Salomon Birgeri Vallensis

Is your surname Birgeri Vallensis?

Research the Birgeri Vallensis family

Salomon Birgeri Vallensis's Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Salomon Birgeri Vallensis

Also Known As: "Salmon Birgersson"
Birthdate:
Birthplace: Dingtuna, Västerås, Västmanland, Sverige
Death: July 04, 1585 (40)
Västerås, Västerås, Västmanland, Sverige
Place of Burial: Västerås domkyrka, Västerås, Västmanland, Sweden
Immediate Family:

Son of Birgerus Johannis Irestadiensis and Catharina
Husband of Anna Halvarsdotter
Father of Johan Salomonsson Vallensis; Karin Salomonsdotter Vallensis; Birger Salomonsson Vallensis; Anna Salomonsdotter Vallensis; Margareta (Greta) Salomonsdotter Vallensis and 5 others
Brother of Jonas Birgersson; Johannes Birgeri Moræus (Moringius); Andreas Birgersson; Gustaf Birgersson and Henrik Birgersson

Occupation: Domprost, rektor och hovpredikant, Rehtori ja tuomiorovasti, Domprost i Västerås, Pastor
Managed by: Private User
Last Updated:

About Salomon Birgeri Vallensis

https://sv.wikipedia.org/wiki/Salomon_Birgeri

Även Salomon Birgersson. Domprost i Västerås stift, Västerås Domkyrka.

Släktforskare Leif Nordenstorm och tillika själv kyrkoherde har studerat Västerås stifts herdaminne rörande Salomon Birgeri Vallensis. Från Nordenstroms antavla finner man:

"När domprosten Erasmus Nicolai befordrades till biskop, fick han till efterträdare skolmästaren Salomon Birgeri. Den exakta tidpunkten för vaktombytet? är icke känd. Men eftersom Salomon ännu 7 juni 1574 kallar sig "Arosiensis scholae rector" den 16 okt. s.å av konungen betecknas som hovpredikant, i vilken funktion han tydligen efterträtt Erasmus, och enär de två befattningarna - hovpredikant och domprost - i detta fall synas hava följts åt, bör Salomons befordran till domprost kunna förläggas till tiden mellan 7 juni och 16 okt. 1574.

Hans fader skall hava varit kyrkoherden i Mora, Birger Johansson, varjämte Jonas, kyrkoherde i Stockholm, Hans, kyrkoherde i Älvdalen och Gustaf bergsfogde vid Kopparberget, skola hava varit hans bröder. Själv gifte han sig med Anna Halvarsdotter, med vilken han hade ett flertal barn. Å den för familjen gemensamma gravstenen äro antecknade de barn, som tidigt dött: Johan, Karin, Birger, Anna och Margareta. Åtminstone trenne döttrar nådde mogen ålder: Clara, Margareta och Johan Guldsmeds hustru. Johan Guldsmed synes hava gift om sig med Margareta.

Universitetsstudierna förlade han till skilda tyska universitet. Den 17 november 1560 inskrevs han i Wittenberg såsom Salomon Birgeri Suecus Tre år senare i aug. 1563 överflyttades han till Rostock. Vid Mikaeli (29 sept) s.å kom bud till Tyskland att bl.a Petrus Mikaeli (Fecht) skulle resa hem. Fecht måste först till Wittenberg för att ordna för sig. Under tiden avseglade det skepp, med vilket han tänkt resa. Ombord på detta befann sig bl.a. en hans landsman "som var född i Dalarna, en from och lärd person herr Birgers son i Mora", vilken länge studerat i Wittenberg och nu skulle återvända till Sverige. Man befann sig mitt under nordiska sjuårskriget och skeppet kom i sjörövarhänder. Herr Birgers son, troligen vår Salomon, lyckades dock "av Guds nåd och hjälp med en liten fiskarbåt" återvända "till Sundiska landet "dock med sin stora skada".

Måhända var detta, som 19 november 1563 motiverade en inskrivning vid universitetet i Greifswald samt att han därvid på grund av fattigdom slapp betala inskrivningsavgift. Efter återkomsten från Tyskland, där magisterexamen icke är annoterad, blev han 18 dec. 1565 av konung Erik förordnad till skolmästare i Västerås och fick sig till underhåll anvisad spannmål vid bl.a. Tortuna kyrka. I samband med konung Johans tronsbestigning supplinerade? han att få behålla detta underhåll samt att konungen skulle taga honom i sitt hägn och försvar, så att han "med gästning och andra utlagor måtte icke överlagd varda", på det han desto …ligare skulle kunna förestå sitt kall.

Hans underhåll fixerades 17 nov. 1568 till tre pundläster (10 pundläster= 480 tunnor), men 3 dagar senare till 3½ pundläster att utgå av Romfartuna och Skultuna kyrkor. Hans ekonomiska villkor förbättades 30 maj 1571, då konungen dels gav honom livstids förläning på dekansgården, som låg "sunnan till näst vid domkyrkogården" under förutsättning att han bleve kvarboende i staden och icke annorstädes ordinerad, dels höjdes spannmålsunderhållet till 4½ läster. Vid den allmänna lönereglering som genomföres 26. Nov. påföljande år, bestämdes att skolmästarens lön skulle utgå från Romfartuna, Skerike och Lillhärad.

De kgl lönebestämmelsernas effektivitet voro emellertid i detta, som i andra fall, beroende på årsväxten. Den 15 april 1573 tillskrives fogden på Västerås, Mickel Helsing; att herr Salomon beklagat sig, att "honom stod mycket tillbaka anno 72 på hans underhåll". Han hade icke fått mer än hälften. Detsamma gällde året 1573. Han hade emellertid blivit taxerad såsom om han fått full inkomst. Nu yrkade han icke att få återstoden av sitt underhåll, men väl att få taxeringen för skeppsflottans utredning nedsatt till hälften, vilket även å konungens vägnar beviljades "efter han sig så hårt besvärar....och vet sig icke en spann malt till sommarföda och efter vi väl kunna tänka, att K.M:t icke vill hava honom fördärvad".

Att han i mars s.å av konungen fått 22 mkr för att han sjungit vid påsken, hade således icke drivit honom från ett rimligt krav på en rättvis taxering. Detta var icke heller underligt med tanke på den extra gärd i form av Älvsborgs lösen, som 1571 pålagts. Eftersom Salomons förmögenhet upptogs till guldringar, vägande 8 gyllen. Silver 123½ lod, mässing 5 mkr, tenn 1½ ___, koppar 3____ och 2 st. kor, hade skatten blivit 6 mkr 3 öre guld, 6 lod 1 kvintin silver och 10 mkr 1 öre pgr. Konung Eriks specialintressen kommo även att beröra skolan.

Den 23 mars 1568 fick Salomon order att från skolstugan uttaga några unga personer, som skulle öva "ad musicam", och till konungens bröllop med Karin Månsdotter s.å. skulle han till Stockholm skicka några djäknar, som skulle "figurera i H.K M:ts bröllopshögtid". Under sin skolmästaretid fick Salomon även vara med om kyrkomötena 1572 och 1574 med bekännelse till 1571 års kyrkoordning men också till konung Johans tio tilläggsartiklar om ceremonierna. Vid detta senare tillfälle röstade han på Laurentius Petri Gothus till ärkebiskop.

Som domprost skulle Salomon enl. Kgl brev 2 dec. 1574 få behålla tionde från Odensvi, Medåker, Tillberga, Tillinge och Svinnegarns kyrkor. Redan 16 okt. s.å hade han till nästkommande år dessutom fått löfte om tio eller tolv lass hö från Hubbo socken, vilken förläning upprepades för 1576. När härtill lades hans lön som hovpredikant; 300 mkr, 6 läster spml och 2 klädningar, var den ekonomiska situationen icke att anmärka på , allrahelst som han dessutom 14 mars 1576 efter biskop Hans fick hemmanet Hässlö i Badelunda skattefritt. Han var nu uppe i en biskopslön på tio läster spml jämte övriga förmåner. Under sådana förhållanden kunde icke ens den spannmålsgärd, som konungen 31 maj 1576 beslöt, och som för domprostens vidkommande uppgick till 6 pd, spela någon roll.

Såsom andra förnämliga präster var Salomon med i Stockholm i juni 1575, då "förklaringen" till 1571 års kyrkoordning, Nova ordinata ecclesiastica, godkändes. Det finnes ingen anledning tro att domprosten därvid tvekat. Händelserna under påföljande år tyda i stället på att han ansågs särskilt hängiven den kungliga kyrkopolitiken. Konung Johans försök att gå vidare på den inslagna vägen genom den nya gudstjänstordningen, liturgien, utlöste ett begynnande motstånd från hertig Karls sida samt från prästerskapet i Stockholm, som genom Kloster-Lasses undervisning på Gråmunkeholmen kunde följa utvecklingen på närmare håll. Konungen entledigade 7 sept. 1576 de oppositionella prästerna från deras befattningar.

När en pålitlig ersättare för kyrkoherden i Stockholm provisoriskt skulle anskaffas, föll valet på Salomon. Den 8 sept. erhöll han kgl förordnande att "på några månaders tid" vara kyrkoherde i Stockholm. Han skulle taga sin hustru med sig "och vilja vi så låta beställa, att I bekvämligt husrum skola bliva försörjda och underhållet förbättrat". Allt hade måhända gått efter kunglig beräkning, om icke Johan i jan. 1577 - som en förberedelse till den stundande riksdagen, där liturgien skulle framläggas till antagande - i Stockholm anordnat en offentlig disputation om denna. De bortskickade Stockholmsprästerna ditkallades, tydligen för att i diskussionen lida offentligt nederlag mot Kloster-Lasse såsom liturgiens främste målsman.

Resultatet blev emellertid icke det väntade. Stockholmsprästerna gåvo icke vika. De vunno också Salomon på sin sida. Innan riksdagen sammanträdde i febr. fördes han på kgl befallning jämte de andra oppositionsmännen från Stockholm, tre av dem, däribland Salomon, till kungsgården Häringe, de övriga till Svartsjö. I deras frånvaro antogs 16 febr. efter envist motstånd, mässordningen. Opponenterna återfördes därpå 19 febr. till staden, där de förgäves uppmanades av biskoparna att giva vika. Konungen tillgrep då repressalier mot de motspänstiga. Salomon fick visserligen återvända till Västerås, men hans ekonomiska underhåll reducerades till ett minimum.

Den 4 mars 1577 utskrevs befallning om det redan 18 februari beslutade indragandet av hans lön "enär konungen ingalunda är till sinnes att efterlåta herr Salomon Birgeri det underhåll, som honom härtill haver varit efterlåtit". Den spannmål, som han för löpande året redan erhållit, skulle återfordras. Egendomligt nog kallas han i fogderäkenskaperna ännu 1578 domprost och är antecknad för sitt gamla underhåll. Men sedan får han heta endast M.Salomon eller herr Salomon. Hans underhåll är nu också reducerat till 1½ läst, vartill kom Hässlö, som han alltjämt fick behålla. Dessutom ägde han en köpegård i Västerås. Det synes, som om konungen icke endast reducerat hans underhåll, utan även avsatt honom, ehuru ny domprost icke genast blev utsedd, antagligen i förhoppning att Salomon skulle ändra sig.

Muncktell berättar, att när Salomon en gång tjänstgjorde vid högaltaret, skickade biskop Rasmus fram liturgien för att han skulle mässa ur denna. Salomon slängde emellertid boken utåt korgolvet. Har detta verkligen inträffat, bör det hava skett efter återkomsten till Västerås och varit närmaste anledningen till hans avsättning. Salomon ville icke heller ändra sig. Dock möta vi hans efterträdare först i början av 1584. Den 27 aug. 1584 meddelar konungen, att herr Salomon Birgeri blivit tagen till nåder, varför han skall få 6 pd spml "därmed han kan sig hjälpa och underhålla, till dess vi hava betänkt oss vidare, var vi honom framdeles bruka vilja". Enligt kgl. Brev 16 april 1585 skulle han för det året få 1 läst men Salomon var nu icke längre i behov av kungliga ynnestbevis.

Den 10 juni d.å. blev han begraven i domkyrkan, antagligen högst 45 år gammal. Hans hustru skänkte året därpå 2 spann säd till hospitalet, möjligen tänkt som testamente efter mannen. Änkans ekonomiska förhållanden ordnades av konungen i dec. månad. Hon skulle alltjämt njuta inkomsterna av Hässlö "men intet hava med hemmanet beställa", utan skulle fogden "sätta där bonde uppå". Den 23 mars 1587 utökades underhållet med ett preh?endehemman Iggby (Eggby) i S:t Ilian? Som hon skulle njuta skattefritt att där hålla avel uppå. Enligt kgl brev 24 juni 1588 skulle hon även få tillsvidare innehava den kyrkotomt, som hon dittills brukat i Västerås.

Påföljande år utbyttes 28 juni Hässlö i Badelunda mot Tjur (Tiur), men som detta hemman var mindre, skulle hon därjämte årligen få 9 öre i mellangift. De efterföljande regenterna stadfäste konung Johans disposition. Under 1604 betecknas hon av fogden såsom den där är "fattig och ensörjande och ringa hjälp haver". Kyrkotomten i Västerås som konung Johan förlänt tillsvidare, fick hon av Gustaf Adolf 26 april 1613 "till evärderlig egendom för alla sina efterkommande". Dock fick ingenting därav säljas. Först 26 juli 1627 fick Anna Halvarsdotter sin plats bredvid maken under golvet i Västerås domkyrka. Källa: Västerås stifts herdaminne I:I "


Familj med Anna Halvarsdotter Vallensis Maka Till Salomon S B (1554 - 1627) Barn: Margareta (Greta) Salomonsdotter Vallensia (1580 - 1656)

-------------------------------------------------------------------------------- Noteringar Från Nordisk Familjebok 1800-tals utgåvan: Begravd under golvet i Västerås domkyrka. Salomo Birgeri Vallensis. Predikant född sannolikt i Mora socken Dalarna under första delen af 1500-talet, blef magister i Tyskland och sedan rektor vid Stora Tuna Trivialskola, hade 1571samma befattning vid skolan i Vesterås, var 1574 utnämnd till domprost därstädes samt kallades några år efteråt till pastor vid Storkyrkan i Stockholm och till konungens hofpredikant. Förut ifrig motståndare till Johan III:s liturgi, lät han i Stockholm öfvertalas att antaga densamma, men fick samvetsbetänkligheter, skildes från sin tjenst och fängslades. Frigifven dog han i Vesterås 1585. Salomo var en märklig predikant. I fängelse skref han en bok, en af de skarpaste mot liturgien: "Orthodoxa confessio liturgiae opposita".



Salomon Birgeri Vallensis var domprost (i Västerås?)


GEDCOM Note

Johan Salomonsson Vallensis b: 1568 in Västerås,UKarin Slomonsdotter Vallensis b: 1570 in Västerås,UBirger Salomonsson Vallensis b: 1572 in Västerås,UAnna Salomonsdotter Vallensis b: 1574 in Västerås,UKlara Salomonsdotter Vallensis b: 1578 in Västerås,UGreta Salomonsdotter b: 1580

GEDCOM Note

About Salomon Birgeri Vallensis (svenska)

  1. Släkten Lustig i Hietaniemi, Personakt för Salomon Birgeri Vallensis (http://happis.se/Html/p117ee2d1.html)
    Domprost. Blev 40 år.

    Far: Johannis Irestadiensis Roslagiensis Birgerus (1500 - 1564)

    Född: 1544-06-10 Dingtuna 1) Uppgifter av Ulla Söderlund, Sala samt Doris Olsson, Sandviken
    Död: 1585-06-04 Västerås 2) Uppgifter av Ulla Söderlund, Sala samt Doris Olsson, Sandviken

    Barn med Anna Halvarsdotter Vallensis (1554 - 1627)

    Barn:
    Margareta (Greta) Salomonsdotter Vallensis (1580 - 1656)

    Noteringar

    Från Nordisk Familjebok 1800-tals utgåvan:
    Begravd under golvet i Västerås domkyrka. Salomo Birgeri Vallensis. Predikant född sannolikt i Mora socken Dalarna under första delen af 1500-talet, blef magister i Tyskland och sedan rektor vid Stora Tuna Trivialskola, hade 1571samma befattning vid skolan i Vesterås, var 1574 utnämnd till domprost därstädes samt kallades några år efteråt till pastor vid Storkyrkan i Stockholm och till konungens hofpredikant.

    Förut ifrig motståndare till Johan III:s liturgi, lät han i Stockholm öfvertalas att antaga densamma, men fick samvetsbetänkligheter, skildes från sin tjenst och fängslades. Frigifven dog han i Vesterås 1585. Salomo var en märklig predikant. I fängelse skref han en bok, en af de skarpaste mot liturgien: "Orthodoxa confessio liturgiae opposita".

    Källor
    1) Nordisk Familjebok
    2) Doris Olsson, Sandviken
view all 14

Salomon Birgeri Vallensis's Timeline

1544
July 10, 1544
Dingtuna, Västerås, Västmanland, Sverige
1568
1568
Age 23
Västerås, Sweden
1570
1570
Age 25
Västerås, Sweden
1572
1572
Age 27
Västerås, Sweden
1574
1574
Age 29
Västerås, Sweden
1580
1580
Age 35
Västerås Domkyrkofs., Västerås, Västmanland, Sweden
1582
1582
Age 37
Västerås, Sweden
1584
1584
Age 39
Västerås, Sweden
1585
June 10, 1585
Age 40
Västerås domkyrka, Västerås, Västmanland, Sweden
July 4, 1585
Age 40
Västerås, Västerås, Västmanland, Sverige