Per Olofsson Bottnekarl

Is your surname Olofsson?

Connect to 96,727 Olofsson profiles on Geni

Per Olofsson Bottnekarl's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Per Olofsson Bottnekarl (Olofsson)

Birthdate:
Birthplace: Östanbäck 15, Skellefteå lfs, Västerbotten (AC), Sweden
Death: circa 1608 (60-78)
Bergsbyn 7, Bergsholmen,, Skellefteå, Västerbotten (AC), Sweden
Immediate Family:

Son of Olof Persson and Karin Andersdotter
Husband of Margaretha Königsdotter
Father of König Persson; Olaus Petri Anzenius; Anders Persson; Johan Pedersson; Per Persson and 5 others
Brother of Matts Olofsson; Anders Olofsson; Brita Matilda Olofsdotter; Olof Olofsson and Jon Olufsson

Occupation: Krigsöverste, Norrlands knektar, Krigsöverste Norrlands Knektar, F. i Ostvik, Skellefteå, dör i Bergsholmen, Knektshövitsman, Bonde, birkarl och hövitsman, "Krigsanföraren" i Skellefteå, Bergholm., Överste, höfvitsmannen på Bergholmen
Managed by: Monica Regina Antonsson-Lundh
Last Updated:

About Per Olofsson Bottnekarl

Per Olofsson anges vara Hövitsman över hela Västerbotten och Österbottens krigsfolk och bonde på Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn. Krigsöverste Norrlands knektar, riksdagsman.

Per kallades även " BOTTNEKARL ".

Militära meriter: Anställd som Trumslagare vid Christoffer Nilssons Fänika, blev fänrik år 1579, löjtnant åren 1580 -82, Hövitsman för samma Fänika år 1583-1601, Krigs-överste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kola-hus på KOlahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02.

Hemmanet i Bergsbyn 7 bestod av 3/4 mantal eller 6 tunnland. Hade dessutom förläningar i Hedensbyn, vilket sedan blev kronohemmanet Risön. Vilket han överlåter åt sonen Könik år 1608. Fick skattefrihet för hemmanet i Bergsbyn 1587. Från år 1589 fick han 6 pund spannmål årligen, samt 10 lass höför att föda en ridhäst att bruka på sina krigsresor, Från den 10 Mars 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen som tillhörde Cronan, mot att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket därutöver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. Han dog i Bergsholmen 1608 och blev begravd i Skellefteå kyrka.

HUSTRU MARGARETA

Kommer från Baggböle i Umeå landsförsamling. begravd i Skellefteå

kyrka.

Hade 10 barn, 7 söner och 3 döttrar.

Finns upptagen i Bågaskattelängden år 1553

Källa födelse: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.85, 351 Källa vigsel och död: KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.351


Krigsöverste Norrlands knektar.

Far: 113384 Olof Persson Mor: 113385 Karin Andersdotter Bure

Född: Ostvik Bosatt: Bergsholmen Död: 1608 Bergsholmen

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med 56693 Margareta Königsdotter (1550 - 1610) Barn: Anders Persson 28346 Olof Petri Kuuth (- 1650) König Persson (- 1643) Samuel Petri Kuuth (- 1643)

Per Olofsson hövitsman /1585-1608 Bergsbyn 6, Bergsholmen, Skellefteå lfs, JE/

Per Olofsson. Hövitsman. Död 1608 i Bergsholmen, Skellefteå lfs. Nämnd från 1585 till 1608 i Bergsbyn 6 på Bergsholmen, Skellefteå lfs. Anställd som trumslagare vid Christoffer Nilssons fänika. Blev fänrik 1579, löjtnant 1580-1582, hövitsman för samma fänika 1583-1601, krigsöverste för Norrlands knektar i Pernau i Livland 1602. Var med vid stormningen av Narva 6/9 1582, stormningen av Kexholm 1580, belägringen av Wesensberg i mars 1581 och belägringen av Nöteborg 1582. Härtåg till Vita havet 1590 samt till Kola-Hus på Kolahalvön 1591 och dess belägring. Per Olofsson ägde och bebodde ett hemman om 3/4 mantal = 6 tunnor skatt i Bergsholmen. Han fick dessutom förläningar i Hedensbyn. Dessa förläningar blev sedan kronohemmanet Risön i Skellefteå. Han fick från 1583 3 tunnor spannmål årligen, 1587 skattefrihet för hemmanet i Bergsholmen. Från 1589 fick han 6 pund spannmål årligen samt 10 lass hö årligen att föda en klipp = ridhäst, att bruka på sina krigsresor. Från 10/3 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen, som tillhörde kronan, att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket däröver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. (Elof Lindmark).


Bottnekarl Per Olofsson Bonde, Hövitsman för hela Väster- och Österbottens krigsfolk. Blev ca 70 år. 

Far: Olof Persson Mor: Karin Andersdotter

Född: omkring 1538 Östanbäck 15, Skellefteå sn 1) Finns upptagen i Bågaskattelängden år 1553. Död: 1608 Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn 2)

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Margareta Köniksdotter Vigsel: Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn 2)

Barn: Könik Persson Anna Persdotter Olof Petri Kuut Anzenius Persson Samuel Persson Rehn Johan Persson Karin Persdotter Per Persson Anders Persson

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar Per Olofsson anges vara Hövitsman över hela Västerbotten och Österbottens krigsfolk och bonde på Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn. Per kallades även " BOTTNEKARL ".

Militära meriter: Anställd som Trumslagare vid Christoffer Nilssons Fänika, blev fänrik år 1579, löjtnant åren 1580 -82, Hövitsman för samma Fänika år 1583-1601, Krigs-överste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kola-hus på KOlahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02.

Hemmanet i Bergsbyn 7 bestod av 3/4 mantal eller 6 tunnland. Hade dessutom förläningar i Hedensbyn, vilket sedan blev kronohemmanet Risön. Vilket han överlåter åt sonen Könik år 1608. Fick skattefrihet för hemmanet i Bergsbyn 1587. Från år 1589 fick han 6 pund spannmål årligen, samt 10 lass höför att föda en ridhäst att bruka på sina krigsresor, Från den 10 Mars 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen som tillhörde Cronan, mot att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket därutöver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. Han dog i Bergsholmen 1608 och blev begravd i Skellefteå kyrka.

HUSTRU MARGARETA

Kommer från Baggböle i Umeå landsförsamling. begravd i Skellefteå

kyrka.

Hade 10 barn, 7 söner och 3 döttrar.

--------------------------------------------------------------------------------
Källor

1)  KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.85, 351 

2) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.351
<< Startsida
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3.3, Programmet tillhör: Jan Fredman



Knekthövitsman, riksdagsman 1600, bonde Bergsbyn.



Bottnekarl Per Olofsson Bottnekarl Bonde, Hövitsman och överste för hela Väster- och Österbottens krigsfolk. Blev ca 70 år.

Far: Olof Persson Mor: Karin Andersdotter

Född: omkring 1538 Östanbäck 15, Skellefteå sn 1) Finns upptagen i Bågaskattelängden år 1553. Död: 1608 Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn 2)

--------------------------------------------------------------------------------
Familj med Margareta Köniksdotter Vigsel: Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn 2)

Barn: Könik Persson Anna Persdotter Anzenius Persson Samuel Petri Kuut Johan Persson Karin Persdotter Per Persson Olof Petri Kuuth (- 1650) Anders Persson

--------------------------------------------------------------------------------
Noteringar Per Olofsson anges vara Hövitsman över hela Västerbotten och Österbottens krigsfolk och bonde på Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå sn. Per kallades även " BOTTNEKARL ".

Militära meriter: Anställd som Trumslagare vid Christoffer Nilssons Fänika, blev fänrik år 1579, löjtnant åren 1580 -82, Hövitsman för samma Fänika år 1583-1601, Krigs-överste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kola-hus på KOlahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02.

Hemmanet i Bergsbyn 7 bestod av 3/4 mantal eller 6 tunnland. Hade dessutom förläningar i Hedensbyn, vilket sedan blev kronohemmanet Risön. Vilket han överlåter åt sonen Könik år 1608. Fick skattefrihet för hemmanet i Bergsbyn 1587. Från år 1589 fick han 6 pund spannmål årligen, samt 10 lass höför att föda en ridhäst att bruka på sina krigsresor, Från den 10 Mars 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen som tillhörde Cronan, mot att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket därutöver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. Han dog i Bergsholmen 1608 och blev begravd i Skellefteå kyrka.

HUSTRU MARGARETA

Kommer från Baggböle i Umeå landsförsamling. begravd i Skellefteå kyrka. Hade 10 barn, 7 söner och 3 döttrar.

--------------------------------------------------------------------------------
Källor

1)  KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.85, 351 

2) KF U.L. Skellefteå sn (1539-1650) s.351
<< Startsida
--------------------------------------------------------------------------------

Skapad av MinSläkt 3.6, Programmet tillhör: Jan Fredman

http://www.fredman.se/fredman.se/html_ake_lundgren/p4910d6e4.html



Per Olofsson Bottnekarl

Yrke: Krigsöverste, Norrlands knektar Födelse: 1550 - Ostvik Skellefteå Landsförsamling Död: 1608 - Bergsholmen Skellefteå Landsförsamling Föräldrar: Olof Persson Ostvik, Karin Persson Ostvik (född Andersdotter Bure) Maka: Margareta Olofsson Bottnekarl (född Köningsdotter Kenicia) Barn: Per Persson, Johan Persson, Anna Persdotter, Olof Persson Kuuth Anzenius, Karin Persdotter, Olof Petri Kuuth, König Persson, Samuel Petri Kuuth, Anders Persson



Per Olofsson. Död 1608 i Bergsholmen, Skellefteå. [17] Hövitsman.

Nämnd från 1585 till 1608 i Bergsbyn 6 på Bergsholmen, Skellefteå. [2] 
Anställd som trumslagare vid Christoffer Nilssons fänika. Blev fänrik 1579, löjtnant 1580-1582, hövitsman för samma fänika 1583-1601, krigsöverste för Norrlands knektar i Pernau i Livland 1602. Var med vid stormningen av Narva 6/9 1582, stormningen av Kexholm 1580, belägringen av Wesensberg i mars 1581 och belägringen av Nöteborg 1582. Härtåg till Vita havet 1590 samt till Kola-Hus på Kolahalvön 1591 och dess belägring. Per Olofsson ägde och bebodde ett hemman om 3/4 mantal = 6 tunnor skatt i Bergsholmen. Han fick dessutom förläningar i Hedensbyn. Dessa förläningar blev sedan kronohemmanet Risön i Skellefteå. Han fick från 1583 3 tunnor spannmål årligen, 1587 skattefrihet för hemmanet i Bergsholmen. Från 1589 fick han 6 pund spannmål årligen samt 10 lass hö årligen att föda en klipp = ridhäst, att bruka på sina krigsresor. Från 10/3 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen, som tillhörde kronan, att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket däröver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. (Elof Lindmark). 

http://familjenbostrom.se/genealogi/bure/11-301_3255.htm#1651 - - - - - - - - -



Per Olofsson. Född. Död 1608 i Bergsholmen, Skellefteå. Knekthövitsman. Nämnd från 1585 till 1608 i Bergsbyn 6 på Bergsholmen, Skellefteå.

I Johan Bures originalsläktbok nämns barnen: Olof i Gäfle skola, Anna, Könik, Anders, Johan, Karin, Könik, Per. I X37 står precis samma uppgifter på sid 64.

Anställd som trumslagare vid Christoffer Nilssons fänika. Blev fänrik 1579, löjtnant 1580-1582, hövitsman för samma fänika 1583-1601, krigsöverste för Norrlands knektar i Pernau i Livland 1602. Var med vid stormningen av Narva 6/9 1582, stormningen av Kexholm 1580, belägringen av Wesensberg i mars 1581 och belägringen av Nöteborg 1582.

Härtåg till Vita havet 1590 samt till Kola-Hus på Kolahalvön 1591 och dess belägring. Per Olofsson ägde och bebodde ett hemman om 3/4 mantal = 6 tunnor skatt i Bergsholmen. Han fick dessutom förläningar i Hedensbyn. Dessa förläningar blev sedan kronohemmanet Risön i Skellefteå. Han fick från 1583 3 tunnor spannmål årligen, 1587 skattefrihet för hemmanet i Bergsholmen.

Från 1589 fick han 6 pund spannmål årligen samt 10 lass hö årligen att föda en klipp = ridhäst, att bruka på sina krigsresor. Från 10/3 1588 fick han tillstånd att på egen bekostnad bruka Bomansforsen samt laxfisket i Finnforsen, som tillhörde kronan, att leverera 7 tunnor väl förvarad lax årligen, men vad Gud och fisket däröver giver, skall han behålla för sin möda och omkostnad. (Elof Lindmark). Postat söndagen 27 maj 2012 - 22:53 --------------------------------------------------------------------------------

Har börjat ringa in vad jag tror är ytterligare några "borttappade Kuuth:ar i Baltikum"... På dessa estländska websidor, som jag upptäckte tack vare Lars-Olov Eriksson, under tråden om socknen Lycksele på Anybytarforum ( http://aforum.genealogi.se/cgi- bin/discus/show.cgi?tpc=44&post=1182745#POST11827 45 ) finns citat från 1600-tals källor från svensktidens Estland, varvid ett flertal personer i de estländska akademiska/kyrkliga kretsarna omtalas, och bland dem finns en Johannes Petri Kuuth, ibland med påhänget Sudermannus, vilket indikerar koppling till Södermanland. http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1640.htm

http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1643.htm I ovan nämnda länk (1640.htm) finns en hyllningsdikt som han skrev till rektorn/pastorn i Reval, Petrus Johanni Turdinus ofta med påhänget Bothn., indikerandes börd från Västerbotten eller möjl. Österbotten, men det är välkänt att många 1600-tals-Turdinare fanns i Västerbotten. Johannes Petri Kuuth tycks ha lämnat flera avtryck i de estländska källorna åtminstone under hela 1640-talet. Finns det någon som känner till något ytterligare om denne Johannes Petri Kuuth? Tillnamnet Sudermannus till trots, så tror jag han var av norrländsk börd. De norrländska prästbröderna Olaus Petri Kuuth & Samuel Petri Kuuth uppges enligt (den iofs tvivelaktiga) Buregenealogin ha haft en broder vid namn Johan Persson som flyttat till Stockholm. Han skulle tidsmässigt passa ypperligt in i syskonskaran. Visst bör denne Johan Persson vara den Johannes Petri Kuuth som dyker upp i Estlandskällorna? I den, får man anta inte alltför stora akademiska svenskkolonin i Estland, så förekommer också i samma källa är svensken Johannes Caroli Undenius. Namnet leder tankarna till efternamnet på en av Kenicius Kenicii Kuuths hustrur "C.Undén", som måhända har någon koppling till Undenius. En annan som f.ö. också hyllar Petrus Turdinus är Michael Olai Bostadius, som väl också är västerbottning, men kanske lite utanför denna trådens ämne.

Enligt denna sida är Johannes Petri Kuuth författare till (och/eller inblandad i utgivning av) 4 st skrifter som publicerats i Dorpat mellan år 1640 och 1647. http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22^Kuuth%20Johannes%20Petri%201600%20t^%22&p =1&m=10&d=libris&f=browse Även en Christian (Christiernus/Christianus) Kuuth omnämns 1653 i samma samling av källor, se länk nedan. Möjligen en son till Johannes Petri Kuuth? http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1653.htm#KuuthC1 Även upplysningar om Christian Kuuth efterlyses. Min första tanke var att om släktingar till Kenicius Kenicii Kuuth eller starkt kontaktnät redan fanns i Estland, så skulle det förklara varför valde att skriva in sig just vid Academia Gustaviana i Dorpat 1690. Men det visar sig att samma resonemang går igen även för Johannes Petri Kuuth. I Härnösand stifts herdaminne kan man läsa om Johannes Petri Kuuths mycket sannolike broder Olaus Petri Kuuth: "År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne»." Men inte heller Olaus Petri Kuuth var släktens förste man i Baltikum. Kuuth:arnas fader Per Olsson, ofta refererad till med påhänget Bottnekarl tycks under väldigt långa tider och vid flera tillfällen ha uppehållit sig i Baltikum, och det är inte utan att man undrar om han hade familjen med sig. Jag har inte Birger Steckzéns verk om Västerbottens regementes officerare tillhanda, men jag har läst noten om Per Olsson och snor följande från nätet, som om jag minns rätt härstammar från Steckzén: "Krigsöverste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kolahus på Kolahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02." Ett annat märkligt sammanträffande är ju att författaren bakom HSH menar att Olaus Petri Kuuth var gift med en dotter till en präst i Bygdeå med namnet Turdinus, och det är ju inte utan att man funderar om denne kan ha någon koppling till Petrus Turdinus i Reval, med tanke på kontakterna mellan familjerna. (Erik Holmlund 2012-05-27 Anbytarforum Kuut) Postat söndagen 03 juni 2012 - 23:40 --------------------------------------------------------------------------------

Har kikat i "Album academicum der Universität Dorpat" av Arvo Tering. En del intressanta kompletteringar och korrigeringar är på sin plats. 1) Angående Könik Köniksson Kuuth (f.1666). Har tidigare skrivit att han var gift med en C.Undéen och en N.Örn. Det var ganska grov feltolkning från min sida av förkortningen "G." som jag gissade stod för "Geheiratet" (gift) men den stod för "Gratulation". Det finns alltså skriftliga bevarade gratulationer som Könik Köniksson Kuuth skickat till en C.Undéen och en N.Örn. Könik Köniksson Kuuth var således såvitt det är känt, enbart gift med "Helena Dunkam", så som det står i den finska länkade artikeln ovan i tråden. Sannolikt är hennes efternamn missuppfattning av "Duncan". Det finns flera personer som heter "Duncan" i matrikeln av Tering. Har dock inte grottat vidare i vem hennes föräldrar var. Noterbart är att han tycks vara omskriven enbart som Kenicius Kenicii, i de estländska källorna. Utan påhänget Kuuth. 2) 1706-08-15 skrivs en Kenicius Burman angermannus, in vid universitetet i Dorpat. Han finns där 1706-1709. Någon med det namnet finns inte inskriven i varken Härnösands trivialskola (Sundin) eller vid Härnösands gymanasium (Bucht). Jag tror att detta handlar om en son till Könik Köniksson Kuuth, vars mor hette Burman, och att namnet togs efter farmodern. Reservation för om det kan ha funnits någon annan ångermanlänning med namnet Könik Burman som förirrat sig till Dorpat. 3) 1633-07-09 skrivs en Johannes Kenitius in vid Dorpat universitet. Terings uppställningar är lite märkliga. Han skriver att faderns namn var Petrus. Antagligen innebär det han finns känd i Dorpat-källorna som Johannes Petri Kenicius, men Tering tycks inte behandla latinskt patronymikon som en del av namnet. Johannes Petri Kenicius skrevs även in vid andra universitet. 1632-06-08 i Uppsala, och i januari 1635 i Rostock. Han dör 1636 i London. Tering skriver att hans far var troligen var ärkebiskopen. Jag håller med Tering. Det låter troligt. Enligt Buregenealogin hade ärkebiskopen Petrus Kenicius en son Johannes. Buregenealogin uppger dock ingenting om hans vidare öden. Nu vet vi var han tog vägen. Här kan det också vara värt att påpeka att att Dorpats universitet inrättades på ärkebiskop Petrus Kenicius initiativ. 4) Enligt Tering var Johannes Petri Kuuth son till häradshövingen i Ingermanland, Petrus Andreae. Hur det hänger går ihop med att Johannes Petri Kuuth kallas Sudermannus vet jag inte, men Petrus Andreae kan ju ha varit från Södermanland. I vilket fall som helst så tycks det helt uteslutet att min teori ovan i denna tråd skulle stämma, att Johannes Petri Kuuth skulle vara bror till Olaus Petri Kuuth. Johannes Petri Kuuth skrivs in vid Uppsala universitet 1637-03-30, och vid Dorpats Universitet 1640-04-30. År 1650 blev han rekommenderad till tjänsten som universitetssekreterare i Dorpat. Trots det är jag väldigt intresserad av veta mer om häradshövdingen i Ingermanland.

Vem var Petrus Andreae? 5) Jag gjordes uppmärksam på, utav Constantinus Lindfors, att det finns uppgifter som gör gällande att Johan Pedersson, sonen till Per Olsson i Bergsbyn, Skellefteå, flyttat till Stockholm stad och blivit rådman där. Publikationen "Stockholms råd och rådhus" (1915-1918) bekräftar dessa uppgifter. Eller snarare är det kanske därifrån uppgifterna härrör? Så här står det: "437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken. G. 1 m. N.N. G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656). Barn i 1. giftet: Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674 Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663 Petter Johansson, borgare och handelsman Barn i 2. giftet: Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136) Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669 ett barn begr.1636 27/8" Jag har inte synat källorna för det ovanstående. Det hade dock varit intressant att kolla upp vad källan är, till påståendet att Johan Pedersson var son till hövitsmannen Peder Olsson/Olofsson. Jag ifrågasätter det inte, det tycks ju dock som att det finns en del norrländska kopplingar bland barnen. Mickel Dubb har vissa kopplingar till Umeå och Grubbarna gissar jag också har norrländska kopplingar. (Meddelandet ändrat av holmlund 2012-06-04 12:44)

http://familjenbostrom.se/genealogi/anor/leif/11-100_685.htm

Om Finska namn: Bottnekarl = Potinkara = Stallsven


https://matarengi.org/onewebmedia/Matarengiposten_nr11.pdf

Vem var Petrus Andreae? 5) Jag gjordes uppmärksam på, utav Constantinus Lindfors, att det finns uppgifter som gör gällande att Johan Pedersson, sonen till Per Olsson i Bergsbyn, Skellefteå, flyttat till Stockholm stad och blivit rådman där. Publikationen "Stockholms råd och rådhus" (1915-1918) bekräftar dessa uppgifter. Eller snarare är det kanske därifrån uppgifterna härrör? Så här står det: "437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken. G. 1 m. N.N. G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656). Barn i 1. giftet: Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674 Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663 Petter Johansson, borgare och handelsman Barn i 2. giftet: Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136) Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669 ett barn begr.1636 27/8" Jag har inte synat källorna för det ovanstående. Det hade dock varit intressant att kolla upp vad källan är, till påståendet att Johan Pedersson var son till hövitsmannen Peder Olsson/Olofsson. Jag ifrågasätter det inte, det tycks ju dock som att det finns en del norrländska kopplingar bland barnen. Mickel Dubb har vissa kopplingar till Umeå och Grubbarna gissar jag också har norrländska kopplingar.

(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-06-04 12:44)

http://familjenbostrom.se/genealogi/anor/leif/11-100_685.htm

view all 16

Per Olofsson Bottnekarl's Timeline

1538
1538
Östanbäck 15, Skellefteå lfs, Västerbotten (AC), Sweden
1557
1557
Bergsholmen, Skellefteå, Västerbottens län, Sverige (Sweden)
1570
1570
Bergsbyn 7, Bergsholmen, Skellefteå, Västerbotten, Sweden
1575
1575
Bergsbyn 6, Bergsholmen, Skellefteå, Skellefteå, Västerbottens län, Sverige (Sweden)
1594
1594
Bergsbyn 6, Skellefteå, Skellefteå, Västerbotten County, Sweden
1594
1598
1598
1608
1608
Age 70
Bergsbyn 7, Bergsholmen,, Skellefteå, Västerbotten (AC), Sweden
????
Bergsbyn 7 Bergholmen, Skellefteå lfs, Västerbotten
????