Sigge Larsson (Sparre af Rossvik)

Is your surname Larsson (Sparre af Rossvik)?

Research the Larsson (Sparre af Rossvik) family

Sigge Larsson (Sparre af Rossvik)'s Geni Profile

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Related Projects

Sigge Larsson (Sparre af Rossvik)

Birthdate:
Death: after 1441
Immediate Family:

Son of Laurentz (Lars) Abjörnsson Sparre and Iliana Haqvinsdotter Lama
Husband of Margareta Bengtsdotter Färla
Father of Elin Siggesdotter (Sparre af Rossvik) and Lars Siggesson Sparre af Rossvik (den äldre)
Brother of Gustav Laurentzson Sparre; Abjörn Larsson Sparre; NN Larsdotter Sparre and Hemmingus Larsson Sparre

Occupation: Väpnare, konungsdomhavande
Managed by: Sveneric Rosell
Last Updated:

Om Sigge Larsson (Sparre af Rossvik) (svenska)

Sigge Larsson

Om hans fader är intet känt, men av Sparreska kopieboken (i riksarkivet) får man veta, att hans moder hette Elin Håkansdotter och att hans styvfader Abjörn Ulfsson, som av genealogerna göres till hans farfader, var redesven, d. v. s. Förvaltare för Gudhems klosters gods, och att han förskingrat alla Sigge Larssons fädernegods.

Sigge Larsson erhöll av drottning Margareta gården Götene i likanämnd socken Skaraborgs län 1396 och var bosatt därst. Köpte ytterligare jord i Götene socken 1401 och Brännebol i Götene socken 1402.

Nämnes väpnare 1401-1414. Var »nästa arvinge» till Nils Petersson (kluven sköld, högra fältet schackrutat), som till honom överlät sina gårdar Yllestad och Näs i Vartofta härad, vilka han ärvt efter sina föräldrar 1403. Tillbytte sig Simonstorp i Grolanda socken Skaraborgs län 1410. Konungsdomhavande vid räfsteting i Skara 1414.

Uppgives hava levat ännu 1442. Gift med Margareta Bengtsdotter, dotter av Bengt Karlsson Färla och Brita Björnsdotter (tre vingar).

Väpnare, död mellan 1417-1443 Källa: Svenskt Biografiskt Lexikon

Barn:

Gammal frälsesläkt. Introd. 1625. Sparren är kanske den allmännast förekommande vapenbilden under medeltiden. Den fördes av flera skilda släktgrupper, vilka helt säkert icke haft någon inbördes släktskap, och när 1500-talets genealoger med icke ringa konstfärdighet hopfört dessa släktgrupper under ätten Sparre, har detta skett allenast på lösa antaganden. Äldst av dessa släktgrupper, som förekomma på riddarhusgenealogien är den s. k. Toftasläkten (till sätesgården Tofta i Adelsö socken, Sth.). Dess förste genom urkunder kände stamfader var drotset Abjörn Sixtensson, död 1310. Möjligen var han sonson till en herr Nils, som enligt släktkrönikornas samstämmiga vittnesbörd var gift med konung Erik Knutssons dotter Märta. Toftasläkten var på 1300-talet Sveriges kanske mest lysande ätt, vars medlemmar i flera generationer beklädde rikets högsta ämbeten. Den utgick på manssidan 1407 med Abjörn Sixtenssons sonson, den lärde riksmarsken Karl Ulfsson till Tofta, den heliga Birgittas frände och konung Magnus Erikssons vedersakare. Man har intet skäl att antaga, att ovannämnde herr Nils hetat Sixtensson och haft en broder Knut. Denne göres på riddarhusgenealogien till stamfader för en annan släktgrupp med sparrevapnet, som levde in på 1500-talet och efter sin sätesgård i Ängsö socken (Vm), blivit kallad Ängsösläkten. Till densamma hörde den myndige biskopen i Strängnäs Sigge Ulfsson, död 1463, och riksrådet och riddaren Fader Ulfsson, båda söner till riddaren Ulf Bengtsson till Lagmansö i Vadsbro socken Södermanlands län. Den förste kände ägaren av Ängsö. Bland andra bemärkta personer, som burit sparrevapnet och som på riddarhusgenealogien förbundits med förestående släktgrupper, märkas konung Birgers råd, riddaren Arvid Göstafsson, död 1317, den förste av den släkt, som skrev sig till Vik i Balingsta socken Uppsala län, drotset och riksrådet Nils Abjörnsson till Ängsö, död 1359, och konung Magnus Erikssons råd på 1350-talet Lars Karlsson. Dessutom har på genealogien inblandats den s.k. Hålbonässläkten, som förde ett helt olika vapen: en bjälke, belagd med tre vippor. Den nu levande Sparresläkten, vilken till åtskillnad från förestående släktgrupper med sparrevapnet torde, efter den gård släkten längst ägde, kunna kallas Sundbysläkten och vars adliga ättegren vid introduktionen fick namnet Sparre af Rossvik efter ett annat av släktgodsen, kan icke med full säkerhet ledas längre tillbaka än till nedanstående Sigge Larsson. Om hans fader är intet känt, men av Sparreska kopieboken (i riksarkivet) får man veta, att hans moder hette Elin Håkansdotter och att hans styvfader Abjörn Ulfsson, som av genealogerna göres till hans farfader, var redesven, d. v. s. Förvaltare för Gudhems klosters gods, och att han förskingrat alla Sigge Larssons fädernegods. Ätten Sparre af Rossvik har utgrenat sig i friherrliga ätten Sparre.

SDHK-nr: 13836

Utfärdat: 13901221, Stäkeborg Innehåll: Riddaren Matts Gustavsson pantsätter till Sigge Larsson två gods: Källvene (Kälvene socken, Vartofta härad) och Hångsdala (Hångsdala socken, Vartofta härad) att betala i 10 lödiga mark eller i oxar, kor och oskuren kläde.

SDHK-nr: 16146

Utfärdat: 14030801, Vadstena Innehåll: Nils Petersson upplåter åt Sigge Larsson sina gårdar Yllestad och Näs samt en kvarn ”Tidhö” i Vartofta hd.

SDHK-nr: 16746

Utfärdat: 14060731, Vadstena Innehåll: Prästen [ Nils Petersson, Sparre Nils Petersson] skänker till Gudhems kloster såsom själagift och ingift för en jungfru jord i Djurkälla (Judzkælla), i Hässleby i Väversunda (nu i Roxlösa?) sn, och i Yxstad i Dals hd i Östergötland.

Brevtext

Alla thøm thætta breff høra ælla see helsar iak Niclis Pætarson, prester, æuærdhelica meth varom Herra. Kænnis iak meth thæsso mino brefwe hafwa vnt ok gifwit i Gudz hedher for mins fadhers siæl, Pætar Diækns, fordhom laghmans i Væstergøtlande, oc minna modhers Katerina Erixdotters oc flera minna syskona oc næsta frænda ok alla cristna siæla klostreno Gudheem til testament ok til enna fatika iomfru ingift oc prouento i thy sama klostre, mit rætta eghit fædherne oc mødherne, som ær Iudzkælla, alt thet iak ther ægher, ok allan min æghodel i Hesleby i Væfwirsunda sokn, ok ther meth en half attong i Yxstadhom i Dals hæridhe, meth alla thæssa fornæmpda goza tillaghom, i hwario thet kan hælzt vara, ængo vndantakno, i Østergøtlande liggiande, thet afhændir iak mik ok minom arfwom ok æptekomandom oc vplater iak thet i Gudz hedher fornæmpdo klostreno Gudhem, som saght ær, til æuærdhelica ægho. Til thæsse mere visso oc stadhfæstilse bedhis iak værdox herra oc andelix fadhers, meth Gudz nadh biscops Knwtz af Lynkøpunge incighle oc herra Olafs Pauli, kanunkx i Lynkøpunge oc Sigga Lafrinzsons, mins næsta frænda, incighle hær fore hængiande meth mino eghno. Scriptum, Vazstenis, anno Domini m°cdsexto, in profesto aduincula Petri.

Notering: * 020516 Utdrag af enskifts chartan öfver Yxsta by uti Rogslösa socken, Dahls härad och Östergötland 1817



https://www.wikitree.com/wiki/Larsson-8214


view all

Sigge Larsson (Sparre af Rossvik)'s Timeline