Född och uppväxt i Tartu
Bodde en tid på Tähe tn
Utbildad konsertpianist och dansade balett vid Vanemuineteatern i Tartu
Flydde från Estland till Polen med tåg ca 1946
Bodde i Zielona Gora i ett område som tyskarna knappt hunnit lämna
Utbildad i kemi på universitetet i Warszava och i Krakow?. Utexaminerad kemicivilingenjör. Det var där hon fick jobb som kemiarbetare på en industri
Även utbildad i teckning
Kom till sin pappa i Sverige 1958
Mötte Allert på en dans på en av Lunds universitets nationer (troligtvis Landskrona)1959
Gift 1960-08-20
Svensk medborgare 1961-01-13
Första barnet Bengt fött 1966
Andra barnet Ann-Caterhine fött 1970
Abertade bland annat med Nobelprisvinnare på Roslagstulls sjukhus som laboratorieassistent

Information om Meris boendeplatser

5) 1938 in Narva 46-2, Tartu http://www.ra.ee/dgs/_purl.php?shc=ERA.4414.2.762:152?103,1167,2591...
Mellan 1933 och 1938 har Donat och Petronella bott på Põik 12, medan Sofia och Meri har bott i Elva. Sofia verkar ha hittat lägenheten på Narva 46-2 och flyttar in 12 augusti. Donat och Petronella flyttar in den 22 augusti

6) 1939 in Narva 46-2, Tartu https://www.ra.ee/dgs/_purl.php?shc=ERA.4414.2.763:145
De bor kvar

7) 1942 in Tähe 33-4, Tartu http://www.ra.ee/dgs/_purl.php?shc=ERA.4414.3.644:22?164,1059,1390,...
Nu bor de på Tähe 33-4 (som mamma mindes). Samtidigt har Sofia blivit familjeöverhuvud. Sofia jobbar på Mattieseni/Mathieseni trükikoda - alltså tryckeri. Det låg i det hus där Vilde kohvik ligger idag!

8) 1943 in Tähe 33-4, Tartu http://www.ra.ee/dgs/_purl.php?shc=ERA.4414.3.738:18?140,577,1409,2...
De bor kvar i lägenheten

Adress i Zielona Gora som pappa skickade pengar till:
Zofia Kütt
Ul Dziernynskiego 2 m 8 (Gammal adress)
ul. Władysława IV 2 Zielona Góra (Ny adress sedan typ 1960)
65-229 Zielona Gora

Swierczewskiego 57

Ur dokument till Justitiedepartementet för ansökan om svenskt medborgarskap
26/7 1957-31/8 1958: Lund. Plommonvägen 11 (Vladimir Kütts adress)
1/9-30/11 1958: Malmö. Fylkinggatan 10 (c/o fru Persson)
1958-1959: 30/11-14/12: Lund. Mellanvångsvägen 6B
1959: 15/2-30/6. Lund. Magnus Stenbocksgatan 1 (professorskan Hulda Heribert Nilsson)
1959-1960: 1/7-31/5: Lund. St. Tomtegatan 30 (medicine licentiat Åke Ahlberg)
1960: Lund. Biskopsgatan 12 (Kalmar nations studentbostadshus - med Allert)
Mantalsskrivning
1960: Lund, Malmöhus län, S:t Thomas 33
1961: Lund, Malmöhus län, Thomander 6, Adress: Biskopsg 12, Lund
196x: Midsommarkransen
Tittade på lägenheter vid Humlegården, men det blev i stället
196x: Huddinge
1970: Tornvägen Rydbo 9

Arbeten 1958-1960

10/3 1959-30/4 1959: Lab. Bitr. Professor A. Carlsson. Farmakologiska Inst. Lunds univ
4/5 1959-18/2 1960: Lab. bitr. Doc John Cristiansson. Oftalmiatriska klikiniek Lunds Universitet
18/2-31/5 1960: Lab bitr. Bitr. överläk. Lennart Petersson. Psykiatriska kliniken. Lunds Universitet
1/6 1960- : Lab assistent. Doc. Lowe Svanberg. Lungfysiologiska lab. Malmö Allmänna sjukhus
Årsinkomst: ca 10.000

Ankom Sverige från Zielona Gora 26/7 1957

Svenskt främlingspass nr 32057. Utfärdat 8/8 1958 för vistelse 7/8 1958-6/8 1961 (förbehåll "ej återresa")

Statslösa, förutvarande polska medborgaren Mary Alverborg har i anledning av ansökan hörts och uppgivit: Hon är född den 1/8 1936 i Tartu, Estland, inom äktenskapet mellan frånskilda, förutvarande estniske, numera svenske medborgaren, veterinären Vladimir Kütt och förutvarande estniska, numera polska medborgaren Sofia, född Kozlowska, av vilka fadern är bosatt i Dingle i Göreborgs och Bohus län, medan modern är bosatt i Zielona Gora i Polen, gift, kyrko- och mantalsskriven i fastigheten Stora Tomtegatan 30, Lund, men boende i fastigheten Biskopsgatan 12, Lund, samt innehar sedan den 1/6 1960 anställning som laboratorieassistent å lungfysiologiska laboratoriet, Malmö Allmänna sjukhus, Malmö.

Hon hade uppfostrats hos modern. (Hennes föräldrar hade nämligen beviljats äktenskapsskillnad strax efter sökandes födelse eller enligt företett utdrag ur familjeregistret den 12/12 1936). I Tartu i Estland hade hon gått i folkskola i 1½ år eller från och med höstterminen 1944 och fram till den 12/12 1945. Eftersom Estland varit ock7uperat och Polen vid denna tid varit ett självständigt land, hade sökanden och hennes moder i likhet med många andra estniska medborgare emigrerat till Polen, där de bosatt sig i Zielona Gora. Redan i medio av januari månad 1946 hade hon fortsatt sin skolgång vid en realskola till i juni månad 1950, varefter hon varit elev vid ett gymnasium till den 25/6 1954, då hon avlagt naturaexamen, motsvarande svensk studentexamen. Under sin skoltid hade hon fram till år 1953 varit musikelev vid musikhögskolan i Poznan. vid höstterminens början i september månad år 1954 hade hon låtit inskriva sig vid Stettins kemiska fakultet, där hon bedrivit studier till i september månad 1956, då hon avbrutit dessa studier för att i stället utbilda sig till tandläkare. Emellertid hade hennes ansökan om inträde vid någon dylik läroanstalt icke blivit beviljad, eftersom hon dels varit från ett "kapitalistiskt hem" och dels för det att hon icke varit inskriven i kommunistiska partiet. Hennes möjligheter till studier vid någon högre läronanstalt hade sålunda varit totalt utsiktslösa. Då hon emellertid haft ett ganska stort intresse för ritning, hade hon under tiden 2/10 1956-8/4 1957 genomgått en dylik kurs vid Institutet för hantverksförkovran i Stettin. Efter genomgången kurs hade hon lämnat Stettin och återvänt till modern i Zielona Gora, där hon vistats till i början av juli månad 1957, då hon rest till Warszawa för att ordna med sitt utresevisum från Polen till Sverige. Serdan detta beviljats henne hade henes ansökningshandlingar av inrikesministeriet i Warszawa översänts till kommendanturen i Zielona Gora, som utfärdat ett polskt pass, vilket sedermera tillställts henne i Warszawa. - På särskild fråga uppgav sökandet, att hon och hennes moder - utan ansökningsförfarande - automatiskt upptagits till polska medborgare någon gång under 1954. - Den 26/7 1957 hade hon lämnat Warszawa och Polen och samma dag på kvällen ankommit till Sverige över Trelleborg. Sedan dess och alltjämt är sökanden med undantag för tiden 1/9-30/11 1958, då hon varit boende i Malmö, bosatt i Lund.

Byter namn från Meri till Mary 19/10 1960

Mammas egen text i ansökan om svenskt pass

Lund 8 oktober 1957

Jag är född i Tartu, Estland. Min mor och jag bodde fortfarande där då ryssarna ockuperade landet för atndra gången efter tyska rikets sammanbrott år 1944. Min far, som levde åtskild från min mor, flydde till Sverige före ryssarnas ankomst den 13:3.1944 och vi tappade kontakten med honom. Efter krigets slut tillät ryska myndigheter vissa nationaliteter, bland dem även polackerna, flytta till sina respektive hemländer. Då min mor är av polsk börd, lyckades vi få utresetillstånd till Polen, som då ännu icke var under kommunistisk kontroll. Vår flyttning skedde den 12.12.1945. I början av år 1947 lyckades min mor få kontakt med min far och från den tiden stod vi i ständig kontakt med honom och fick understöd av honom i form av gåvopaket.

Jag hoppasdes få flytta till min far i Sverige, men år 1946 övertog kommunisterna makten i Polen och gränserna avspärrades och inga utresetillstånd beviljades.

Efter Stalins död lättades restiktionerna något och jag lyckades få utresetillstånd till Sverige, där jag har för avsikt att stanna hos min fader, som är bosatt i Lund och som innehar anställning som seminveterinär vid Sydvästra Skånes Seminförening i Lund. Sedan år 1951 är min fader Vladimir Kütt, född den 1/12 1907, svensk medborgare, varom avskrift om bevis, bifogas.

Sammanfattning av Marys liv som lästes upp vid begravningen

Mary föddes 1936 i Tartu i Estland och levde där till 1948, då hon med sin mamma flydde Sovjetockupationen med ett tåg med destination Österrike. Tåget spårade ur i Zielona Góra i Polen (som även kallades Grünberg av tyskarna) och de stannade där. Mary växte upp i Zielona Góra och gick ut grundskolan där. Därefter gick hon på universitet i både Poznan och Warszawa och examinerades till kemiingenjör. Under denna tid gjorde hon även militärtjänstgöring och visade sig vara en exceptionellt duktig pistolskytt.

Efter avklarade studier lyckades hon 1957 flytta till sin far i Lund, som hade flytt från Estland till Sverige redan 1936. Där hankade hon sig fram under ganska tuffa förhållanden, men kämpade på, lärde sig svenska väldigt snabbt och fick jobb som laboratoriebiträde hos framstående forskare. Mary jobbade hos flera olika forskare under denna tid, och mest stolt var mamma för jobbet hos neurofarmakologen Arvid Carlsson, som sedermera fick nobelpriset i medicin år 2000.

Den 25 oktober 1958 gick hon på en dans med två vänner på en studentnation i Lund, och träffade då Allert. Tycke fattades direkt, och den 1 juli 1959 förlovade de sig. 1960 kunde de flytta till en tvårumslägenhet. Samma år, den 20 augusti, gifte de sig även i Kalmar Domkyrka.

Något år senare flyttade de till Göteborg där Mary fortsatte arbeta som forskarassistent. Där tog hon även körkort, och fick snabbt möjlighet att utnyttja sina färdigheter då hon andra dagen hon hade tagit körkort blev kontaktad av deras hyresvärdinna, som upprört berättade att hon hade låst sig ute och att hennes barn var kvar i lägenheten. Extranycklarna fanns på en båt på motsatta sidan av Göteborg. Det var inget annat att göra än att Mary fick köra hyresvärdinnan tvärs igenom staden under rusningstrafik. Dessutom fick bilen stopp mitt på den gamla bron över Göta Älv. Hon fick då även snabbt användning av både sina kunskaper i hur man tar av och torkar ur ett fördelarlock i en bensinmotor - och hur man hanterar stressade medtrafikanter. En man stod ilsket bakom henne på bron och tutade, och till slut gick mamma fram till honom och föreslog att han kanske kunde hjälpa henne att få igång bilen istället så kunde hon sätta sig i hans bil under tiden och hjälpa honom att tuta.

Runt 1965 flyttade paret till Midsommarkransen och året efter, 1 oktober 1966, föddes parets son Bengt. De flyttade då samtidigt till Stuvsta i Huddinge. 1969 fick de ett erbjudande om ett hus i Rydbo, “långt” norr om stan men som skulle vara fint. Vid visningen av tomten mötte Mary den blivande grannen Brit, som skulle bli en av hennes allra bästa vänner i livet efter att de 1970 flyttade in i huset i Rydbo (och bodde där ända till 2002). Samam år, på hösten 1970, närmare bestämt 21 oktober, föddes dottern Ann-Catherine.

Resor var ett stort intresse för både Mary och Allert. Första resan gick till Österrike och Alperna. Ett bestående minne av detta var att Mary faktiskt lärde sig att joddla på den resan. (Något som hon dock inte praktiserade.) De såg även ett murmeldjur för första gången.
Andra resan gick till Italien - Rom, Capri, Assisi, Venedig och Milano med buss.
Trevliga familjeminnen var ett antal bilresor med hela familjen genom Europa.
Mary hade förmånen att följa med Allert på otaliga juristmöten runt om i världen, varav det mest minnesvärda var i Reykjavik. Hon följde även med på diverse tjänsteresor. Mary tyckte särskilt om resorna till Paris och Washington.
Deras största resa Mary och Allert gjorde tillsammans var “Den Stora Amerikaresan”, där de under en månad reste runt större delen av Amerika med flyg och buss och såg det mesta som var värt att se.
Även Norge var ett kärt resmål på semestrarna, där de bland annat besökte Brit som då hade flyttat dit.

Mary hade många intressen. Musik och konst tyckte hon mest om. Bland annat var hon utbildad konsertpianist i Polen, och hade ett fint Steinwaypiano som hon brukade spela på allt som oftast, i glädje och sorg. Detta musikintresse har dessutom smittat av sig på båda barnen och även barnbarnen, mellan vilka det spelas både trumpet, saxofon, piano, gitarr och ukulele.
Hon tyckte även mycket om att se på opera och har nog sett de flesta som finns. I sin ungdom spelade hon även teater.
Sy var hon också väldigt duktig på, och sydde bland mycket annat ett stort antal fantastiska klänningar.
Det intresse som både familjen och alla vänner nog fick mest glädje av under hela hennes liv var dock henns otroliga matlagningskonst, som hon utövade såväl i vardagen som på fester. Hon var en av de personer som verkligen kunde koka soppa på en spik! Man kunde aldrig be om en viss favoritmaträtt då hon ändå aldrig någonsin följde recept och maträtterna därför blev annorlunda varje gång.Därför går det nog inte att nämna någon enskild favoriträtt - även om hennes våfflor och namnsdagstårtor alltid var uppskattade, inte minst av hennes barn.

Marys absolut största glädjeämne var hennes barn, och senare även sina barnbarn. Hon upprepade många gånger under sitt liv att de var det viktigaste och finaste hon hade och att det var för dem hon levde. Hon var en fantastisk, varm och kärleksfull mamma som gjorde allt för sina barn, som alltid satte dem före allt annat, som alltid fanns där för dem, som inspirerade dem, vägledde dem, stöttade dem, tröstade dem, skrattade med dem, och var deras ledstjärna.

År 2000, när både Mary och Allert var pensionerade, köpte de ett radhus i Nerja där de sedan bodde halvårsvis mellan oktober och april och där hon trivdes i den härliga värmen, och samtidigt nära Ann-Catherine som då också bodde i Spanien. Mary lärde sig även spanska där, utöver de språk hon redan kunde - svenska, estniska, polska, ryska och engelska. Och på somrarna bodde de på Öland. När Mary blev äldre och diagnosticerades bland annat med demens, kunde de inte längre resa ner till Nerja utan de stannade i Täby. I januari 2018 flyttade hon till ett äldreboende där hon togs om hand fint fram till sin bortgång den 26 april 2019.

Information om Marys födsel
1936 a. “1” augustil sündis tütar Meri Kütt
ALUS: Kastre-Võnn valla perekonnaseisu ameti sünniregister “I” köide 109 lhk, akt nr 51 1936 a.

Det skedde två dödliga tågolyckor i Polen 1946

• September 28, 1946 - a railway disaster at the Łódź Kaliska station, which resulted in 21 people being killed and more than 40 injured.

At 5:40 an express train running from Wrocław hits a wrongly placed passenger train standing at Łódź Kaliska station. Number of casualties varies between 21 or 23. 42 to 150 people were injured.[97][98] (Wikipedia)
https://pl.wikipedia.org/wiki/Katastrofa_kolejowa_na_stacji_%C5%81%...

• October 1, 1946 - a railway disaster at the Szczecin-Turzyn station, which killed 7 people and 15 were injured.

Källa: http://kolej.com.pl/abc_kolei/katastrofy-kolejowe-w-polsce.html

Olyckan i Lodz

AI-läsning av tidningsartikel
(Tu) W sobotę o godz. 5.10 rano wydarzyła się w Łodzi na dworcu kolejowym straszna katastrofa kolejowa. Pod semaforem wjazdowym stał pociąg osobowy Wrocław-Łódź. Na tył tego pociągu najechał pociąg pospieszny Jelenia Góra-Warszawa, wypuszczony na szlak przed posterunek odstępowy Lublinak. Skutki zderzenia były tragiczne. Parowóz pociągu pospiesznego wyrzucił z szyn trzy tylne wagony pociągu osobowego i sam wykoleił się. Wagony osobowe zostały całkowicie zniszczone.

English translation:

Huge train disaster in Łódź

23 people killed, 150 injured

On Saturday at 5:10 a.m., a terrible train disaster occurred at the railway station in Łódź. A passenger train from Wrocław to Łódź was standing at the entrance signal. A fast train from Jelenia Góra to Warsaw, which had been released onto the line before the Lublinak block post, rammed the rear of this train. The consequences of the collision were tragic. The locomotive of the fast train threw the three rear cars of the passenger train off the rails and derailed itself. The passenger cars were completely destroyed.

Column 2:
I cannot extract all the text from the Polish newspaper and translate it into English because it is a black and white image and the text is not clear enough. However, I can translate the parts of the text that I can read:

• "Wicepremier komunikacji przybył do Łodzi." - Deputy Prime Minister of Transport arrived in Łódź.
• "Cały dzień trwała praca nad oczyszczeniem i porządkowaniem toru kolejowego na tej stacji." - All day long, work was underway to clear and clean up the railway track at this station.
• "W sobotę wydobuto spod lokomotywy kilka trupów." - On Saturday, several corpses were recovered from under the locomotive.
• "Ogółem dotychczas wydobyto 17 zwłok. Poza tym sześć osób zmarło w szpitalu." - In total, 17 corpses have been recovered so far. In addition, six people have died in the hospital.
• "Liczba rannych dochodzi do 180 osób." - The number of injured is close to 180 people.
• "Wśród zabitych znajduje się znany sportowiec Mieczysław W." - Among the dead is a well-known athlete, Mieczysław W.
• "W trakcie wydobywania zwłok sanitarni rabusie rzucali się na ofiary katastrofy i rozpoczęli rabunek." - During the recovery of the bodies, sanitary robbers attacked the victims of the disaster and began looting.
• "W związku z tym milicja..." - In connection with this, the police...

Another article:
Source: https://web.archive.org/web/20090815200140/http://www.petka.pl/wypa...

Event Date 28.09.1946
Place of accident station Łódź Kaliska
Injured Number killed on the spot Number of dead as a result of injuries Number of injured
TOGETHER

14 7 42
Description of the accident
PIONIER Dziennik Dolnośląski nr 250, October 2, 1946.

HAS BEEN A DISTRICT MOVEMENT ..

21 people were killed in a railway disaster.

The Ministry of Communication reports:

In connection with the railway disaster at the Łódź - Kaliska station, a preliminary investigation carried out by the local railway authorities of a special commission from Min. Communication and prosecutor's authorities established the following facts:

On September 28, rb. at. 5.40 in the morning on a non-operational stop by the Łódź-Kaliska station in front of the semaphore, passenger train no. 524 rushed the fast train no. 502 from Wrocław.

As a result of running on passenger train no. 524 brankart and two passenger cars were crushed. 14 passengers were killed on the spot, 42 more seriously injured were transported to Łódź hospitals. Passengers who were slightly injured went to their homes after dressing, or on a further journey.

Of the seriously injured, another 7 victims died during Saturday and Sunday. A steam engine derailed on the fast train due to collision, and the driver and smoker suffered light injuries.

The railway authorities launched the rescue apparatus very quickly and started cleaning the track to resume traffic. 10 hours after the accident, the disaster marks were removed and traffic resumed.

An investigation to determine those guilty of the disaster is ongoing. In addition to on-call traffic, other railway staff whose fault for the disaster will be determined will be brought to justice.

Source: https://baedekerlodz.blogspot.com/2018/12/katastrofy-kolejowe.html

It was an autumn morning on September 28, 1946. It was barely 5:00 a.m. In front of the closed semaphore at the Łódź Kaliska station, there was a passenger train number 534 from Wrocław. The engineer and assistant eagerly awaited their colleagues who would change them. Instead, a speeding fast train to Jelenia Góra came out of the corner. There was no chance of escape...

Train driver Mikołaj Rędzia, who was driving train number 502 to Jelenia Góra, froze when he saw that another train was standing on the tracks. He braked, but he didn't stand a chance. At the moment of the collision, he and his assistant were thrown from the locomotive. They were lucky, apart from superficial wounds, they were not harmed. It's worse with passengers. 3 women and 10 men were killed in the collision. According to the testimony of Jan Karliński, the manager of the train going to Zielona Góra, there was no signal that the track was occupied...

The investigation showed that the manager of the Łódź Kaliska station stopped the train from Wrocław in front of the semaphore for too long. However, this was not clear-cut. The switchmen did not notify the arrival of the express train, and the manager of the passenger train did not deploy a helper with a firecracker at the bend in the track. The investigators concluded that the crew of the fast train was not at fault in any way...