Petrus Jonæ

Kyrkoherde.

Peder övertog tjänsten efter Kyrkoherde Nicolais död 1569. Peder var redan gift två gånger. I andra giftet hette hans hustru Sara Svensdotter, de fick dottern Abelona (Appolina).

Peder var kyrkoherde i Fryksdalen i över 50 år. Han hade goda föbindelser med kungen Karl den IX och fick av honom förläningar. Sådana delade Karl ut redan när han var Hertig av Värmland. Han disponerade ju kronans gods. Ett sådant var By hemman i Östra Ämtervik som tillföll Peder Jonae.

Hans änka Sara flyttade dit efter makens död 1623.

Peder Jonae deltog i Uppsala möte 1593. Där drogs ju riktlinjerna upp för den Lutherska läran i Sverige. En minnesplatta över honom finns bevarad. Den ligger i Sunne kyrkas golv. Om denna platta legat över hans grav, bör den ha blivit flyttad, eftersom Jonae dog innan den första stenkyrkan byggdes på 1660-talet. Jonae car möjligen begravd i den tidigare kyrkan, vars kor kan ha varit belägen ungefär där plattan nu ligger.

PETRUS JONÆ Petrus var son till kyrkoherden i Fryksdalen, Jonas Nicolai och dennes hustru var snamn är okänt. Hans dopnamn var Peder men hans födelseår är än så länge okänt.

Petrus prästvigdes 1562, samma år som faderns prästgård Hasselbol brann. Han blev då sin fars medhjälpare och därmed den förste komministern i pastoratet. När fadern dog 1569 blev Petrus kyrkoherde och fick ta i tu med att bygga en ny prästgård och annat som förstörts efter norrmännens härjningar. Han utvidgade då prästgårdens uppodlade ägor. Kyrkan var sannoliket en stavkyrka ”med väggarna av intill varandra nåtade plankor och stockar”.

Någon gång vid denna tid gifte han sig första gången. Hustrun hette Birgitta, och hon var född i Ekshärad cirka 1560 som dotter till Ericus Jonae och Ingeborg Arvidsdotter. I morgongåva fick hon 60 daler, vilket var lika mycket som Petrus tidigare givit för gården Ängebäck. Petrus och Birgitta fick åtminstone två söner: Jonas som var komminister i Fryksdalen och Kristoffer (f 1574) som var gårdspredikant på Kroppa.

I ett brev från hertig Karl, daterat Ekeberg hyttgård den 9 september 1578 står bland annat att läsa: Vi Carl etc. göra veterligt, att vi av gunst och nåde, så på det denne vår tro undersåte herr Peter Jonæ, kyrkoherde i Fryksdalen, sig alltid uti sitt ämbete skal trogen och flitig bruka och befinna låta, hava unt och efterlåtit honom sig till hjälp sexton tunnor spannmål av den tionde, som uti förbemälte gäll årligen falla kan, till det som honom tillförne efterlåtit är.” Petrus hade goda förbindelser med Karl och fick av honom förläningar. I ett brev daterat i Örebro den 17 mars 1586, tillkännager hertig Karl att befallningsmannen i Värmland, Lasse Botvidsson i förläning fått gården Agnhammar, som av hävd tillhört prästebostället i Fryksdalen. I utbyte fick prästebostället ett av hertigens egna hemman, By i Ämterviks socken.

Petrus Jonæ skrev under Uppsala mötes beslut 1593 om att anta den augsburgska bekännelsen som rättesnöre.

Den 23 april 1602 meddelade Petrus Jonæ ”pastor uti Frisdalen, samt meninge man, att den säden som växte här i gället anno 1601 var så frusen och råburgen, att hon gick väl till tredingen in, när man henne mala skulle.” Liknande intyg utfärdades samma år av kyrkoherdara i Arvika och Köla.

År 1604 blev Petrus Jonæ tydligen beskylld för landsköp, vilket var benämningen på mer eller mindre yrkesmässigt bedriven handel på landsbygden som var förbjuden i lag. Straffet för landsköp var att varorna konfiskerades varorna av kronan. Petrus Jonæ skaffade då häradsintyg på att han själv hade fött upp de som han hade låtit driva till Kopparberget och att han således inte hade köpt dem.

Någon gång vid denna tid dog hustrun Birgitta. Petrus gifte om sig med änkan Sara Svensdotter. Saras förste make hette Johan och med honom hade hon dottern Helena. Sara och Petrus fick tillsammans en dotter, Abbelona.

Den 12 januari 1611 skrev Petrus Jonæ till Karl IX att han sommaren innan hade begärt att i siin ”ålderdoms höst” få hjälp av sin son Christophorus, som ”låtit sig bruka i konungens tjänst både i Livland och på Kroppa bruk i Tio år”. Petrus anhöll att sonen efter hans ”dödliga avgång” måtte få tillträda pastoratet, eftersom han hade lagt ner stora kostnader för byggnationer och annat. Så blev nu inte fallet, eftersom Christophorus avled före fadern.

År 1621 gav han ”finnen Lars Pålsson” tillstånd att ta upp ett torp på prästhemmanets skog. Torpet kallades första Råmyra eller Prästerud, men på en karta från 1645 anges namnet Råtaka. Torpet lär vara kyrkans äldsta och brukade länge av Pålssons ättlingar.

Efter Petrus död 1623 bodde Sara på By i Östra Ämtervik, som hade skattebefriats 1625. Hon dog trolige 1627, då gården övertogs av den nye kyrkoherden.

Sunne kyrka tillbyggdes så småningom och byggdes då om till en blockhuskyrka. År 1640 fick den lämna plats för den första stenkyrkan i Fryksdalen. I den nuvarande kyrkan finns vägginskriptioner till minne både av Jonas Nicolai och hans son Petrus Jonæ. Där finns också den gamla dopfunten samt ett altarskåp från den gamla kyrkan. Dessutom finns där en tennkanna med årtalet 1607 inristat. Petrus gravhäll finns också bevarad. Den har inskriften ”Hær ligger begrafven hederligh och vellerd man S. Her Peder Jonae Pastor i Frisdalen, wijlken i Herranom afsomnade den 19 julij naer han hade tjent Gudz församling i LXI år.” Den ornamentsprydda kalkstenshälen låg från början i den gamla kyrkans kor. Den flyttades över till den nya kyrkan men skadades vid en brand år 1699. Senare placerades den i den nya kyrkans mittgång, där den nu tyvärr täcks av en matta.

GEDCOM Source

@R-2146910031@ Ancestry Family Trees Online publication - Provo, UT, USA: The Generations Network. Original data: Family Tree files submitted by Ancestry members. This information comes from 1 or more individual Ancestry Family Tree files. This source citation points you to a current version of those files. Note: The owners of these tree files may have removed or changed information since this source citation was created.

GEDCOM Source

Ancestry Family Trees http://trees.ancestry.com/pt/AMTCitationRedir.aspx?tid=9235659&pid=...