Follow
Färnebo socken i Värmland ingick i Färnebo härad och är sedan 1971 en del av Filipstads kommun, från 2016 inom Filipstads distrikt.
Socknens areal är 491,36 kvadratkilometer varav 425,10 land. År 1949 fanns här 2 573 invånare. De tidigare gruvortena Långban och Persberg ligger i socknen. Sockenkyrkan, Filipstads kyrka, var gemensam med Filipstads stad och låg inom staden, inte i denna socken.
Administrativ historik
Socknen bildades troligen på 1400-talet och omfattade då hela Färnebo härad. 1595 utbröts en del till Nyeds socken, 6 april 1611 utbröts Filipstads stad och Filipstads församling, 1624 utbröts Kroppa socken, 1693 utbröts Gåsborns socken och 1731 utbröts Nordmarks socken.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Färnebo församling och för de borgerliga frågorna bildades Färnebo landskommun. Landskommunen uppgick 1952 i Värmlandsbergs landskommun som 1971 uppgick i Filipstads kommun. Församlingen uppgick 1971 i Filipstads församling.
1 januari 2016 inrättades distriktet Filipstad, med samma omfattning som Filipstads församling fick 1971, vari detta sockenområde ingår.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Färnebo härad.
Geografi
Färnebo socken ligger närmast norr och väster om Filipstad kring sjöarna Yngen, Långban, Daglösen och Saxen. Socknen är en starkt kuperad sjörik skogsbygd.
Namnet Namnet skrevs 1570 Fernnebo och betyder 'de vid Färnsjön boendes socken'. Sjöns namn innehåller växtnamnet färne, 'fräken'.
Ortregister
Agegruvan, Aspgruvan, Asphyttan
Bergenhall, Berget, Björnbotten, Björntjärn u. Nyhyttan, Björntjärn u. Yngshyttan, Bolhyttan, Bosjö Bruk, Bornshyttan, Brandåsgruvan, Brattforsgruvan, Bruket Bosjö, Bäcken
Daglösedet Norra, Daglösedet Södra, Daglösviken, Dalbotorp, Dammhyttan, Dammshöjden,Danielshöjden, Dennevik, Didrickstorp, Drakeberget
Edsbäcken, Edsholm
Fallet, Fallgruvan, Fattighjon, Fattighuset, Finngårdarna, Finnshyttan, Flyfallet, Fogdhyttan
Genstigen, Gråbergsgruvan, Gräsbosjöhyttan, Gräsnäset Norra, Gräsnäset Södra
Haborshyttan, Haktorshyttan, Hennikehammaren, Holbäcken, Horrsjöhyttan, Hökbergsgruvan, Hökebo
Kalhyttan, Kattbäcken, Kranka Norra, Kranka Södra, Kråkåsgruvan, Kullen, Kytthyttegruvan
Landsgruvan, Lersjöed, Lersjön, Lervik, Lindbergshage, Lisselhöjdgruvan, Långbansgruvan, Långbanshyttan, Långbanshyttan Gruvor, Lönngruvan, Lövnäset
Malmbergsåsgruvan, Marstrand, Mullgruvan, Munkåsen, Murbo, Mögsjöhyttan, Mögsjön, Mörkhult, Mörkhultsgruvan, Mörttjärnshyttan
Norra Daglösedet, Norra Gräsnäset, Norra Kranka, Nya Ormberget, Nyhyttan, Nyhyttehöjden, Nyttstad
Ormberget, Omberget Nya
Persbergs Gruvor, Persberget, Persjöjden, Petersborg
Rosenlund, Rävbäcken, Rötlågen
Sandviken, Saxåhyttan, Sjöänden, Skavnäset, Skribogruvan, Skåltjärnshyttan, Skärpskammars gruvor, Stensjön, Stommen, Stora Lindboms gruvan, Storbrohyttan, Storbrotorp, Storhöjden, Stöpsjöhyttan, Stöpsjön, Sundet, Sven Persgruvor, Svenstorp, Södra Daglösedet, Södra Gräsnäset, Södra Kranka
Tagmistegruvan, Torskbäckshyttan, Trallgruvan, Tranmossen, Trullskullen, Trunhem
Yngshyttan, Yngshyttehöjden
Ålängen, Åsarna
Änggruvan
Östergården
Om samarbetsformen för Geni och landskaps-projekten:=
Denna landskapsgrupp är nystartad i januari 2019 och sidan är under uppbyggnad. I denna landskapsgrupp kan du lägga till profiler som varit födda, avlidna eller verksamma i landskapet Västerbotten. Eftersom landskapet Västerbottens avgränsning har förändrats genom historien är det bra om du när du lägger in profiler, preciserar tider och platser, till exempel genom att ta med bynamn, socknar, skriver ut om platsen ligger i det nuvarande Sverige eller Finland, eller tar med annan information, som kan göra det lättare för andra släktforskare att hitta era gemensamma anor. Tänk också på att om du kan, lägga in information på flera språk.
Att arbeta i Geni är teamarbete, och samarbetet sker via nätverk och det gemensamma släktträdet. Geni-projekt är samarbetsnätverk - så ordet projekt ska här förstås lite annorlunda än det man vanligtvis tänker på när man hör ordet "projekt". Ett Geni-projekt administreras av de frivilliga som ingår i nätverket och projekten har inte en ledande person. Först och främst, arbetar man i Geni för att söka gemensamma rötter och arbetet är ett exempel på crowdsourcing. Kvaliteten på genealogiska uppgifter i detta forum kan förbättras kontinuerligt. Lägg gärna till referenser eller källhänvisningar! Kvaliteten ökar ju fler medlemmar det finns i samarbetsprojektet, eftersom det ger fler personer som kontrollerar informationen i den stora datamiljön. Kontrollen genomförs i det gemensamma trädet och förbättringar är en kontinuerlig aktivitet. Om du hittar motstridiga uppgifter, starta gärna en diskussion om ämnet på profilen i fråga.