Nicolaus Andreæ Rhen

Pastor i Piteå

Son till företrädaren på sitt ämbete, Andreas Nicolai.

Född på föräldrahemmanet Hamnen i Öjebyn, Piteå (BD).

Efter föregående studier prästvigd 1581 blev han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade såsom kapellan i Piteå Uppsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentliga uppdrag deltog i gränskommisionens arbeten. Han intygar nämligen 1596, att årets kyrkekornslängd brunnit upp, då han nästförlidne vår miste sitt hus genom vådeld, varför noggrann redovisning ej kunde givas.

I Uppsala domkapitels protokoll för 30 april 1600 heter det:" Begärde d:n Nicolaus sacellanus i Pthe bliwa sui parentis defunci successor (sin avlidne faders efterträdare), han kom vid ministerium anno 1581. Sententia: Efter han varit 19 åhr in ministerio och sochnen begärer honom och han kan Lapmåll och elliest är der kunnig och weet deras säder: deföre blef samtyckt, att han må blifue parentis sui successor" Han tillträdde alltså pastoratet 1600.

I inledningen till Arvidsjaur är omtalat, huru de förberedande åtgärderna för Piteå lappmarks utbrytande till eget gäll kommo att vila på kyrkoherde Nils, men att lapparnas önskan att få behålla honom som själasörjare lämnades utan avseende och särskild pastor tillsattes 1608. Då denne i sitt sätt att sköta tjänsten icke rättades sig efter de givna förordningarna, fann man bäst att återgå till den gamla ordningen, varför herr Nils genom kungligt brev 9 febr 1614 ånyo sig sig anförtrodd själavården i Piteå lappmark, som alltså återföll som annex under moderkyrkan. I den inlaga varmed han 17 jan samma år uppvaktat Kungl. Maj:t för vinnande av detta mål, hade han bl.a förbundit sig att till lappska överflytta några för lapparnas kristendomsundervisning nödvändiga böcker.

Ett av riks- och kommarråden 6 okt 1615 utfärdat brev omförmäler, att herr Nils, som med kollationsbrev av ärkebiskop Petrus Kenicius var återinsatt i sin gamla lappmarkstjänst, lovat att låta komma på thet Lappeska tungomålet Cathechesin Lutheri och de förnämligaste psalmer och evangelia, för vilket omak och arbete han begärt att få njuta något underhåll.

Han tillerkändes 24 t:r spannmål årligen, vilka första gången utkvitterades 1616. Det är om denna restitution han talar i förordet till sin 1619 utgivna lappska sångbok, däri han tackar konungen för sin återvunna befattning...

Samma år som sångboken utkom en lappsk ABC-bok, likaledes utarbetad av herr Nils och dessa böcker ha äran att vara de första tryckta arbetena på lappska språket... Erhöll 24 sept 1617 av Gustaf II Adolf uppdrag inrätta en lappskola där 6 lappynglingar årligen skulle åtnjuta instruktion i bokliga konster. Meningen var att en del av dessa lappgossar sedan skulle fortbildas till präster. Skolan flyttades sedan till Lycksele (AC) under namnet Skytteanska skolan....

I likhet med fadern drev han handel med lapparna och upptages 1613 bland de birkarlar, som erlade tull, ehuru regeringen 1611 förbjudit prästerna sysslande med dylika affärer.

Kyrkoherde Nils Rehn beklädde prostämbetet i norra kontraktet åtminstone från år 1615 till sin död, som inträffade i maj 1628. Eftermälet lyder "att han var nitisk om Guds ära i gemen och i synnerhet om lappskolan i Piteå". Gift med hustrun Margareta, som dog fyra år efter sin man. Till Piteå kyrka gavs annandag påsk 1632 i testamente efter henne 10 daler.(Härnösands stifts herdaminne)

--------------------------------------------------------------------------------

Källor

1)  Ätt och bygd nr 24/89, 25/89, 33/91 och 34/91 Pär Nilsson 

Efter föregående studier prästvigd år 1581 blef han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade sås. kapellan i Piteå Upsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentligt uppdrag deltog i gränskommissionens arbeten.

This one is a placeholder for merging to connect that part of the tree with this one.

From: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nicolaus_Andre%C3%A6

Nicolaus Andreæ (senare Nicolaus Andreæ Rehn), född i Öjebyn, Piteå, död 1628 i Piteå, var pastor i Piteå 1600–1628. Nicolaus Andreæ var son till sin företrädare i ämbetet, Andreas Nicolai, som i sin tur tros ha varit son till den förmögne birkarlen Nils Olofsson i Öjebyn. Nicolaus Andreæ, eller herr Nils som han ofta kallades, prästvigdes år 1581 och arbetade därefter som faderns medhjälpare och ställföreträdare. Efter faderns död tillträdde han pastoratet 1600. I likhet med sin far och farfar drev Nicolaus Andreæ handel med samerna, och trots att prästerna 1611 förbjöds att ägna sig åt sådan verksamhet upptogs han 1613 bland de birkarlar som betalade tull.

Notes for Nicolaus Andreae Rhen: Övertar hela hemmanet efter Olof Nilssons sonsöner 1602 i Kyrkbyn, Piteå lfs (BD) (Olof Andersson). Komminister 1593-1600 i Piteå socken (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne). Kyrkoherde 1600-1628 i Piteå socken (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1925). Akt nr 66 i Grans gårdsarkiv: Relation för kyrkiobyn af Samuel Flock och hans hustru: I Kyrkiobyn först af konung (tomt) utbytt emot ett stenhus i Stockholm af Samuel Klumbs i Sjulnäs fahr fahrs moder hust Agneta ifrån Hortlax men Samuels fahrfahr såldt alla kyrkobyägorna till Hr Nils Rehn pastor här i Pyteå, hans 3 söner döda omyndiga men dotter gifte han bort 4 st nembl till Hr Johan Hossius den eldsta, den andra Efvert Ersson på Böhle, 3die Hindrich Jöransson häradsskrif och den 4de till Anders Larsson Rådman, borgare och tullnär. Så var Kyrkobyn i 6 dehlar dhelt huar uti Rehns ... Ur herdaminnet: Efter föregående studier prästvigd år 1581 blef han förmodligen kort därpå faderns medhjälpare, bekräftade sås. kapellan i Piteå Upsala mötes beslut 1593 och tjänstgjorde tydligen som vice pastor under den tid fadern på offentligt uppdrag deltog i gränskommissionens arbeten. G m hustru Margareta, som dog 4 år efter sin man. Till Piteå kyrka gafs annandag påsk 1632 i testamente efter henne 10 daler. Två barn kända: Anders Nilsson, som ägnade sig åt handelsyrket och 1/10 1616 i Sthlms Storkyrka vigdes med Dorothea Valentinsdotter, styfbarn till Philip Tråtz; Margareta, g m faderns efterträdare khde J Hossius. (Leonard Bygdén: Hernösands stifts herdaminne, Uppsala 1925). Efter Nicolaus död i maj 1628 delades Gamla Kyrkobyn i fyra systerlotter. Det finns tre källor som beskriver hur delningen gick till. Ett dokument är daterat 20/8 1687, samt två olika beskrivningar från Piteå häradsrätt den 17/5 1698, dels originaldomboken, dels den renoverade domboken. (Olof Andersson 1999).

Källa: http://familytreemaker.genealogy.com/users/j/o/n/David-Jonasson/WEB...