Olaus Petri Medelpadius

Biography

Olaus Petri Medelpadius was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

Olaus Petri Medelpadius was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

Olaus Petri Medelpadius was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

Olaus Petri Medelpadius was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

Olaus Petri Medelpadius was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

Olaus Petri Medelpadius was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

' was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

' was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Biography

' was born in 1511. His parents were Peter Medelpadius and Margareta Medelpadius. He was a Domprost, Kyrkoherde.

Olaus married Margareta Gottvinsdotter Medelpadius. Together they had the following children: Katarina Olofsdotter, Medelpadius.

He died in 1597 in Stockholm, S:t Nicolai fs, Uppland, Sverige and was buried on December 1, 1598.

---

Född, såsom namnet antyder i Medelpad, hade han 1546 blivit promoverad till Magister i Wittenberg och blev 1564 Skolrektor i Stockholm. Härifrån kallades han 1567 till Kyrkoherde i Stockholm och utnämndes av Erik XIV till Hofpredikant. För att vinna honom för liturgien, ärnade Johan III honom först till Kyrkoherde i Gäfle men kallade honom 1576 till Domprost i Uppsala, då han vägrat att erkänna den nya ordningen.

Då han vidare i sin predikan angripit Ärkebiskopen, som förrättat juldagens gudtjänst efter nya mässboken, kallades han till Stockholm, afsattes från sitt ämbete och ställdes inför den bekante Kloster Lasse, för att ledas på andra tankar. Då Medelpadius likväl stod fast vid sitt ogillande af liturgien, insattes han i fängelse på Häringe Kungsgård. han blef väl efter en tid frigiven, men återfick aldrig sitt ämbete, utan lefde på några kronoräntor, som anslogs till hans underhåll. Vid mötet i Uppsala var han en bland tolv, som förordnades till ordförandens biträde. 

(Kloster Lasse http://sv.wikipedia.org/wiki/Laurentius_Nicolai_Norvegus )

Meriter Olaus Petri Medelpadius, begr 12 jan 1598 (RKB 61:1, f 25 r, RA). Inskr vid univ i Wittenberg 5 jan 42, vid univ i Leipzig sommarterminen 45, mag i Wittenberg 25 febr 46, skolmästare i Uppsala omkr 50, kh i Rasbo, Upps, omkr 54–67, skolmästare i Sthlm maj 63–66, kh i Sthlm 67 senast 26 juni–8 sept 76, tf domprost i Uppsala dec 76–febr 77. G 1) m Margareta, d 1568, ringn 19 april 1568 i Sthlm, Nik (Uppl handl, 1567:24, fasc 3, s 4, RA), dtr till fogden Guttorm Nilsson (Brynnel 1966, s 20 f); 2) före 4 mars 1569 (STb) m änkan efter notarien i Sthlm Per Hansson; hon synes ha levt ännu 1576 (Palmskiöld 262:194v, UUB); 3) m Karin Gregersdtr, som levde i dec 1600 (STb). Möjligen var O tidigt gift ytterligare en gång (Brynnel 1966, s 21 f).

Biografi Om O:s tidigare liv är mycket litet känt, men som framgår av namnet var han norrlänning och studerade därför troligen i Gävle. Han har bedrivit studier utomlands och omtalas från omkr 1554 som kyrkoherde i Rasbo. I maj 1563 förordnades han till skolmästare i Sthlm och blev fyra år senare stadens kyrkoherde. I teologiskt avseende tillhörde han den s k norrlandsortodoxin. Hans närmaste man var den senare ärkebiskopen Abraham Angermannus (bd 1), som efterträdde honom som skolmästare 1567. De återfinns ofta i 1570-talets tänkeböcker som bisittare i olika andliga mål i Sthlm. Vid kyrkomötet i Uppsala i aug 1572 avgav O liksom kyrkans övriga män sin trohetsförsäkran till Johan III. Att han ansågs som en betydande prästman framgår bl a av att han erhöll flera röster vid ärkebiskops valet i juni 1574.

O var jämte Abraham Angermannus en av de första opponenterna mot Johan III:s kyrkliga reformer i katoliserande riktning och inledde därmed den s k liturgiska striden. Båda underskrev emellertid liksom det övriga prästerskapet i juni 1574 det förslag till förändrade mässceremonier som kungen och hans sekreterare Petrus Fecht (bd 15) utarbetat, och de hörde också till de präster som 18 juni 1575 undertecknade det slutliga förslaget till den s k Nova ordinantia. Detta var ursprungligen endast ett tillägg till 1571 års kyrkoordning men omformades i realiteten till ett förslag till en ny kyrkolag som på olika punkter anknöt till den katolska gudstjänstordningen. Ordinantians tillkomsthistoria var enligt stockholmsprästernas senare avgivna utlåtande präglad av en härva av bedrägerier där prästerskapets ändringskrav helt åsidosatts, medan nya inslag tillkom utan närmare överläggningar.

O och Angermannus motarbetade också den högskola som kungen i juli 1576 öppnade i Gråmunkeklostret i Sthlm och som förestods av jesuiten Laurentius Nicolai Norvegus (Klosterlasse; bd 22). I och med att stadsskolans elever skulle bevista dennes föreläsningar, fanns en direkt konfliktorsak mellan Klosterlasse och stockholmsprästerna. Därtill kom att de från början ställde sig kritiska till den nya liturgin senare tryckt som den s k Röda boken.

Konflikten tillspetsades genom att O och Abraham Angermannus vägrade att fira två helgdagar som påbjudits i Nova ordinantia, Kristi lekamens dag 21 juni och Marie födelses högtid 8 sept. Då de godtagit ordinantian gjorde de sig därmed skyldiga till ämbetsbrott och blev i sept 1576 avsatta från sina ämbeten och beordrade att hålla sig borta från Sthlm. Kungen meddelade ärkebiskopen 8 dec att O skulle uppehålla tjänsten som domprost i Uppsala, medan Abraham Angermannus skulle tjänstgöra som predikant i Öregrund. Innan de lämnade Sthlm ålades de av kungen att avge ett utlåtande över liturgin och det företal som utarbetats till denna. 21 dec avgav de tillsammans med två stockholmskaplaner en omfattande redogörelse som riktade skarp kritik mot liturgin. Skriften blev det första större inslaget i den liturgiska striden.

O fortsatte angreppen även som domprost i Uppsala. På hans sida mot ärkebiskopen stod professorerna Petrus Jonae och Olaus Luth. Petrus Jonae och O höll vid jultiden 1576 predikningar som handlade om förföljelsen av fromma lärare och tyrannernas grymhet mot kyrkan. Med anledning härav utfärdade ärkebiskopen predikoförbud för de två predikanterna.

21 jan 1577 skrev kungen till ärkebiskopen att O och Abraham Angermannus inte borde tillåtas närvara vid de kommande förhandlingarna med allmänheten vid distingsmarknaden i Uppsala. O beordrades att bege sig till sin gård i Sthlms skärgård. De båda opponenterna deltog ändå i de förberedande samtal om liturgin som hölls i Sthlm i slutet av januari. Då de inte lät övertala sig att antaga liturgin blev de 9 febr förvisade till Häringe kungsgård, O därefter till Svartsjö. De återkallades senare till ytterligare diskussioner med Klosterlasse men vägrade även då att ändra åsikt. O avsattes från sin domprostbefattning och blev från febr 1577 en tid hållen i fängsligt förvar på Häringe. Han levde därefter sitt återstående liv utan prästtjänst i Sthlm.

Påsken 1585 predikade O och några andra präster som var i kungens onåd i Storkyrkan. Då detta kom till kungens kännedom, beordrade han fogdarna att dra in O:s underhåll. Denne bevistade 1593 Uppsala möte, där han var en av mötets tolv assessorer. Han återfinns också som en av de nio "kapitulares" som underskrev mötesbeslutet för det nybildade Sthlms kapitel. Under sina sista år levde O fattigt och mottog, liksom senare hans änka, sporadiska understöd av hertig Karl.

Enligt egen uppgift författade O tolv teologiska arbeten av vilka inget utgavs i tryck. Av verken är ett stort polemiskt arbete från omkr 1578 bevarat, som handlar om påvedömets uppkomst och historia. Arbetets huvuddel, en skildring av påvarnas historia intill 1500-talets mitt, är en översättning av ett arbete av den engelska reformerte teologen Johannes Baleus (John Bayle).