Simon Eriksson, af Skägge

Född: 1485
Kåröd, Myckleby, Orust, Bohuslän, Sverige

Död: 1561 (76) Kåröd, Myckleby, Orust, Bohuslän, Sverige

Son till Erik Bamsesson, af Skägge och N.N.

Fader till NN Simonsdotter, af Skägge; Bamse Simonsson, af Skägge; Olof Simonsson, af Skägge och Karin Simonsdotter, af Skägge

I biskop Eysteins Röde bok (1388-1394) omnämnes gården (J Karaudi), varav ett öresbol synes varit anslaget till prästena underhåll. Anteckningen, där ägaren ej omnämnes, synes dock vara av senare hand. År 1532 erhöll en viss Simon Erikssön Gården av Kristian II, fri från ränta och all tunga, sannoligt för tjänster, som han utfört under infallet i Bohuslän sagda år. Bohuslänska allmogen var vid denna tid ej tilltalad av Gustav Vasas kanske mindre lämpliga fogdar. Möjligen har endast en del av Kåröd vid denna tidpunkt blivit skattefritt och sedermera förlorats, ty i 1568 och 1573 års jordeböcker upptages gården som skattegods.

År 1600 innehaves en del av hemmanet av Erik i Kåröd. Denne Erik har oriktigt nog ansetts tillhöra familjen Green av Rossö. Vid konungahyllningen 1582, då akten beseglades av länsherrar, adel och lagmännen finner man bland de bohuslänska adelsmännen Anders, Börge och Axel Green (till Sundby), Herman (Green) till Rossön samt Erik i Kaarödt. Under det att de tre förstnämnda uppräknas bland adel och beseglat sina namn med adliga vapen uppräknas Herman på Rossön bland lagmännen och övriga borgerligt födda och består hans sigill av en sköld med ett bomärke och bokstäverna H:L: Den efterföljande mannen >Erik i Kaarödt> föer adligt sigill med en sill i skölden och en sillstjärt(?) i Hjälmen.

År 1635 tillbytte sig Daniel Bildt till Morlanda en mindre del av gården från bonden Hans i Henån (Röra socken) och återstoden av Sven i Kåröd och hans barn. Denna del är möjligen densamma, som en gång i tiden tillhört Simon Erikssön, ty i Dorothea Bjelkes Jordebok år 1660 betecknas dessa hemmansdelar som havade varit gamell fri godz.

1532 fick stormannen Simon Eriksson frälsebrev för Kåröds gård i Myckleby socken på Orust. I frälsebrevet som är egenhändigt undertecknat av Kristian (Tyrann), innebar att gården befriades från skatt. Trots att Kristian några månader senare förlorade striden om kungamakten och Simon därmed "satsat på fel häst" förblev frälsebrevet giltigt. Kåröds säteri följde sedan Simon Erikssons släkt till 1635 då den bytte ägare.

http://www.binatech.se/tng/getperson.php?personID=I3103&tree=Ragna_ID

Kong Christiern (II) stadfester Simon Erikssons rett til hovedgårdene1 Kåröd og Näs som han har arvet etter sine foreldre, og til eiendommene Hjälmvik, Bro, Bö, Söbben (alle i Orusts Östra härad), Lycke(?), Saltö og Grötö (Orusts Västra härad) som han har gjenvunnet (vindisert) fra Tore Gunnarsson. Han og hans etterkommere skal ha eiendommene kvitt og fri for all kongelig rente og rettighet mot å gjøre kongen og riket tjeneste av dem.

Kilde: Avskrift i kopibok over Båhuslens frelsegods 1660-1670 s. 633-34, Göteborgs och Bohus läns landskontor E IX:1, i LA Göteborg. Nummer: 202.

Dato: 2. februar 1532. Sted: Konghelle.

Brevtekst (fra den trykte utgaven): Wii Christian med Gudz naade Danmarkis Norgis wendis och gottis koning hertug udj Slesuig Holstein Stormaren och Dyt- merschen grefue udj Oldenborg och Delmenhorst giøre alle witter- ligt att wj af woris synderlige gunst och naade saa och for wellig och thro thieniste som denne brefuiseren osz elschelige Simmen Erichsen os och riget giort hafuer och her effter throligen giøre maa och schall hafue wj wndt och thillatt och med dette wortt obne bref wnde och thillader att hand och hansz børnn och afkomme till euig thiid maa och schall hafue niude bruge och beholde de gaarder Kaarød Nees och haufuegaarder2 som hand arfuede effter sinne forældre och des- ligeste dese sex gaarder Hielmuig Broe Bøe Løche3 Søbøen Saltøen och Grødøen som hans forældre och4 for thillhøerde och hand nu b.22 s.208 med Norgis loug och rett haffuer jgienwundett fra Thore Gundersen som hans domb och bref som hand haffuer derpaa derom widere wduiser och jndholder huilche forbemelte nie gaarde hand och hans børnn schulle behollde besidde5 quitt och frj for ald kongelig rentte och rettighed ligeruis som hans forældre dennem føre hafde med saa scheell att hand och de schall giøre osz och rigett thieniste der af. Thj forbiuder wj alle huo dj helst er eller werre kand serdelis woris foug- der och *embedzmed och alle andre som for woris schyld *well och schulle giøre och lade offuer Simmen Erichsen och hanns børnn och afkom her jmod paa forschreffne nie gaarder eller paa nogen deris rette thilliggellser ager eng schoug och march waatt och thørtt och øde jord ihuad helst det er eller neffnis kand jntett wndertagett at hindre eller hindre lade plase delle møede wmage eller i nogen maa- de at wforrette eller forfang att giøre vnder wor hyllist och naade. Giffuett i på6 Kongelf kyndellsmesedoug aar effter Gudz biurd 1532. Wnder wor zignette. Christiann.

Tillegg: Under teksten: Hervdaf er Neesz som Christen Biørnsen paaboer enn aff dissze forneffnde gaarder frigiffuin.

Tillegg: Under dette, med annen hånd: Her på opreistes allenest en copia. Originalet berättes at welbyrdige fru Dordj Bielke hafuer.

1. Teksten har gaarde, men haufuegaarder betyr hovedgårder (sønnen Olav arvet setegården Kåröd og sønnen Bamse setegården Näs, se J. A. Nordström i Vikarvet 1974, s. 49-56). Saltö og Grötö er øyer, ikke gårder. Noen av navnene forekommer flere steder i Båhuslen, men Orust er eneste sted hvor alle forekommer.

2. Se note 1.

3. Tilføyd i margen med innvisningstegn.

4. Over linjen.

5. Overstrøket.

6. Over linjen.

http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst_2016.pr...