Sveno Laurentii Brunius

Sveno Laurentii. Var först munkpräst, sedan 1540-05-05 kyrkoherde i St. Kils pastorat av Karlstads stift. Prost över Östra Värmland 1550. Död 1579.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166#TAB_1

http://www.kenalexis.se/p32085061.html

Härstammade från Bogesund (nuvarande Ulricehamn) i Västergötland och då sannolikt från Brunn strax utanför staden. Han bodde i Stora Kils sn och var kyrkoherde i Stora Kils pastorat senast från 1540 och blev prost över östra Värmland 1550. Han dog 1579, men tjänsten som kyrkoherde tycks ha gått över till sonen Christoffer redan 1569.

ref: http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/38%20F%C3%B6rf%C3%A4der%20-%20b...

Levnadsbeskrivning

Levde i Prästgården, Kil. Uppgifter: Karlstads stifts Herdaminnen

Uppgifterna om S. L:s härkomst är osäkra. Föräldrarna påstås ha hetat Lars Svensson och Karin Nilsdotter.1) Enl. Stiernmans adelsmatrikel var fadern skattebonde i Kil, men enl. en annan uppgift, som Hammarin håller för trolig, var han handlande i Bogesund, nuv. Ulricehamn.2) Kh i K. 1540 5/5, prost över östra Värmland 1550, riksdagsman 1566 och 1569. Död 1579.

Hans gifte är obekant, men efter honom är bekant tre söner och fem döttrar, genom vilka han blev stamfader för vidlyftiga släkter i Värmland. Därom kan inhämtas i "Wärmelands Slägtebok". Hans barn kallade sig Brunius.

När Gustav Vasas kyrkominister Georg Norman och biskop Henricus Johannis i Västerås på sin bekanta visitationsresa befann sig i Gillberga, utfärdade de därifrån 1540 5/5 på K. M:ts "auktoritet och befallning" fullmakt för "herr Sven Lorensson" att vara kh i K. och därefter åtnjuta all den ränta och rättighet, som av ålder varit förenad med tjänsten.3) Denna "ränta och rättighet" synes ha varit betydande. Den torde ha decimerats åtskilligt genom Gustav Vasas kyrkoreduktion.4) Den främsta inkomstkällan var Ekenäs, och även denna var i farozonen efter Gustav Vasas död. S. L. fann därför säkrast att uppvakta Erik XIV med bön om bekräftelsebrev på Ekenäs och Ulverud, vilket också konungen utfärdade 1561 6/2. Samtidigt utverkade S. L. en förmån för "de beskedliga präster, som bo i Värmland." Dessa hade framfört klagomål över att de av borglägersknektar, "som de hålla pläga", bliva mycket hindrade, "så att de icke kunnat hava råd till att studera uti Guds ord så fliteligen som behöves och deras kall fordrar". K. br. utfärdades alltså 1561 7/2, enl. vilket värmlandsprästerna förskonas för borgläger men i stället ålägges att årligen leverera tillsammans 30 oxar i Köpings stad.5) Från "Näs i Värmland" utfärdade hertig Karl ett brev, vari han efterlåter sin "tro undersåte herr Sven i Kilen hälften av kronotiondet i pastoratets socknar" samt lindring i skatten "till en behaglig tid."6)"

• 1) FFWS.
• 2) HH I, s. 255, "enligt en trovärdig anteckning i ett calendarium af 1620".
• 3) Tryckt i Götheborgska Nyheter 1773 5/6, nr 23, där S. L. säges förut ha varit "Munke-Prest", och i S. Loenbom, Historiskt archivum, Sthlm 1774.
• 4) F. Alsterlind, Den gamla kyrkplatsen Karlstad 1955, s. 83 f.
• 5) F. Alsterlind, a. a., s. 90.
• 6) Värml:s handl., 1573:13.

  ---

Förekommer i I skrift XVI finns artiklar om över 500 medlemar av Värmlands nation genom tiderna. Brunius, Sveno Laurentii prost 205

http://skriftserien.bultsax.se/register-over-utgivna-skrifter/skrif...

Observera att det finns ytterligare en person med samma namn Svenno Laurentii:

http://www.nad.riksarkivet.se/?Sokord=Sveno+Laurentii&EndastDigital...|#tab

1. Brevsamlingar Avsändare: Sigismund III f. 1566 d. 1632

• Avsändare Sigismund III f. 1566 d. 1632
• Kung av Sverige 1592-1599 och av Polen 1587-1632.
• Mottagare Sveno Laurentii d. 1599
• Student i Uppsala 1577. Kyrkoherde i Rystads pastorat, Linköpings stift
• År och antal 1598
• Anmärkning Nr 8 stadsfästelse- och försvarsbrev
• Arkiv Litterae regum, reginarum et principum Sveciae, a temporibus Gustavi I ad tempora Caroli XI (E005/J 30)
• Upprättad av Linköpings stadsbibliotek
• Mottagare: Sveno Laurentii d. 1599
• År och antal: 1598
• Register: Brevskrivarregister - Linköpings stiftsbibliotek

" Sven Lorensson 77 ff, Kyrkoherde. " Kils pasorat år 1540 och besättes med Sven Lorensson. " Fullmakter om vissitationen utfärdade i Gillberg den 5 maj har följande lydelse>:

"Wij effterschreffne Magister Georg Norman aff K.M wor K.N Herres beffallningh i menige Swerige Superintendentens och M. Henric Biscop till Westerås then Christelige ReligionsConsitiarius. Göre witterligith medh thetta wort öpne breff at wi then autoritett och befallningh oss aff K.M. SvenLorensson I dher alle som bygge och boo i Kiilens Gell hit en Kyrkeherre, Tesslikes honom fförenembde kiilen unth och confereref och nu metth thertil ligger och aff aller tiid legat haffuer, ehwatth helst utih är eller ware kan anssades att han skall dess ffhiteligare studere och acht gifue i the helige Schrifftl. Hwilken han sin fattige simpel allmoge effther Gudhz befallningh fförehålle och dee skall Thir biudum Wij och igemwäll kärlige bediom Soghneböndherne thesammestadt att the ware honom biståndighe, giörandes idher retthe tionde, liikstoll offer tec, och hwatt annat mera i edher Kyrkeherre eller Pastor, plichtige äro. Han skall theremott predika edher Gudho, ordh, christna edher barn, jordha edher liik och hwatt annat mera en Kyrkoherre eller Pastor plichtigh är sin Almoge på Gudhs weghne. Tid ytherrmere wisso att så sanninh, är tryckiom wii wort Signett på rygghen åå thetta breff. Dat Gilberga, 5 maij 1540. sid 79, Sven Lorensson synes ha varit född under 1500-talets första decennium som sin till Lars Nilsson och dennes hustru Carin Nilsdotter. Enligt Stiernemans adelsmatrikel av år 1754 var fadern skattebonde i Kil men enligt en anteckning i ett kalendarium av år 1620, som Hammarin i sitt herdaminne ger, epitetet trovärdig var han handlande i Bogesund, det nuvarande Ulricehamn. En gammal tradition uppger att Sven Lorensson förut varit munkpräst. Det skulle då betyda att erhållit sin prästutbildning inom klosterorden och ej som det dåtida prästerskapet i övrigt vid domkyrkan i stiftsstaden. Är uppgiften om att han förut varit munkpräst riktig ligger nära till hands att tänka på dominikanerklostret Sankt Olof i Skara. Det låg sydost om domkyrkan och hade en lektor som undervisade de bröder, som beredde sig för prästens uppgift i teologi. Bröderna bar svart kåpa och hätta och kallades svartbröder. prästvigning skedde vid 22 års ålder. Just vid denna tid befann sig klostret i upplösning. Den möjligheten finns att Sven Lorensson stiftat Georg Normans bekantskap vid visitationsresans start i Skara, lämnat klostret, kanske följt med visitationen och så ihågkommits vid tillsättningen av gället i Kil. Sidan 83 " Var sockenkyrkans egendomsinnehav ringa, så var sockenprästens däremot långt större. Sven Lorensson åtnjöt till att börja med inkomsterna av prästgårdarna i Nedre och Övre Ullerud samt Frykened, vidare gården Torp och ett fiske i Småris i nedre ullerud. Inom socknen hade han sitt Ekenäs, som han själv brukade och bebodde. Dessutom hade, han inkomsterna av Ullerud, Sannerud, gamlegården, en jorddel i Hannäs samt ett torp under Berg. Uverud och Sannerud gav vardera 2 hundraden järn och 4 dagsverken. Gamlegården gav 4 hundraden järn, men då var dess dagsverken förvandlade i järn. jorddelen i Hannäs gav 4 skillingar och torpet under Berg 2 lax. Tillsammans uppgick hans inkomster av dessa gårdar till 16 hundraden järn, 24 dagsverken, 8 skillingar och 2 laxar. Jordboken nämner ävenledes namnen på några av prästens landbönder. I Uverud bodde Jens, i Sannerud Anders, i Gamlegården Sven samt i Hannäs Håkan. Sven Lorenssons gårdar klarade sig utan indragning till kronan en kortare tid. År 1548 kom emellertid turen till Sven Lorenssons och han hade då endast Ekenäs och Uvered kvar av sitt tidigare jordinnehav i socknen. Därtill kom präststommen i Nedre Ullered. Kungen hade vid indragningen bestämt att kyrkoherdarna i Värmland skulle erhålla stomhemman var utöver bostället. Av detta hemman upptar herr Sven räntan. I vederlag för övriga indragna gårdar tillerkändes han 8 hundraden Osmundjärn. År 1540 var Kil och Ullered ett pastorat under Sven Lorensson ( Inklusive Frykerud, Nedre och Övre Ullered, Ransäter, Munkfors samt västra Nyed).

" Sidan 88. " I nära 40 år satt Sven Lorensson som kyrkoherde i Kil. Redan 10 år efter tillträdet blev Sven Lorensson prost över östra Värmland, som då utgjorde ett enda kontrakt. De två prostarna i Värmland hade en stark ställning. Under Sven Lorenssons hela tjänstetid och många årtionden därförut hade aldrig Skarabiskoparna visiterat i Värmland. Prostarna fick här i stiftets utkanter i mycket vara biskoparnas ställföreträdare. De blev landsprostar, som uppträdde med stor makt och myndighet. Antalet kyrkor i Värmland, vilka vid denna tid lydde under de två prostarna var 60. I egenskap av prost hade Sven Lorensson att övervaka uppbörden och redovisningen av tiondet från sitt stora kontrakt. Sven Lorensson förde också tionderäkenskaper för Kils gäll. bekymmer fick Sven Lorensson ävenledes ha för sitt boställe Ekenäs. Framförallt gällde det att freda gården emot befarad indragning till kronan. Gustav Wasa hade ju redan 1535 i öppet brev bekräftat sockenprästens rätt till gården, och så länge han levde, var faran ej överhängande. Efter Gustaf Wasas död 1560 blev emellertid frågan ömtålig. Sven Lorensson handlade mycket snabbt och erhöll hos Erik XIV om bekräftelse av sin rätt till gården. Detta skedde vid personlig uppvaktning inför konungen i Uppsala vid Distingen 1561, ej långt efter begravningen av Gustav Vasa. Brevet med stadfästelsen av Ekenäs är daterat i Uppsala den 6 februari 1561 och har följande lydelse. " Wij Erich then Fiortende, med Guds nade Sveriges, Götes och Wendes Konung Gör veterligt att var trogne undersåte oss älskelig Sven Laurenti kyrkoprest i Kil i Värmland, har låtit presentera för oss ett brev, som Gustav Wasa på en gård Ekenäs ek.

" Sidan 90 Vid samma tillfälle utverkade Sven Lorensson en förmån för prästerna i Värmland. Ovannämnda brev är undertecknat av Eik den XIV den 7 februari 1561. Prästerna slapp att ha borglägersknektar. Prästerna slapp ha dem i prästgårdarna ersatta med borglägersersättning en 8 - 12 daler för Sven Lorensson blev Värmlandsprästernas företrädare i de ständermöten som förekom. Sven Lorensson var vid ständermöte år 1566 i Stockholm för prästerskapet den 10 mars 1566, även den 11 mars 1566 där Jöran Persson förde ordet. År 1569 var Sven Lorensson på ständermöte i Stockholm den 22 januari 1569. den 26 januari 1569 uppsade Erik XIV tro och lydnad inför Johan III. Sven Lorenssons underskrift finns på pergament i Riksarkivet i Stockholm. Hertig Karl besökte Värmland julen 1573. Då fick Sven ytterligare tionde vid hans kyrka.

Kyrkoherde i Kil. Död 1579 i Stora Kil. Kyrkoherde i Kil 1540-1579, prost över östra Värmland 1550, riksdagsman 1566 och 1569. Gift, men hustruns namn obekant. SL:s barn kallade sig Brunius. Uppgifter om SL:s härkomst osäkra, föräldrarna påstås ha hetat Lars Svensson och Karin Nilsdotter.

http://www.hosserudkullen.se/forskning/tavla_hbe_n248-06.html

Kyrkoherde i Kil 1540-1579

Riksdagsman 1566 och 1569.. 

Död 1579 i Stora Kil (S). 

Personhistoria

Händelse

1520 Födelse 1520. 1525 Partnern Karin Nilsdotter Bese föds 1525. 1540? Dottern Elin Svensdotter Brunia föds omkring 1540 St Kil. 1548 Sonen Christophorus Svenonis Brunius föds 1548. 1550 Dottern Barbro Svensdotter Brunia föds 1550 St Kil. 1555? Dottern Anna Svensdotter Brunia föds omkring 1555. 1579 Död 1579 St.Kil.

Notis;

När Gustav Vasas kyrkominister Georg Norman och biskop Henricus Johannis i Västerås på sin bekanta visitationsresa befann sig i Gillberga, utfärdade de därifrån 1540 5/5 på K. M:ts "auktoritet och befallning" fullmakt för "herr Sven Lorensson" att vara kyrkoherde i Kil och därefter åtnjuta all den ränta och rättighet, som av ålder varit förenad med tjänsten.

Denna "ränta och rättighet" synes ha varit betydande. Den torde ha decimerats åtskilligt genom Gustav Vasas kyrkoreduktion. Den främsta inkomstkällan var Ekenäs, och även denna var i farozonen efter Gustav Vasas död. S. L. fann därför säkrast att uppvakta Erik XIV med bön om bekräftelsebrev på Ekenäs och Ulverud, vilket också konungen utfärdade 1561 6/2. Samtidigt utverkade S. L. en förmån för "de beskedliga präster, som bo i Värmland." Dessa hade framfört klagomål över att de av borglägersknektar, "som de hålla pläga", bliva mycket hindrade, "så att de icke kunnat hava råd till att studera uti Guds ord så fliteligen som behöves och deras kall fordrar". K. br. utfärdades alltså 1561 7/2, enl. vilket värmlandsprästerna förskonas för borgläger men i stället ålägges att årligen leverera tillsammans 30 oxar i Köpings stad. Från "Näs i Värmland" utfärdade hertig Karl ett brev, vari han efterlåter sin "tro undersåte herr Sven i Kilen hälften av kronotiondet i pastoratets socknar" samt lindring i skatten "till en behaglig tid.

GEDCOM Note

Sveno Laurentii. Var först munkpräst, sedan 1540-05-05 kyrkoherde i St. Kils pastorat av Karlstads stift. Prost över Östra Värmland 1550. Död 1579.
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166#TAB_1 http://www.kenalexis.se/p32085061.html

Härstammade från Bogesund (nuvarande Ulricehamn) i Västergötland och då sannolikt från Brunn strax utanför staden. Han bodde i Stora Kils sn och var kyrkoherde i Stora Kils pastorat senast från 1540 och blev prost över östra Värmland 1550. Han dog 1579, men tjänsten som kyrkoherde tycks ha gått över till sonen Christoffer redan 1569. ref: http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/38%20F%C3%B6rf%C3%A4der%20-%20b...

Levnadsbeskrivning Levde i Prästgården, Kil. Uppgifter: Karlstads stifts Herdaminnen Uppgifterna om S. L:s härkomst är osäkra. Föräldrarna påstås ha hetat Lars Svensson och Karin Nilsdotter.1) Enl. Stiernmans adelsmatrikel var fadern skattebonde i Kil, men enl. en annan uppgift, som Hammarin håller för trolig, var han handlande i Bogesund, nuv. Ulricehamn.2) Kh i K. 1540 5/5, prost över östra Värmland 1550, riksdagsman 1566 och 1569. Död 1579. Hans gifte är obekant, men efter honom är bekant tre söner och fem döttrar, genom vilka han blev stamfader för vidlyftiga släkter i Värmland. Därom kan inhämtas i "Wärmelands Slägtebok". Hans barn kallade sig Brunius. När Gustav Vasas kyrkominister Georg Norman och biskop Henricus Johannis i Västerås på sin bekanta visitationsresa befann sig i Gillberga, utfärdade de därifrån 1540 5/5 på K. M:ts "auktoritet och befallning" fullmakt för "herr Sven Lorensson" att vara kh i K. och därefter åtnjuta all den ränta och rättighet, som av ålder varit förenad med tjänsten.3) Denna "ränta och rättighet" synes ha varit betydande. Den torde ha decimerats åtskilligt genom Gustav Vasas kyrkoreduktion.4) Den främsta inkomstkällan var Ekenäs, och även denna var i farozonen efter Gustav Vasas död. S. L. fann därför säkrast att uppvakta Erik XIV med bön om bekräftelsebrev på Ekenäs och Ulverud, vilket också konungen utfärdade 1561 6/2. Samtidigt utverkade S. L. en förmån för "de beskedliga präster, som bo i Värmland." Dessa hade framfört klagomål över att de av borglägersknektar, "som de hålla pläga", bliva mycket hindrade, "så att de icke kunnat hava råd till att studera uti Guds ord så fliteligen som behöves och deras kall fordrar". K. br. utfärdades alltså 1561 7/2, enl. vilket värmlandsprästerna förskonas för borgläger men i stället ålägges att årligen leverera tillsammans 30 oxar i Köpings stad.5) Från "Näs i Värmland" utfärdade hertig Karl ett brev, vari han efterlåter sin "tro undersåte herr Sven i Kilen hälften av kronotiondet i pastoratets socknar" samt lindring i skatten "till en behaglig tid."6)"

1. Brevsamlingar Avsändare: Sigismund III f. 1566 d. 1632 Avsändare Sigismund III f. 1566 d. 1632 Kung av Sverige 1592-1599 och av Polen 1587-1632. Mottagare Sveno Laurentii d. 1599 Student i Uppsala 1577. Kyrkoherde i Rystads pastorat, Linköpings stift År och antal 1598 Anmärkning Nr 8 stadsfästelse- och försvarsbrev Arkiv Litterae regum, reginarum et principum Sveciae, a temporibus Gustavi I ad tempora Caroli XI (E005/J 30) Upprättad av Linköpings stadsbibliotek Mottagare: Sveno Laurentii d. 1599 År och antal: 1598 Register: Brevskrivarregister - Linköpings stiftsbibliotek " Sven Lorensson 77 ff, Kyrkoherde. " Kils pasorat år 1540 och besättes med Sven Lorensson. " Fullmakter om vissitationen utfärdade i Gillberg den 5 maj har följande lydelse>: "Wij effterschreffne Magister Georg Norman aff K.M wor K.N Herres beffallningh i menige Swerige Superintendentens och M. Henric Biscop till Westerås then Christelige ReligionsConsitiarius. Göre witterligith medh thetta wort öpne breff at wi then autoritett och befallningh oss aff K.M. SvenLorensson I dher alle som bygge och boo i Kiilens Gell hit en Kyrkeherre, Tesslikes honom fförenembde kiilen unth och confereref och nu metth thertil ligger och aff aller tiid legat haffuer, ehwatth helst utih är eller ware kan anssades att han skall dess ffhiteligare studere och acht gifue i the helige Schrifftl. Hwilken han sin fattige simpel allmoge effther Gudhz befallningh fförehålle och dee skall Thir biudum Wij och igemwäll kärlige bediom Soghneböndherne thesammestadt att the ware honom biståndighe, giörandes idher retthe tionde, liikstoll offer tec, och hwatt annat mera i edher Kyrkeherre eller Pastor, plichtige äro. Han skall theremott predika edher Gudho, ordh, christna edher barn, jordha edher liik och hwatt annat mera en Kyrkoherre eller Pastor plichtigh är sin Almoge på Gudhs weghne. Tid ytherrmere wisso att så sanninh, är tryckiom wii wort Signett på rygghen åå thetta breff. Dat Gilberga, 5 maij 1540. sid 79, Sven Lorensson synes ha varit född under 1500-talets första decennium som sin till Lars Nilsson och dennes hustru Carin Nilsdotter. Enligt Stiernemans adelsmatrikel av år 1754 var fadern skattebonde i Kil men enligt en anteckning i ett kalendarium av år 1620, som Hammarin i sitt herdaminne ger, epitetet trovärdig var han handlande i Bogesund, det nuvarande Ulricehamn. En gammal tradition uppger att Sven Lorensson förut varit munkpräst. Det skulle då betyda att erhållit sin prästutbildning inom klosterorden och ej som det dåtida prästerskapet i övrigt vid domkyrkan i stiftsstaden. Är uppgiften om att han förut varit munkpräst riktig ligger nära till hands att tänka på dominikanerklostret Sankt Olof i Skara. Det låg sydost om domkyrkan och hade en lektor som undervisade de bröder, som beredde sig för prästens uppgift i teologi. Bröderna bar svart kåpa och hätta och kallades svartbröder. prästvigning skedde vid 22 års ålder. Just vid denna tid befann sig klostret i upplösning. Den möjligheten finns att Sven Lorensson stiftat Georg Normans bekantskap vid visitationsresans start i Skara, lämnat klostret, kanske följt med visitationen och så ihågkommits vid tillsättningen av gället i Kil. Sidan 83 " Var sockenkyrkans egendomsinnehav ringa, så var sockenprästens däremot långt större. Sven Lorensson åtnjöt till att börja med inkomsterna av prästgårdarna i Nedre och Övre Ullerud samt Frykened, vidare gården Torp och ett fiske i Småris i nedre ullerud. Inom socknen hade han sitt Ekenäs, som han själv brukade och bebodde. Dessutom hade, han inkomsterna av Ullerud, Sannerud, gamlegården, en jorddel i Hannäs samt ett torp under Berg. Uverud och Sannerud gav vardera 2 hundraden järn och 4 dagsverken. Gamlegården gav 4 hundraden järn, men då var dess dagsverken förvandlade i järn. jorddelen i Hannäs gav 4 skillingar och torpet under Berg 2 lax. Tillsammans uppgick hans inkomster av dessa gårdar till 16 hundraden järn, 24 dagsverken, 8 skillingar och 2 laxar. Jordboken nämner ävenledes namnen på några av prästens landbönder. I Uverud bodde Jens, i Sannerud Anders, i Gamlegården Sven samt i Hannäs Håkan. Sven Lorenssons gårdar klarade sig utan indragning till kronan en kortare tid. År 1548 kom emellertid turen till Sven Lorenssons och han hade då endast Ekenäs och Uvered kvar av sitt tidigare jordinnehav i socknen. Därtill kom präststommen i Nedre Ullered. Kungen hade vid indragningen bestämt att kyrkoherdarna i Värmland skulle erhålla stomhemman var utöver bostället. Av detta hemman upptar herr Sven räntan. I vederlag för övriga indragna gårdar tillerkändes han 8 hundraden Osmundjärn. År 1540 var Kil och Ullered ett pastorat under Sven Lorensson ( Inklusive Frykerud, Nedre och Övre Ullered, Ransäter, Munkfors samt västra Nyed). " Sidan 88. " I nära 40 år satt Sven Lorensson som kyrkoherde i Kil. Redan 10 år efter tillträdet blev Sven Lorensson prost över östra Värmland, som då utgjorde ett enda kontrakt. De två prostarna i Värmland hade en stark ställning. Under Sven Lorenssons hela tjänstetid och många årtionden därförut hade aldrig Skarabiskoparna visiterat i Värmland. Prostarna fick här i stiftets utkanter i mycket vara biskoparnas ställföreträdare. De blev landsprostar, som uppträdde med stor makt och myndighet. Antalet kyrkor i Värmland, vilka vid denna tid lydde under de två prostarna var 60. I egenskap av prost hade Sven Lorensson att övervaka uppbörden och redovisningen av tiondet från sitt stora kontrakt. Sven Lorensson förde också tionderäkenskaper för Kils gäll. bekymmer fick Sven Lorensson ävenledes ha för sitt boställe Ekenäs. Framförallt gällde det att freda gården emot befarad indragning till kronan. Gustav Wasa hade ju redan 1535 i öppet brev bekräftat sockenprästens rätt till gården, och så länge han levde, var faran ej överhängande. Efter Gustaf Wasas död 1560 blev emellertid frågan ömtålig. Sven Lorensson handlade mycket snabbt och erhöll hos Erik XIV om bekräftelse av sin rätt till gården. Detta skedde vid personlig uppvaktning inför konungen i Uppsala vid Distingen 1561, ej långt efter begravningen av Gustav Vasa. Brevet med stadfästelsen av Ekenäs är daterat i Uppsala den 6 februari 1561 och har följande lydelse. " Wij Erich then Fiortende, med Guds nade Sveriges, Götes och Wendes Konung Gör veterligt att var trogne undersåte oss älskelig Sven Laurenti kyrkoprest i Kil i Värmland, har låtit presentera för oss ett brev, som Gustav Wasa på en gård Ekenäs ek. " Sidan 90 Vid samma tillfälle utverkade Sven Lorensson en förmån för prästerna i Värmland. Ovannämnda brev är undertecknat av Eik den XIV den 7 februari 1561. Prästerna slapp att ha borglägersknektar. Prästerna slapp ha dem i prästgårdarna ersatta med borglägersersättning en 8 - 12 daler för Sven Lorensson blev Värmlandsprästernas företrädare i de ständermöten som förekom. Sven Lorensson var vid ständermöte år 1566 i Stockholm för prästerskapet den 10 mars 1566, även den 11 mars 1566 där Jöran Persson förde ordet. År 1569 var Sven Lorensson på ständermöte i Stockholm den 22 januari 1569. den 26 januari 1569 uppsade Erik XIV tro och lydnad inför Johan III. Sven Lorenssons underskrift finns på pergament i Riksarkivet i Stockholm. Hertig Karl besökte Värmland julen 1573. Då fick Sven ytterligare tionde vid hans kyrka.

Kh i Kils fs, Kils hd (Vä) 1540 5/5; prost över östra Värmland 1550. I Anders Edestam, Karlstads stifts herdaminne (refererat av Peter Funke i Mölndal i ett e-brev) står om hans bakgrund: "Uppgifterna om S. L:s härkomst är osäkra. Föräldrarna uppges ha hetat Lars Svensson och Karin Nilsdotter. Enl. Stiernmans adelsmatrikel var fadern skattebonde i Kil, men enligt en annan uppgift ("calendarium af 1620"), som Hammarin håller för trolig, var han handlande i Bogesund, nuv. Ulricehamn."

Källor: VäA 1998:3, s 18; VäA 2000:3, s 15; http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/7773.html?1230836412 (2012 10/10); e-brev från Peter Funke, Mölndal. (VäA = VärmlandsAnor.)