Zacharias Olai Plantin

Offerdals kyrka:

[https://kmb.raa.se/cocoon/bild/object_list_simple?query=Offerdals+k...]

[https://kringla.nu/kringla/sok?text=Offerdals+kyrka&filter=thumbnai...]

Født 1625 i Umeå. Døde i Offerdal i 1688. Han var Kyrkoherde i Offerdal 1672-1688. Han studerte i Uppsala 17.12.1642 ved gymnasiumet i Härnösand, der ble han den første gymnasiumadjunkten i 1650, og forente derved konsitusjonsnotarie embedet. Han ble utnevnt til grælæe linguelektor i 1652. Åren 1657 og 1664 ledet han rektoriatet ved gymnasiumet (i Hærnøsand). I april 1655 kjøpte han en gård i Härnösand av kollegaen Olaus Thomæ for 130 dlr. kmt. Etter en lang lærervirksomhet ønsket han å få overta Ovikens pastorat, men daværende vicepastoren Hans Drake hadde allerede 06.07.1670 på forhånd fått kgl. firmasjonsbrev om at stillingen var hans. Dette mislikte gymnasiumlærerne i Härnösand, som i et felles brev (skrivelse) av 21.02.1671 fremla hvor mye større meritter den lærde Plantin var i besittelse av. De fremla også at Hans Drake tidligere var Plantins elev. Regeringen kunne dessverre ikke omgjøre vedtaket, men utnevnte isteden Plantin til å overta Offerdals pastorat. Gjennom en byttehandel med staten der Plantin fikk kronjord i Offerdal, overlot han den 25.11.1676 sitt hjem Stocke på Frøsøn til staten, som brukte hans tidligere hjem til den nyopprettede skolen der. Han ble av Kong Carl XI utnevnt til den nye skolens inspektør i 1679, og denne stllingen hadde han til sin død . Som presteskapets ombudsmann undertegnet Plantin stortingsbesluttningen av 1680 og 1686. Han var i en langvarig tvist med kyrkoherde Olaus Bartholinis arvinger angående Offerdals prestebord. Han var föregångsmannen til upprättande av Frösö Skola, Østersund.

Gift 2 ganger.

Den første konen het Anna Maria Piehler.

Kone nr. 2 var Margareta Flodalin født 25 desember 1652, død 20 oktober 1692.

Från Ingvar Bengtssons forskning - utskrift

Zacharias Plantin född omkr 1615. Prost bl.a Detta är en fördjupning om denna ana.

Plantin, Zacharias Olai. 1652 blev han lektor i grekiska. 1672 - 1688 Var han kyrkoherde i Offerdal Född i Umeå, son till prosten och kyrkoherden Olof Petri Niurenius. Stud i Upsala 17 dec 1642. Vid gymnasiet i H-sand blef han dess förste gymnasieadjunkt 1650 och förenade därmed konsistorienotariatsysslan, såsom sedermera blef fallet äfven med de följande gymn. adjunkterna ända tills 1781. Han befordrades till græcæ linguæ lektor 1652. Ehuru han räknades såsom en mycket lärd och vältalig man, har man , hvilket redan Tunæus erfarit, ej funnit någotlärdomsprof af honom, ej heller bevis för att han promoverats till fil. magister. Dock är det intet tvivel om, att han är den Zacharias Plantyn, Suecus, som inskrefs vid Heidelbergs universitet 20jan 1656, då det vid hans ansökan till Rödö pastorat framhålles att han peregrinerat vid utländska akademier.Åren 1657 och 1664 beklädde han rektoratet vid gymnasiet. I april 1655 inköpte han af kollega Olaus Thomæ för 130 dlr kmt en gård i Hsand. Efter lång lärarverksamhet hade han önskat erhålla Ovikens pastorat, men dåvarande vice pastorn därst. Hans Drake hade på förhand fått kgl. firmationsbrev 6 juli 1670 därå. Detta förtröt gymnasielärarne i Hsand, hvilka i en skrifvelse 21 febr. 1671 framhöllo, huru mycket större meriter den lärde Z Plantin, som 18 år varit lektor, hade framför den andre, som för få år sedan varit hans discipel. Den kungliga regeringen förklarade emellertid att den förra dispositionen ej kunde lätterligen ändras, men utnämnde lektor Plantin till Offerdals pastorat, som nu var vakant. Han tillträdde där 1672. Tillika prost. Såsom sådan utvecklade han ett berömvärt nit vid grundläggandet af Frösö skola och anskaffande af medel till dess underhåll. Genom utbyta mot kronojord i Offerdal öfverlät han 25 nov 1676 sitt hemman Stocke på Frösön till kronan, som anslog samma hemman till den nyupprättade skolan under stommefrihet. Han blef äfven af Kon. Carl. XI själf förordnad till skolans inspektor 1679 och innehade inspektoratet till sin död.Såsom prästerskapets ombud undertecknade han riksdagsbesluten 1680 och 1686. med kyrkoherden Ol. Barholini arvingar låg ahn i en långvarig tvist rörande Offerdals prästbord. Urban Hjärne omnämner i sin journal det besök han gjorde i Offerdal 1685 hos prosten, (Nya Sv. Bibliotheket, utg af Giörwell 1:2 1762, s 256) som afled här våren 1688. Lektorn i grekiska vid Härnösands gymnasium Zacharias Plantin sedermera kyrkoherde och prost i Offerdal var en lärd och vältalig man , såsom inspektor för Frösö trivialskolanedlade synnerligen stora förtjänster om denna skolas förkovran och utveckling. Vi ha emellertid även lärt känna honom såsom ledaren av lektorernas opposition mot superintendenten Petrus Steuchius år 1670 och hans befordran till kyrkoherde kom påfallande sent för en man med hans meriter. I den episod som vi nu skola skildra, framträder han ej på något fördelaktigt sätt. men fråga är. huruvida sextonhundratalets härnösandsbor. sedan hela sammanhanget blifvit känt. funno något anmärkningsvärt i Plantins uppträdande denna gång. Möjligt är dock att det som skedde, ingav Steuchius en ogynnsam uppfattning rörand Plantins personliga liv. För att nu övergå till berättelsen skulle lektor Petrus Nenzelius en lördag i juli 1659 resa sjövägen till Stockholm och hade före sin avfärd några vänner samlade hos sig. bland dem Plantin. Det var motvind. därför försenades avresan. och vännerna dröjde kvar till aftonen. Tiden tillbragte man tydligen med att pokulera. Plantin yttrade att han inte ville gå, förrän han sett Nenzelius' avfärd. fast jag något trött och drucken är. Då bad Nenzelius honom lägga sig på hans säng för att vila och lovade att väcka honom vid avresan. Men Plantin somnade så hårt att han icke kunde väckas, och när det blev sängdags, gick Nenzelius jämte sin hustru Brita Nilsdotter ned till sjön och tillbragte natten på skutan. Följande morgon kl. 6 återvände hustru Brita hem. och skutan synes ha avseglat med hennes man ombord. Efter återkomsten till sin bosted gick Brita in i den stuga, där Plantin låg. för att binda sig ett huvudkläde. emedan det ringde första och andra gången till högmässan och det satt en spegel i denna stuga. Då kom en grannkvinna, änkan Kirstin Eriksdotter, in i rummet och ville få hjälp av hustru Brita med att binda på sig huvudbonaden. Hon hade nämligen alltid förut använt tysk dräkt och var ovan vid det svenska maneret. Hon hälsade på Brita och satte sig på bänken vid spegeln. Plantin som alltjämt låg i sängen, kastade då undan sparlakanet, hälsade på hustru Kirstin och förde ett hövlight och ärligt samtal med henne. När Brita fått på sig sina helgdagskläder, gick Kirstin hem. och därefter följdes de båda kvinnorna till kyrkan. Plantin däremot som var opasslig efter ruset, gick hem till sin bostad i lektor Aretmans gård. Nu kan man icke undra på om Kirstin Eriksdotter blev förbluffad över att få se Plantin liggande till sängs i Nenzelius bostad under dennes frånvaro, och det är ju icke heller så märkvärdigt att hon berättade om sina iakttagelser för andra personer. Plantin var vid denna tid ungkarl men blev snart nog gift med Anna Maria Pieler, dotter till barberaren Julius Pieler. Dennes hustru Gertrud -- Anna Marias styvmoder -- fick år 1661 höra om Kirstins iakttagelser av henne själv, då hon med sin son besökte mäster Pieler, för att denne skulle undersöka vissa fläckar, som sonen hade i ansiktet och av Pieler förklarades var myggbett. Sedan gick skvallret vidare bland Härnösands kvinnliga invånare. och man drog mycket bestämda slutsatser. Ryktet påstod at. att det existerat ett olovligt förhållande mellan Plantin och Brita Nilsdotter. Särskilt skarp var hustru Gertrud. och hon använde de allra fulaste uttryck om hustru Brita. Det bör framhållas att skvallret innebar beskyllning för äktenskapsbrott. vilket på den tiden var en fruktansvärd sak och belagt med svåra straff. Det skandalösa pratet fick sådan omfattning . att Brita Nilsdotter år 1662 fann sig föranlåten att draga saken inför rätta. Därvid klarlades det verkliga sammanhanget. hustru Brita förklarades alldeles fri och oskyldig. men hustru Gertrud fick böta icke mindre än 60 mark smt. Levde 1672 i Offerdal. Lektor i grekiska, Kyrkoherde. Död 1688.

Zacharias Ol.P1antin(1672-88),f.i Umeå,son till prosten och khden Olof Petri Njurenius.Stud.i Upsala 17 dec.1642. Vid gymnasiet i Hsand blef han dess förste gymnasieadjunkt 1650 och förenade därmed konsistorienotariesysslan,såsom sedermera blef fallet äfven med de följande gymn.adjunkterna ända till 1781.

Han befordrades till græcæ linguæ lektor 1652.Ehuru han räknades såsom en mycket lärd och vältalig man,har man,hvilket redan Tunæus erfarit,ej funnit något lärdomsprof af honom, ej heller bevis för att han promoverats till fil. magister. Dock är intet tvifvel om, att han är den Zacharias Plantin, Suecus,som inskrefs vid Heidelbergs universitet 20 jan 1656,då det vid hans ansökan till Rödö pastorat framhålles att han peregrinerat vid utländska akademier.

Åren 1657 och 1664 beklädde han rektoratet vid gymnasiet. I april 1655 inköpte han af kollega Olaus Thomæ för 130 dlr kmt en gård i Härnösand.Efter lång lärareverksamhet hade han önskat erhålla Ovikens pastorat,men dåvarande vice pastorn därstädes,Hans Drake hade på förhand fått kungliga.firmationsbref 6 juli 1670 därå. Detta förtröt gymnasielärarne i Härnösand,hvilka i en skrifvelse 21 febr.1671 framhöllo,huru mycket större meriter den lärde Z.Plantin,som 18 år varit lektor,hade framför den andre,som för få år sedan varit hans discipel.

Den kungliga regeringen förklarade emellertid, att den förra dispositionen ej kunde lätteligen ändras men utnämnde lektor Plantin till Offerdals pastorat,som nu var vakant. Han tillträdde här 1672.Tillika prost.Såsom sådan utvecklade han ett berömvärdt nit vid grundläggandet af Frösö skola och anskaffande af medel till dess underhåll. Genom utbyte mot kronojord i Offerdal öfverlät han 25 nov.1676 sitt hemman Stocke på Frösön till kronan,som anslog samma hemman till den nyupprättade skolan under stommefrihet. Han blef äfven af Kon.Carl.XI själf förordnad till skolans inspektor 1679 och innehade inspektoratet till sin död.

Såsom prästerskapets ombud undertecknade han riksdagsbesluten 1680 och 1686. Med kyrkoherden Ol.Bartholini arvingar låg han i en långvarig tvist rörande Offerdals prästbord.Urban Hjärne omnämner i sin journal det besök han gjorde i Offerdal 1685 hos prosten som afled här våren 1688. G. l) m.Anna Maria Piehl eller Piehler,dotter af Mäst.Julius Piehler,en tysk,hvilken med sin hustru Gertrud bodde i Härnösand ss.regementsfältskär vid öfverste Thomas Gerfelts regemente.2 2) m.Margareta Flodalin,dotter till khden Ol.Bartholdinin.13;död 20/10 1692 Barn i l:a giftet: Olof Julius,fil. mag.,rektor i Landskrona 1687, khde i Gerdslöf och Önnerup,Skåne, 1689, begr.3/1 1696;Maria Magdalena,g.m.kapellanerna Ol.Trangius och P.Randklef i Alsen; Gertrud(Gertken),f.1668,g.1/11 1693 m. löjtnant Gabriel Falck, änka 1701, död i Rise 26/4 1740; Elisabeth,f.sept.1670 i Hsand,g. m. eftertr.prosten Abr.L.Burman. 1 Se Nya Sv.Bibliotheket, utg.af Giörwell I: 2 1762,

S.256. 2 Plantins första fru har orätt uppgifvits ss. dotter till en tysk ryttmästare Alexander Magn. Ziedler.(BYGDENS HERDAMINNE) Enligt Åsling är Zackarias född 1605 vilket inte kan stämma då hans mor är född 1604.Avled på våren 1688 (Bygdén, Härnösands stifts herdaminne)(Nils P:son Åslings släktkrönika från Mo och Trång och Åse och Alsen)(FamilySearch Internet)