjort till sorgkläder åt sig. En wallmars klädning upgjort åt sonen. 1 Sattins wäst upgjöres även för änkan. 1 swart wänd klädes rock och wäst gifwes Herr Adjunkten Widemark för dess diverse hafde beswär och wälwiljoghet emot huset. 1 gl prästkappa, 1 lappmudd, 1 prästmuff av sammet och fillfras (järvskinn) till bräm." En speciell lista över bokinnehavet innefattade c:a 160 olika poster de flesta med kyrklig och teologisk anknytning och på svenska, latin och tyska. Här kan nämnas som exempel: Gezelius (biskop i Åbo) förklaringar över Testamentet; Wilskmans (präst i Uppsala) Ecclesiastik wherk från 1760; Drysielius (präst och författare) kort och enfaldig kyrckiohistoria från 1704-8; Dr Fresenii (tysk teolog) Postilla; Johann Arndt (tysk präst) "Om sanna kristendomen" - Arndt kallades reformationens reformator (1555-1621); Brochmans hushåldsbok mfl. Bouppteckningen slutade på en summa av 2334 Rd varav hemmanet i Åsan sattes till 300 Rd. Ett välförsett hem utan lyx eller dyrbarheter. Vävstol fanns liksom en mängd olika verktyg och i ladugården 2 hästar och ett 10-tal kor. Makan Margareta Bång levde till 1789.