Start My Family Tree Welcome to Geni, home of the world's largest family tree.
Join Geni to explore your genealogy and family history in the World's Largest Family Tree.

Project Tags

view all

Profiles

Projekti aloitettu/start 8.4.2018

Under construction

Borås I Göteborg I Eskilstuna I Kalmar I Sundsvall I Södertälje I Visby I Västerås I

The town was chartered in 1621, and a first urban plan for Sundsvall was probably created by Olof Bure in 1642, less likely in 1623.[2] It has a port by the Gulf of Bothnia, and is located 395 km north of Stockholm. The city has burned down and been rebuilt four times.[3] The first time, in 1721, it was set on fire by the Russian army during the Russian Pillage of 1719-1721.

The city was burnt on 25 June 1888[4] According to one historian,[who?] Swedish industrialism started in Sundsvall when the Tunadal sawmill bought a steam-engine driven saw in 1849. In the early 20th century Sundsvall was an even greater centre of forestry industry in Sweden than it is today. The first large Swedish strike was the "Sundsvall strike" in 1879.[5] The industrial heritage makes social democrat and socialist sympathies more prevalent in the Sundsvall region than in Sweden as a whole.

In 1888 on the 25 June, strong wind and dry conditions contributed to two city fires in Sweden on the same day. On this day both Umeå and Sundsvall caught fire.[4] The Sundsvall fire was the largest in Sweden's history. It is presumed that the fire was caused by a spark from a steamship. After the fire, and unlike Umeå, the decision was to rebuild using stone. Sundsvall's centre was later nicknamed Stenstaden (the stone city). One advantage of the new construction was that within three years the town was arguing that it should be allowed reduced insurance as new rules had been brought in that applied to wooden towns. One disadvantage was that after the fire only the better off could afford to live in the centre.[6]

Today Sundsvall is not only dominated by the pulp and paper industry, and the aluminium production but there are also banks, insurance companies, telecommunications administration and a number of large public data-processing centres such as the national social insurance board. The main campus of the newly established Mid Sweden University (Mittuniversitetet) is also located in the city. The university is a collaboration between Östersund, Sundsvall and Härnösand.
https://en.wikipedia.org/wiki/Sundsvall


Photo in the RAÄ buildings database. CC BY-SA 3.0 File:Blombergska husen Sundsvall 24.JPG Created: 31 January 2013 Hans Lindqvist - Own work Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0) https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

Projekti aloitettu/start 8.4.2018

Under construction

Borås I
Göteborg I
Eskilstuna I
Kalmar I
Sundsvall I
Södertälje I
Visby I
Västerås I

Historia

Sundsvall on Kustaa II Aadolfin vuonna 1621 perustama satamakaupunki Ruotsissa, Pohjanlahden rannalla, Västernorrlandin läänissä. Se kuuluu nykyään samannimiseen Sundsvallin kuntaan ja toimii sen keskustaajamana. Taajama on asukasluvultaan koko läänin suurin.

Suuri Pohjan sota ulottui vuonna 1721 Sundsvallin alueelle, jolloin vastarinnasta huolimatta venäläiset valtasivat kaupungin ja polttivat sen maan tasalle. Palolta säästyi vain kirkko ja kellotapuli.

Sundsvall kasvoi agraarisesta takapajulasta(?) voimakkaasti 1800-luvun puolivälissä alueen sahateollisuuden kasvun myötä, kunnes vuosisadan loppupuoliskolla alueella oli eniten sahateollisuusalan yrityksiä koko maailmassa. Hyvinvointi näkyi väkimäärässä, joka kymmenkertaistui 1800-luvun aikana. Vuoden 1879 suurlakko, Sundsvallsstrejken, ensimmäinen laatuaan Ruotsissa, oli seurausta senhetkisestä sahateollisuuden palkkojen laskusta.

Vuoden 1888 palossa menetettiin jälleen suuri osa kaupunkia, mistä viisastuneina Sundsvallista rakennettiin uusgoottilaista, uusrenessanssia ja uusbarokkilaista tyyliä edustava ajanmukainen kivikaupunki, Stenstaden. Sundsvallin arkkitehtuuria arvostetaan niin, että esimerkiksi vuonna 2017 kaupunki sijoittui kärkeen Arkitekturupproret-blogin (suom. arkkitehtuurikapina) yleisöäänestyksessä Ruotsin kauneimmasta kaupungista.[2]
https://fi.wikipedia.org/wiki/Sundsvall


Foto:
in the RAÄ buildings database.
CC BY-SA 3.0
File:Blombergska husen Sundsvall 24.JPG
Created: 31 January 2013
Hans Lindqvist - Own work
Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0)
https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

Sundsvall (Sjädtavallie) kommun, med tätorten Sundsvall, Medelpad, Sverige

Sundsvalls kommun är en kommun i landskapet Medelpad i Västernorrlands län. Centralort är tätorten Sundsvall (sydsamiska Sjädtavallie). Orten är Norrlands tredje största tätort (efter Umeå och Gävle).

Huvudsakligen ligger kommunen i de centrala delarna av landskapet Medelpad, med en liten del ligger i Hälsingland (del av Attmars socken).

Här kan man läsa mer om Sundsvall:

Sundsvalls kommuns område motsvarar socknarna:

  • Alnö,
  • Attmar,
  • Holm,
  • Indal,
  • Liden,
  • Njurunda,
  • Selånger,
  • Skön,
  • Stöde,
  • Sättna och
  • Tuna.

År 1862 bildade dessa socknar landskommuner och fick samma namn som socknarna. Sundsvall stad blev en stadskommun 1863. (Sundsvall hade innan den blev en stadskommun haft stadsprivilegier sedan 1621). Kommunen Sundsvall bildades 1971 genom att "Sundsvall stad" ombildades till en kommun.

Kommunen Sundsvall är uppdelad i åtta kommundelar:

  • Sundsvalls tätortsområde (består av distrikten: Gustav Adolfs, Sköns, Skönsmon och del av Selångers distrikt),
  • Alnö kommundel (Alnö distrikt)
  • Sättna kommundel (distrikten: Sättna och del av Selångers distrikt)
  • Njurunda tätortsområde (del av Njurunda distrikt)
  • Njurunda glesbygdsområde (del av Njurunda distrikt)
  • Matfors kommundel (distrikten Tuna och Attmar)
  • Stöde kommundel (Stöde distrikt)
  • Indals-Lidens kommundel (distrikten: Indals, Lidens, och Holms distrikt).

Sedan 2004 försöker sex kommuner (Hudiksvalls, Nordanstigs, Sundsvalls, Timrå, Ånge och Härnösands kommuner) etablera varumärket "Sundsvallsregionen".

Tätorter i Sundsvalls kommun är:

  • Sundsvall
  • Vi / Alvik
  • Kvissleby
  • Matfors
  • Njurundabommen
  • Stockvik
  • Stöde och Fanbyn
  • Ankarsvik
  • Svartvik
  • Indal
  • Lucksta
  • Klingsta och Allsta
  • Vattjom
  • Hartungviken och Spikarna
  • Kovland
  • Selånger
  • Liden
  • Nedansjö
  • Vikarbodarna och Skatan
  • Slädaviken och Åssjön
  • Hovid
  • Vitforsen och Tunbyn.

Bruksorten Sundsbruk ingår sedan 2015 i "tätorten Sundsvall." Johannedal brukssamhälle som växte upp kring en ångsåg from 1884 är numera också ett stadsdelsområde i "tätorten Sundsvall". Likaså Tundadal som växte upp kring mjölkvarn och såg from 1849, har även den blivit en del av "tätorten Sundsvall".

Sundsvalls historia

Staden Sundsvall uppkallades i 1621 års privilegiebrev efter den tidigare öppna betesmark (vall), söder om Selångersån, som tillhörde byn Sund. Det var en by med fyra bönder nordväst om ån vid Åkroken där Mittuniversitetet idag ligger. Här hade ån tidigare smalnat av till ett sund strax innan den mynnade ut i Sundsvallsfjärdens dåvarande läge.

s3.amazonaws.com/photos.geni.com/p13/4d/3c/0d/c9/534448485baa543d/map_original_sundsvall_position_before_1670_original.jpg

Stadens förhistoria Sundsvalls stad skapades från ingenting genom att den anlades år 1621 på en tidigare obebyggd betesvall som tillhörde byarna Sund (därav namnet Sunds vall), Köpstaden och Åkersvik, vilka var kända från 1571. (Spår av bebyggelse på platsen från tidigt 1600-tal har återfunnits).

Närområdet har sedan förhistorisk tid varit en rik bygd. En kilometer väster om stadens ursprungliga plats återfinns Norrlands största järnåldersgravfält, Högoms gravfält, i Högom, från 400-550 e.Kr., där rika gravfynd har tolkats som att en gård bedrev omfattande handel med jämtländskt järn för vidare transport främst till Upplandsregionen.

Fyra kilometer väster om staden låg tidigare fogderesidenset och den medeltida kungsgården Kungsnäs, invid Selångers gamla kyrka samt Medelpads enda utskeppningshamn, kallad Sankt Olofs hamn. Namnet fick hamnen eftersom den betydelsefulla handels- och pilgrimsvägen Sankt Olofsleden utgick från Selånger mot Nidaros (Trondheim). Olof den helige lär enligt sägnen ha landstigit här år 1030 på sin väg mot Norge för att försöka återta kungakronan, något som slutade med att han stupade vid Slaget vid Stiklestad.

Hamnen låg vid en havsvik som dock har försvunnit idag pga landhöjningen, och numera utgör Selångersån som går från Selångersfjärden till havet och Sundsvallsfjärden. Vid 1519 års landsting utnämndes hamnen till fri köphamn med en unik hänvisning till stadslagen, (något som enligt medeltidshistorikern Nils Blomkvist var en märklig regional viljeyttring som förebådade Sundsvalls stads grundande i samma socken 102 år senare.)

På sydsidan av Sankt Olovs hamns inseglingsränna, vid dagens Nacksta industriområde, låg hemmanet Köpstaden sedan åtminstone 1571, och där hade tidigare en marknadsplats funnits. Denna "köpstad" tycktes emellertid inte ha utmärkt sig genom någon livligare köpenskap. Köpstaden kallades av lokalbefolkningen för "Sundz stadh" därför att hemmanet tidigare hade tillhört byn Sund.

Selångers maktcentrum flyttas till Åkroken Sundsvalls stad fick sin ursprungliga placering vid Selångersåns dåvarande mynning i Östersjön (vid dagens Åkroken vid Västermalm) därför att landhöjningen hade gjort den gamla inseglingsrännan till Kungsnäs som innan varit Medelpads centralort och hamn, för trång. Hamnen, liksom kungsgården, förlorade bägge sin dominerande funktion i samband med stadens grundande. Vidare mötte Selångersfjärden här den sydliga Norrstigen (landsväg längs Bottenhavets kust), den västliga handels- och pilgrimsvägen mot Nidaros samt en lättframkomlig landförbindelse mellan havet och Ljungan, förbi Viforsen.

Sundsvall var en av sex norrländska kuststäder (och fler därtill på den finska sidan av Bottenhavet) som grundades åren 1620-1622, som en konsekvens av en resa genomförd av riksrådet Johan Skytte runt Bottenhavet år 1619. Staden var, (liksom den 40 år tidigare anlagda sjöfartsstaden Härnösand), ett led i den svenska statens kontrollpolitik. De tillkom i en merkantilistisk anda för att öka exporten, förbättra infrastrukturen och stärka kronans ställning kring Bottenhavet.

En av flera anledningar till att en stad grundades här var att det under Gustaf II Adolfs styre beslutats att alla rörsmeder på landsbygden skulle flytta till närmaste stad. Då man insåg att detta skulle innebära en förlust av smeder från Medelpad, som då saknade städer, bad man kungen att få anlägga en stad här. Kungen var välvilligt inställd till nya städer, men då han inte hade möjlighet att utfärda stadsprivilegierna före sin avresa till kriget mot Ryssland i Livland, befallde han riksrådet att utfärda interimsprivilegier som skulle gälla till hans återkomst, något som verkställdes den 23 augusti 1621 då ett interimsbrev med stadsprivilegier undertecknades av fyra statsråd.

I samband med sin återresa till Stockholm reste kungen runt Bottniska viken. Han gjorde då ett uppehåll i Sundsvall för att få en bild av läget i den nya staden. Efter återkomsten till Stockholm gjordes privilegiebrevet klart och skrevs slutligen under den 15 april 1624 med betydligt fler förmåner än tidigare.

Kort efter stadens grundande lät kronan bygga ett gevärsfaktori och en kronobod där natura-skatten förvarades. Vapenfaktoriet placerades så att det fick vattenkraft där Sidsjöbäcken mynnade ut i Selångersån, och gav sysselsättning till de inflyttade smederna. Här tillverkades pistoler, musköter och spetsiga vapen. Verksamheten lades ganska snart ned och överfördes till Söderhamns gevärsfaktori. Kronoboden låg ungefär där hotell Knaust ligger, dvs öster om den dåvarande staden, på den plats dit staden senare flyttades. En kyrka byggdes på krönet av kullen där Väderkvarnsbacken idag ligger och ett staket byggdes som tullmur runt staden.

Utöver byarna Sund, Köpstaden och Åkersvik kom staden att innefatta ödehemmanet Täfte, ön Brämön i Njurunda socken, med tillhörande fiskerätt samt fiskehamnarna Röhamn (Röhampn), Rödviken i Tynderö socken, Brämön, och Lörudden (Löderudden) i Njurunda socken. Genom dessa fiskelägen fick man första tiden arrenden från Gävlefiskarna (som tidigare haft fiskerättigheterna), och en näringsgren som kom att prägla staden ytterligare en tid.

Kungens beslut att ge stadsprivilegier var inte alltid uppskattat i de angränsande socknarna, och resulterade i tvister. Handel fick inte ske utanför städer, så hantverkare och handlande tvingades att bosätta sig i de nya städerna. Bönderna i Njurunda socken var förbjudna av kungen att fiska vid det till Sundsvalls stad, och dessförinnan till Gävlefiskarna, donerade fiskegrundet Lörudden, varpå de klagade hos kungen mot Sundsvalls stads arrendering av Lörudden.

Den första stadsplanen för Sundsvall gjordes troligen av Olof Bure år 1642 (år 1623 enligt en mindre sannolik uppgift), och var en kombination av ett enkelt oregelbundet rutnätsparti i västra delen av staden, och en långgatsplan längs med Selångersån. Huvudgatan motsvarade västra delen av dagens Storgatan. Torget förlades till nuvarande Åkroken.

Från fiskarsamhälle till sågverksmetropol Under de första decennierna efter stadens grundande fanns endast några tiotal hushåll i staden, mestadels borgare och fiskare.

Redan 1648 beslutade drottning Kristina att staden skulle flyttas en dryg kilometer österut till den plats där stenstaden ligger idag, detta för att staden skulle få en bättre hamn. Nicodemus Tessin d.ä. ritade en ny stadsplan med ett rätvinkligt rutmönster. Kyrkan byggdes i trä och placerades där stadshuset ligger idag.

Liksom stora delar av övriga Norrlandskusten drabbades Sundsvall av rysshärjningarna år 1721, då ryssarna plundrade och brände ned staden och kvarlämnade endast ruiner. En svensk försvarsstyrka på omkring 300 man (ur Jämtlands kavallerikompani samt allmoge och borgare från Sundsvallstrakten) besegrades av över 7 000 ryssar i slaget vid Selånger, vilket var det stora nordiska krigets sista strid.

Staden, som byggdes upp igen på samma plats, drabbades av en ny stadsbrand 1803, men växte till kraftigt under 1800-talet med sågverksindustrin. Sundsvallsområdet var i slutet på 1800-talet världens sågverkstätaste område. Sundsvall var på den tiden en av landets rikaste städer.

Källa: Wikipedia (läst 8 april 2018). https://sv.wikipedia.org/wiki/Sundsvall





Fotografier:

Foto 1: in the RAÄ buildings database. CC BY-SA 3.0 File:Blombergska husen Sundsvall 24.JPG Created: 31 January 2013 Hans Lindqvist - Own work Attribution-ShareAlike 3.0 Unported (CC BY-SA 3.0) https://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/

Foto 2: Svenska: Karta Sundsvall, före 1670 Date 1 January 1670 Source Lantmäterikontoret Sundsvall via http://resources.mynewsdesk.com/image/upload/t_social_network_image... Author Unknown Attribution-ShareAlike 4.0 International (CC BY-SA 4.0) https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/


Om samarbetsformen för Geni:

Denna projektgrupp är startad den 8 april 2018. I denna grupp kan du lägga till profiler som varit födde, avlidna eller verksamma i Sundsvall kommun eller i någon av de 11 socknar som nämns ovan.

Att arbeta i Geni är teamarbete, och samarbetet sker via nätverk och det gemensamma släktträdet. Geni-projekt är samarbetsnätverk - så ordet projekt ska här förstås lite annorlunda än det man vanligtvis tänker på när man hör ordet "projekt". Ett Geni-projekt administreras av de frivilliga som ingår i nätverket och projekten har inte en ledande person. Först och främst, arbetar man i Geni för att söka gemensamma rötter och arbetet är ett exempel på crowdsourcing. Kvaliteten på genealogiska uppgifter i detta forum kan förbättras kontinuerligt. Lägg gärna till referenser eller källor till profilerna som läggs till i landskapsprojektet. Kvaliteten ökar ju fler medlemmar det finns i samarbetsprojektet, eftersom det ger fler personer som kontrollerar informationen i den stora datamiljön. Kontrollen genomförs i det gemensamma trädet och förbättringar är en kontinuerlig aktivitet. Om du hittar motstridiga uppgifter, starta gärna en diskussion om ämnet på profilen i fråga.

  • Eftersom många har samma eller snarlika namn, hjälp till att minimera risken för att andra släktforskare länkar fel person till sina släktträd - snåla inte med information!
  • Skriva in så mycket information du kan om i vilken församling, socken, stad, eller kommun, personen levde eller verkade i.
  • Dela med dig information om de källor, arkiv eller dokument du har använt dig av.
  • Dela gärna med dig av informationen på fler språk än svenska, om du kan, engelska till exempel.
  • Dina anfäder och anmödrar delas ofta av tusentals andra personer. Hjälp varandra.