Nils Sigridsson

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13#TAB_6

Riksråd och lagman. Död 1299 i Ringshult, Torpa (E). Begravd i Askeby kloster, Askeby (E). Riddare 1280 då östgöta lagman underrättade Ydreborna att denne till honom upplåtit honom "konungens och häradets egendom" Ringshult i Torpa socken i Östergötland; kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 1282; var kungens råd 1288; lagman i Värend 1286-99; gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 1299, då han förodade att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka; troligen död samma år Död i Torpa (E)

http://www.askebykloster.se/

Välkommen till Askeby kloster

samt den medeltida byn Överstad

- En ny, virtuell upplevelse av medeltiden

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :-D

Askeby kloster,

ett nunnekloster som tidigt kom att tillhöra cistercienserorden och var ett viktigt gästgivarkloster vid den mycket gamla kommunikationsleden mellan Slätbaken, Söderköping och Linköping. Det uppfördes kring år 1160 och var aktivt i mer än 350 år fram till reformationen år 1529.

Av klostret återstår idag bara kyrkbyggnaden. Dess östra del hörde en gång till klostret, medan den västra delen var församlingskyrka. Övriga delar av klostret ligger under markytan och utgörs av grundmurar som lokaliserats genom markradarundersökningar.

Inventarier från klostertiden

Flera av kyrkans medeltida inventarier kan ännu ses, t.ex. triumfkrucifixet, en pietà och en dopfunt.

Kristus kropp, som är skuren i valnötsträ, är sannolikt av flamländskt ursprung från mitten av 1400-talet. Kristus lidande är mycket behärskat. Professor Gerhard Lutz behandlar krucifixet i boken Nicht die Bibliothek, sondern das Auge, 2008

På högaltaret står ett altarskåp med den sörjande Maria, en pietà. Den är skulpterad i ek och är ett nordtyskt arbete från tidigt 1400-tal. Maria håller Kristus stela och sårade kropp medan hon betraktar honom stillsamt och sorgset.

Dopfunten hörde till församlingskyrkan under klostertiden. Den är huggen i kalksten i slutet av 1200-talet

Fördjupingstexter finns i boken Nytt ljus över Askeby. Se mer under rubriken Mer om klostret.

Men klostret kan faktiskt upplevas även i dag. Tack vare flerårigt arbete med rekonstruktion av klostrets arkitektur och interiör så vet vi nu hur klostret gestaltade sig när de cisterciensiska nunnorna bodde här och detta har Föreningen Askeby kloster visualiserat med hjälp av datoranimering.

Askeby kloster är återskapat och i Askeby klosterkyrka spelas på storbildsskärm upp den klostermiljö som fanns år 1444. Besökaren får uppleva omlandskapet i ett fågelperspektiv och väl inne i klostret kan vår besökare antingen följa en guidad tur eller fritt röra sig och själv uppleva miljöerna i klostret och dess omgivningar.

Byn Överstad, som på 1400-talet omfattade sex gårdar, var en av många byar som låg under Askeby kloster. Även denna unika miljö är återskapad och vi får uppleva landskapet kring byn med sitt odlingssystem och har möjlighet att förflytta oss bland de olika gårdarna med sina olika karaktärer.

Redan under medeltiden fanns en tydlig jordbrukspolitik. Bönderna i östra delen av landet hade som sin uppgift att främst leverera spannmål och byn anpassades därefter. Tomtindelningen i byn som vi ser spår av än idag, bestämde uppdelningen av den odlingsbara marken så att det blev en rättvis fördelning. Halva åkerarealen såddes med med främst korn och råg, medan den andra halvan låg i träda. Tack vare ett rikt källmaterial kan vi ge en säker bild av 1400-talets odlingslandskap.

Visningar av kyrkan och klostervisualiseringen, som finns på svenska , engelska och tyska, sker varje torsdagskväll kl 19 från slutet av juni till slutet av augusti eller efter särskild överenskommelse. Plats: Askeby klosterkyrka.

För särskild visning ring tel: 013 76023.

Förutom guidningar organiserar föreningen studiecirklar, föreläsningar, utflykter och andra aktiviteter som ökar kunskapen om klostret, bygden och dess historia. Vill Du veta mera? Mer om klostret samt våra aktiviteter och guidningar framgår av hemsidan under AKTUELLT

Detta emblem betyder att Föreningen Askeby kloster är medlem i Det europeiska förbundet av cisterciensiska kloster och klosterplatser.

Se http://www.cister.net/

Välkommen som medlem i Föreningen Askeby kloster genom att på Pg 45 64 44-9 sätta in 100 kronor. Ange ditt namn och mailadress. Som medlem har Du i regel gratis tillträde till våra föreläsningar och utflykter och rabatter på våra böcker och skrifter.

Hur hittar man till Askeby klosterkyrka?

Askeby ligger 15 km öster om Linköping. Kyrkan tillhör Åkerbo församling, tel. exp. 013 23 66 50 .

Kyrkan hålls i regel öppen under arbetstid samt i anslutning till gudstjänster och annan programverksamhet.

++++++++++++++++++

Ref 1779488

Nils Sigridsson Natt och Dag, Riddare

Bosatt mellan 1280 och 1299 Ringshult, Torpa, Östergötland

Död 1299 Torpa, Ringshult, Östergötland

Riddare, riksråd, lagman i Värend

Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman underrättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit "konungens och häradets egendom" Ringshult, Torpa socken (nu Liljeholmen, Blåvik socken) i Ydre härad i Östergötland

Kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25 april 1282.

Var konung Agnus råd 1288

Lagman i Värend 1286-1299

Gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka.

Död sannolikt 1299

Gift

Barn:

Sigrid Nilsdotter Natt och Dag f 1269 d 1327

Bo Nilsson Natt och Dag d 1322

Karl Nilsson Natt och Dag d 1332

+++++++++++++++++++

Från adelsvapen.com

Nils Sigridsson. Död tidigast 1299. Riddare, lagman, riksråd. Den äldste kände stamfadern, Nils Sigridsson, fick 1280 genom ett av östgötalagmannen utfärdat brev som förläning den konungen och Ydre härad tillhöriga gården Ringshult i Torpa, vilken gård kom att tillhöra hans ättlingar av denna släkt ända till 1500-talets senare hälft. Han nämnes i detta brev med titeln ”dominus”, vilket torde innebära, att han redan då var riddare. Nils metronymikon som tyder på att hans mor var av högre börd än hans far eller på att han tidigt blivit faderlös, har föranlett en gissning (Adlersparre), att hans mor skulle ha varit konung Knut Erikssons dotter Sigrid, vilket dock ej kunnat bevisas och av kronologiska skäl är praktiskt taget omöjligt. Även hans vapen har föranlett genealogiska kombinationer, som ej kunnat bevisas. Det enda man säkert vet om Nils släktförhållanden är, att lagmannen i Värend Folke Karlsson (Lejonbalk) nämner honom som sin ”cognatus” (släkting), då lagmannen 1282 gjorde honom till sin testamentsexekutor. Av intresse är i sammanhanget, att Nils 1285 eller 1286 efterträdde den då avlidne Folke Karlsson som lagman, och att hans egen efterträdare blev dennes bror Magnus Karlsson.

Adliga ätten Natt och Dag nr 13 Ätten Natt och Dag är näst ätten Bielke den ätt med rent svenskt ursprung, vars säkra släktledning går längst tillbaka i tiden. Medeltida stormansätt vars säkra släktledning går tillbaka till riddaren Nils Sigfridsson känd tidigast 1280, och som åtminstone från 1287 förde den delade skölden. Hans eventuella halvbror Karl Estridsson förde redan 1281 samma vapen, varför vapnets ursprung är något oklart, liksom sambandet mellan de allra tidigaste generationerna. 1500-talsgenealogen Rasmus Ludvigsson rubricerade denna släkt ”Dag och natt” efter dess vapen, en delad sköld med det övre fältet gyllene och det nedre blått.

Nils Sigridsson. Död tidigast 1299. Riddare, lagman, riksråd. Den äldste kände stamfadern, Nils Sigridsson, fick 1280 genom ett av östgötalagmannen utfärdat brev som förläning den konungen och Ydre härad tillhöriga gården Ringshult i Torpa, vilken gård kom att tillhöra hans ättlingar av denna släkt ända till 1500-talets senare hälft. Han nämnes i detta brev med titeln ”dominus”, vilket torde innebära, att han redan då var riddare. Nils metronymikon som tyder på att hans mor var av högre börd än hans far eller på att han tidigt blivit faderlös, har föranlett en gissning (Adlersparre), att hans mor skulle ha varit konung Knut Erikssons dotter Sigrid, vilket dock ej kunnat bevisas och av kronologiska skäl är praktiskt taget omöjligt. Även hans vapen har föranlett genealogiska kombinationer, som ej kunnat bevisas. Det enda man säkert vet om Nils släktförhållanden är, att lagmannen i Värend Folke Karlsson (Lejonbalk) nämner honom som sin ”cognatus” (släkting), då lagmannen 1282 gjorde honom till sin testamentsexekutor. Av intresse är i sammanhanget, att Nils 1285 eller 1286 efterträdde den då avlidne Folke Karlsson som lagman, och att hans egen efterträdare blev dennes bror Magnus Karlsson.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Natt_och_Dag_nr_13

Riksråd och lagman. Död 1299 i Ringshult, Torpa (E). Begravd i Askeby kloster, Askeby (E). Riddare 1280 då östgöta lagman underrättade Ydreborna att denne till honom upplåtit honom "konungens och häradets egendom" Ringshult i Torpa socken i Östergötland; kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 1282; var kungens råd 1288; lagman i Värend 1286-99; gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 1299, då han förodade att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka; troligen död samma år Död i Torpa (E)

http://www.askebykloster.se/

Välkommen till Askeby kloster

samt den medeltida byn Överstad

- En ny, virtuell upplevelse av medeltiden

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! :-D

Askeby kloster,

ett nunnekloster som tidigt kom att tillhöra cistercienserorden och var ett viktigt gästgivarkloster vid den mycket gamla kommunikationsleden mellan Slätbaken, Söderköping och Linköping. Det uppfördes kring år 1160 och var aktivt i mer än 350 år fram till reformationen år 1529.

Av klostret återstår idag bara kyrkbyggnaden. Dess östra del hörde en gång till klostret, medan den västra delen var församlingskyrka. Övriga delar av klostret ligger under markytan och utgörs av grundmurar som lokaliserats genom markradarundersökningar.

Inventarier från klostertiden

Flera av kyrkans medeltida inventarier kan ännu ses, t.ex. triumfkrucifixet, en pietà och en dopfunt.

Kristus kropp, som är skuren i valnötsträ, är sannolikt av flamländskt ursprung från mitten av 1400-talet. Kristus lidande är mycket behärskat. Professor Gerhard Lutz behandlar krucifixet i boken Nicht die Bibliothek, sondern das Auge, 2008

På högaltaret står ett altarskåp med den sörjande Maria, en pietà. Den är skulpterad i ek och är ett nordtyskt arbete från tidigt 1400-tal. Maria håller Kristus stela och sårade kropp medan hon betraktar honom stillsamt och sorgset.

Dopfunten hörde till församlingskyrkan under klostertiden. Den är huggen i kalksten i slutet av 1200-talet

Fördjupingstexter finns i boken Nytt ljus över Askeby. Se mer under rubriken Mer om klostret.

Men klostret kan faktiskt upplevas även i dag. Tack vare flerårigt arbete med rekonstruktion av klostrets arkitektur och interiör så vet vi nu hur klostret gestaltade sig när de cisterciensiska nunnorna bodde här och detta har Föreningen Askeby kloster visualiserat med hjälp av datoranimering.

Askeby kloster är återskapat och i Askeby klosterkyrka spelas på storbildsskärm upp den klostermiljö som fanns år 1444. Besökaren får uppleva omlandskapet i ett fågelperspektiv och väl inne i klostret kan vår besökare antingen följa en guidad tur eller fritt röra sig och själv uppleva miljöerna i klostret och dess omgivningar.

Byn Överstad, som på 1400-talet omfattade sex gårdar, var en av många byar som låg under Askeby kloster. Även denna unika miljö är återskapad och vi får uppleva landskapet kring byn med sitt odlingssystem och har möjlighet att förflytta oss bland de olika gårdarna med sina olika karaktärer.

Redan under medeltiden fanns en tydlig jordbrukspolitik. Bönderna i östra delen av landet hade som sin uppgift att främst leverera spannmål och byn anpassades därefter. Tomtindelningen i byn som vi ser spår av än idag, bestämde uppdelningen av den odlingsbara marken så att det blev en rättvis fördelning. Halva åkerarealen såddes med med främst korn och råg, medan den andra halvan låg i träda. Tack vare ett rikt källmaterial kan vi ge en säker bild av 1400-talets odlingslandskap.

Visningar av kyrkan och klostervisualiseringen, som finns på svenska , engelska och tyska, sker varje torsdagskväll kl 19 från slutet av juni till slutet av augusti eller efter särskild överenskommelse. Plats: Askeby klosterkyrka.

För särskild visning ring tel: 013 76023.

Förutom guidningar organiserar föreningen studiecirklar, föreläsningar, utflykter och andra aktiviteter som ökar kunskapen om klostret, bygden och dess historia. Vill Du veta mera? Mer om klostret samt våra aktiviteter och guidningar framgår av hemsidan under AKTUELLT

Detta emblem betyder att Föreningen Askeby kloster är medlem i Det europeiska förbundet av cisterciensiska kloster och klosterplatser.

Se http://www.cister.net/

Välkommen som medlem i Föreningen Askeby kloster genom att på Pg 45 64 44-9 sätta in 100 kronor. Ange ditt namn och mailadress. Som medlem har Du i regel gratis tillträde till våra föreläsningar och utflykter och rabatter på våra böcker och skrifter.

Hur hittar man till Askeby klosterkyrka?

Askeby ligger 15 km öster om Linköping. Kyrkan tillhör Åkerbo församling, tel. exp. 013 23 66 50 .

Kyrkan hålls i regel öppen under arbetstid samt i anslutning till gudstjänster och annan programverksamhet.

++++++++++++++++++

Ref 1779488

Nils Sigridsson Natt och Dag, Riddare

Bosatt mellan 1280 och 1299 Ringshult, Torpa, Östergötland

Död 1299 Torpa, Ringshult, Östergötland

Riddare, riksråd, lagman i Värend

Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman underrättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit "konungens och häradets egendom" Ringshult, Torpa socken (nu Liljeholmen, Blåvik socken) i Ydre härad i Östergötland

Kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25 april 1282.

Var konung Agnus råd 1288

Lagman i Värend 1286-1299

Gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka.

Död sannolikt 1299

Gift

Barn:

Sigrid Nilsdotter Natt och Dag f 1269 d 1327

Bo Nilsson Natt och Dag d 1322

Karl Nilsson Natt och Dag d 1332

+++++++++++++++++++

http://www.poetelen.com/Hemsidan/SL%C4KTFORSKNINGEN/p445ed154.html.

4922304 Riddare/ Riksråd Nils Sigridsson (Natt och Dag)

Lagman.

Far: 9844608 Bo Mattsson (Natt och Dag)

Mor: 9844609 Sigrid

Född: omkring 1249 Torpa, Ringshult, Östergötlands län 1)

Bosatt: mellan 1280 och 1299 Torpa, Ringshult, Östergötlands län

Död: efter 1299 Torpa, Ringshult, Östergötlands län

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med ?

Barn: Sigrid Nilsdotter (Natt och Dag) (1269 - 1327)

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med 4922305 Kristina Johansdotter

Barn: 2461152 Bo Nilsson (Natt och Dag) (- 1322)

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar Riddare, riksråd, lagman i Värend.

Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman underättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit "kungens och häradets egendom" Ringshult, Torpa sn (nu Liljeholmen, Blåvik sn) i Ydre hd i Östergötland.

Kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25 april 1282.

Var kung Magnus råd 1288.

Lagman i Värend 1286-1299. Gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster brevid sin avlidna maka.

Död sannolikt 1299. Gift

Källor: EÄ5 s.386, Raneke s.2, SBL 26 s.408, SvA II s.482, ÄSF del I s.78 och s.185 Natt och Dag är landets äldsta fortlevande ätt av rent svenskt ursprung. Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmar först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld. Ättens äldste belagde stamfader är Nils Sigridsson. Källa: Riddarhuset

--------------------------------------------------------------------------------
Källor

1)  Jacob Holdts hemsida, USA 

Nils Sigridsson Natt och Dag, Riddare

Bosatt mellan 1280 och 1299 Ringshult, Torpa, Östergötland

Död 1299 Torpa, Ringshult, Östergötland

Riddare, riksråd, lagman i Värend

Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman underrättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit "konungens och häradets egendom" Ringshult, Torpa socken (nu Liljeholmen, Blåvik socken) i Ydre härad i Östergötland

Kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25 april 1282.

Var konung Agnus råd 1288

Lagman i Värend 1286-1299

Gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster bredvid sin avlidna maka.

Död sannolikt 1299

Gift

Barn:

Sigrid Nilsdotter Natt och Dag f 1269 d 1327

Bo Nilsson Natt och Dag d 1322

Karl Nilsson Natt och Dag d 1332

+++++++++++++++++++

http://www.poetelen.com/Hemsidan/SL%C4KTFORSKNINGEN/p445ed154.html.

4922304 Riddare/ Riksråd Nils Sigridsson (Natt och Dag) Lagman.

Far: 9844608 Bo Mattsson (Natt och Dag)

Mor: 9844609 Sigrid

Född: omkring 1249 Torpa, Ringshult, Östergötlands län 1)

Bosatt: mellan 1280 och 1299 Torpa, Ringshult, Östergötlands län

Död: efter 1299 Torpa, Ringshult, Östergötlands län

-------------------------------------------------------------------------------- Familj med ?

Barn: Sigrid Nilsdotter (Natt och Dag) (1269 - 1327)

-------------------------------------------------------------------------------- Familj med 4922305 Kristina Johansdotter

Barn: 2461152 Bo Nilsson (Natt och Dag) (- 1322)

-------------------------------------------------------------------------------- Noteringar Riddare, riksråd, lagman i Värend.

Var riddare 11 maj 1280, då östgöta lagman underättade Ydreborna, att denne till honom upplåtit "kungens och häradets egendom" Ringshult, Torpa sn (nu Liljeholmen, Blåvik sn) i Ydre hd i Östergötland.

Kallas "cognatus" till lagmannen i Värend Folke Karlsson 25 april 1282.

Var kung Magnus råd 1288.

Lagman i Värend 1286-1299. Gjorde "mycket klen och svag" sitt testamente 16 juli 1299, då han förordnade, att han skulle begravas i Askaby kloster brevid sin avlidna maka.

Död sannolikt 1299. Gift

Källor: EÄ5 s.386, Raneke s.2, SBL 26 s.408, SvA II s.482, ÄSF del I s.78 och s.185 Natt och Dag är landets äldsta fortlevande ätt av rent svenskt ursprung. Namnet som allmänt började brukas av ättemedlemmar först på 1700-talet, kommer från vapenbilden, en i guld och blått delad sköld. Ättens äldste belagde stamfader är Nils Sigridsson. Källa: Riddarhuset

Nils Sigridsson. Död tidigast 1299. Riddare, lagman, riksråd. Den äldste kände stamfadern, Nils Sigridsson, fick 1280 genom ett av östgötalagmannen utfärdat brev som förläning den konungen och Ydre härad tillhöriga gården Ringshult i Torpa, vilken gård kom att tillhöra hans ättlingar av denna släkt ända till 1500-talets senare hälft. Han nämnes i detta brev med titeln ”dominus”, vilket torde innebära, att han redan då var riddare. Nils metronymikon som tyder på att hans mor var av högre börd än hans far eller på att han tidigt blivit faderlös, har föranlett en gissning (Adlersparre), att hans mor skulle ha varit konung Knut Erikssons dotter Sigrid, vilket dock ej kunnat bevisas och av kronologiska skäl är praktiskt taget omöjligt. Även hans vapen har föranlett genealogiska kombinationer, som ej kunnat bevisas. Det enda man säkert vet om Nils släktförhållanden är, att lagmannen i Värend Folke Karlsson (Lejonbalk) nämner honom som sin ”cognatus” (släkting), då lagmannen 1282 gjorde honom till sin testamentsexekutor. Av intresse är i sammanhanget, att Nils 1285 eller 1286 efterträdde den då avlidne Folke Karlsson som lagman, och att hans egen efterträdare blev dennes bror Magnus Karlsson.

Adliga ätten Natt och Dag nr 13 Ätten Natt och Dag är näst ätten Bielke den ätt med rent svenskt ursprung, vars säkra släktledning går längst tillbaka i tiden. Medeltida stormansätt vars säkra släktledning går tillbaka till riddaren Nils Sigfridsson känd tidigast 1280, och som åtminstone från 1287 förde den delade skölden. Hans eventuella halvbror Karl Estridsson förde redan 1281 samma vapen, varför vapnets ursprung är något oklart, liksom sambandet mellan de allra tidigaste generationerna. 1500-talsgenealogen Rasmus Ludvigsson rubricerade denna släkt ”Dag och natt” efter dess vapen, en delad sköld med det övre fältet gyllene och det nedre blått.

Nils Sigridsson. Död tidigast 1299. Riddare, lagman, riksråd. Den äldste kände stamfadern, Nils Sigridsson, fick 1280 genom ett av östgötalagmannen utfärdat brev som förläning den konungen och Ydre härad tillhöriga gården Ringshult i Torpa, vilken gård kom att tillhöra hans ättlingar av denna släkt ända till 1500-talets senare hälft. Han nämnes i detta brev med titeln ”dominus”, vilket torde innebära, att han redan då var riddare. Nils metronymikon som tyder på att hans mor var av högre börd än hans far eller på att han tidigt blivit faderlös, har föranlett en gissning (Adlersparre), att hans mor skulle ha varit konung Knut Erikssons dotter Sigrid, vilket dock ej kunnat bevisas och av kronologiska skäl är praktiskt taget omöjligt. Även hans vapen har föranlett genealogiska kombinationer, som ej kunnat bevisas. Det enda man säkert vet om Nils släktförhållanden är, att lagmannen i Värend Folke Karlsson (Lejonbalk) nämner honom som sin ”cognatus” (släkting), då lagmannen 1282 gjorde honom till sin testamentsexekutor. Av intresse är i sammanhanget, att Nils 1285 eller 1286 efterträdde den då avlidne Folke Karlsson som lagman, och att hans egen efterträdare blev dennes bror Magnus Karlsson.