Petrus Œstani Blanck

Petrus Oestani Blanck. Kyrkoherde i Rogsta och Torsåker. Född 15.. i Lingarö, Hälsingtuna (X). Död omkring 1596 i Torsåker (Y). Kyrkoherde 1565 i Rogsta sn, Hälsingland och kyrkoherde i Torsåker sn, Ångermanland från 1568. Han var en mycket förmögen man. Löste 1574 ut sina syskon från fädernesgården. Vid taxeringen för Älvsborgs lösen 1571 ägde han: 85 lod silver, 70 mark i penningar, ett pund tenn, en halv pund mässing, två pund koppar, 18 kor, 16 ungnöt, 25 får, fyra getter, tio svin, fyra hästar för 80 mark och två ston för 20 mark, tillsammans värderat till 897,5 mark. En tiodel fick han betala i lösen, dvs 89 mark och sex öre. Dessutom tillkom 32 mark för 80 lod silver i barnegodz, värderat till 320 mark.

Han var även förmyndare över sin bror Örians son Östen sedan brodern stupat (knekt). Barngodzet ovan är med största sannolikhet Östens arv efter fadern.

Suspenderades efter lång tjänst 1594 med anledning av att några bönder i församlingen anklagade honom för att ha varit förarglig och försumlig i sitt ämbete. Troligen avled han 1596 innan Uppsala domkapitel hunnit slutföra sin utredning. Några brev mellan Petrus och Johan III finns bevarade, bl a ett om byte av kyrkojord i Ytterlännes mot jord i Hof, Torsåkers sn (20/1 1579).

Petrus var född Östensson med tog efter namnet Oestani som präst. Kallades i regel för Herr Peder.

Levnadsbeskrivning Kallades i reger Herr Peder.

Kyrkoherde i Rogsta 1564-1568 Kyrkoherde i Torsåker 1568-1594 Löste ut fäderneshemmanet år 1574 av sina syskon. Suspenderades efter lång tjänst 1594 med anledning av att några bönder i församlingen anklagade honom för att ha varit förarglig och försumlig i sitt ämbete. Troligen avled han 1596 innan Uppsala domkapitel hunnit slutföra sin utredning. Några brev mellan Petrus och Johan III finns bevarade, bl.a. ett om byte av kyrkojord i Ytterlännäs mot jord i Hof, Torsåker (20/1 1579).

Gifte och barn

Gift Gunborg Sigfridsdotter (Rålamb). Född 1540-talet i Närby, Norrala (X). Död efter 1597 i Torsåker (Y).

Östen Petri Blanchovius.

Sigfrid Petri Blanchovius.

Jöran Petri Blanchovius. Häradshövding. Assessor.

Bryngel Persson. Länsman. Född 157.-08-04 i Torsåker (Y). Död 1641-03-28 i Gävle (X).

Johannes Petri Blanchovius. Lektor. Kyrkoherde. Född 1570 i Torsåker (Y). Död 1612 i Umeå (AC).
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Han var även förmyndare över sin bror Örians son Östen sedan brodern stupat (knekt). Barngodzet nedan är med största sannolikhet Östens arv efter fadern.

   7. Petrus Oestani (Blanck) (1568-94), f. på Lingarö i 

   Hälsinglands Tuna, son till Östen Nilsson; af sina syskon tillöste han sig 

   fädernehemmanet 1574. Hitkom som khde 1568 och undertecknar på 

   Bjertrå landsting 29 okt. s. å. Ångermanländska prästerskapets trohets- 

   försäkran till kon. Johan III. Vid taxeringen för Älfsborgs lösen 1571 

   ägde han: i silfver 85 lod, penningar 70 mk, tenn 1 pund, mässing ½ pund, 

   koppar 11 pund, kor 18, ungnöt 16, får 25, getter 4, svin 10, hästar 4 för 

   80 mk och ston 2 för 20 mk, tillsammans värderadt till 897 ½ mark; tionde- 

   delen häraf utgaf han med 89 mk 6 öre, hvarjämte han för »barnegodz» 

   80 lod silfver, värderadt till 320 mk, erlade 32 mk. Khden var tydligen 

   en rätt burgen man. På kyrkomötet i Sthm 1574 undertecknar han »Några 

   puncter ahnhörendes the ceremonier vdi Messen hållas och brukas skole». 

   När åtskilliga af de indragna kyrkojordarne i Ångermanland för kronans 

   räkning s. å. afyttrades, inköpte herr Per och underlagman Evert Henriks- 

   son för 1,800 mk 18 säl. i Sungeby, Sånga s:n, och 12 säl. i Ristan, Öfver- 

   lännäs, men köpet återgick. Senare på 1580-talet inköpte khden några 

   mindre jordlotter i Dals och Ytterlännäs socknar (Eckl. bost. 2, s. xxvii 

   not.) Dals kyrkobol indrogs genom kgl. bref 3. febr. 1587 för att gifvas 

   till vederlag åt en af de Hernöbönder, som måst afstå sina hemman åt sta- 

   den Hsand. I anledning häraf blef herr Peder, som förut fått underhålla 

   3 borglägersknektar, förskonad med en (HST 1832, n. 3). Herr Petrus 

   Oestani har gjort sig särskildt förtjänt af församlingens tacksamhet genom 

   sina åtgärder för prästbordets förbättring och ägornas sammanförande 

   intill moderkyrkan genom byten och köp af där belägen bondejord. Dessa 

   transaktioner godkändes af kon. Johan 20 jan. 1579 med villkor, att den 

   af bönderna förvärfvade afradsjorden skulle öfvergå till skatte och den 

   för prästbordet inköpta skattejorden skuIle kallas afradsjord, hvilket 

   bekräftades på landstinget i Bjertrå 31 juli 1582. Herr Peder underskref 

   Upsala mötes beslut 1593. Följande år bröts det goda förhållandet mellan 

   pastor och församling, då den förre offentligen beskylldes att ha varit 

   mycket förarglig och försumlig i sitt ämbete. En inför domkapitlet i 

   Upsala företagen undersökning synes ock bekräftat detta, ehuru ankla- 

   gelsepunkterna ej äro särskildt angifna i protokollen (Udpr. 8/8 1594, 

   6/6 1595). Slutet blef, att khden först suspenderades och sedan afsattes år 

   1595. 

Detta är felaktigt!.... Säges ha varit gift med en förnäm jungfru Brita Brynjolfsdotter Folke,

        som enl. traditionen lär varit befryndad med Folkungaätten.

            Af barnen, som antogo namnet BIanchovius: Jöran, häradshöfding i Nerike

        1593-95, sedan assessor; Bryngel, f. i Torsåker 4/8 (årtalet osäkert), räntmästare

        i Gefle, g. 16/6 1612 m. Christina Persdotter i Rogsta prästgård, d. 28/3 1641. Deras

        son Jöns var landskamrer i Ångermanland, d. 24/5 1667; Johannes Blanchovius, f.

        1570, prof. i Upsala, khde i Umeå; Sigfrid Petri Blanchovius, stud. i Upsala

        1596, var vidlyftig, slog ut rutor i Upsala domkyrka och relegerades, vistades

        1602 i Rostock, blef baccalaureus och är antagligen den Sigfrid Petri, som 1630

        var fältpräst öfver de i Riga förlagda svensk-finska trupperna och där 18/10

        s. å. gifte sig m. prästänkan Maria Bruningia, förut g. m. pastorn i Riga Henr.

        Biermann (tr. bröllopsv. UB); Östen, d. som student.

Tagit från Härnösands stifts herdaminnen av L. Bygdén.
Istället! :

Enligt en utredning av Ingegerd Troedsson publicerad i Släkthistoriskt Forum nr. 1 1994 så är Petrus Oestani gift med Gunborg Sigfridsdotter Rålamb (se friherrliga ätten Rålamb i Elgenstiernas "Svenska adelns ättartavlor").

om honom? :) file:///C:/Users/mig/Desktop/H%C3%A4lsingel%C3%A5tar%20%20Herr%20Peders%20Sj%C3%B6resa%20igen.htm

Om en av hans söner Johannes http://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Blanchovius Johannes Blanchovius var son av kyrkoherden Petrus Oestani Blanck, som var son till en förmögen bonde i Hälsingtuna. Fadern var kyrkoherde i Rogsta och Torsåker. Blanchovius mor var troligen Gunborg, syster till Anders Sigfridsson som är stamfader för ätten Rålamb.

Johannes son Johan adlades med namnet Blanck år 1650 och ätten introducerades fem år senare på nummer 633. Johan Blanck var ståthållare i Visby och major i kavalleriet. Hans hustru hette Barbro. Av deras barn avled de två äldsta sönerna i kriget i Skåne 1676. En dotter vid namn Catharina är känd. Ytterligare uppgifter om släkten saknas och ätten anses utgången.

Sedan dess har namnet Blanck upptagits av flera personer http://sv.wikipedia.org/wiki/Blanck http://www.adelsvapen.com/genealogi/Blanck_nr_633

http://www.lasseistuvsta.se/000/0016/956.htm

http://www.solace.se/~blasta/herdamin/torsaker.pdf