Follow
Projekti aloitettu/start 8.4.2018.
Under construction
Västerås [v%C9%9Bst%C9%9Br%CB%88o%CB%90s] is a city in central Sweden, located on the shore of Lake Mälaren in the province Västmanland, some 100 kilometres (62 miles) west of Stockholm. The city had a population of 119,372 inhabitants in 2016,[3] out of the municipal total of 150,000 (2017).[4] Västerås is the seat of Västerås Municipality, the capital of Västmanland County and an episcopal see. https://en.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
Borås I Göteborg I Eskilstuna I Kalmar I Sundsvall I Södertälje I Visby I Västeros I
- Västeros på svenska https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
- Västeros suomeksi https://fi.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
- Västeros in eglish https://en.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
History
Västerås is one of the oldest cities in Sweden and Northern Europe. The name originates from Västra Aros (West Aros), which refers to the river mouth of Svartån. The area has been populated since the Nordic Viking Age, before 1000 AD. In the beginning of the 11th century it was the second largest city in Sweden, and by the 12th century had become the seat of the bishop. Anundshög is located just outside the City of Västerås. Anundshög is Sweden's largest burial mound. "Hög" is derived from the Old Norse word haugr meaning mound or barrow. It was built about 500 AD and is over 74 yards (68 m) wide and is almost 10 yd (9.1 m) high. In the ensuing centuries, a cathedral and a monastery were built. The first City Arms date from the end of the 13th century. King Gustav I of Sweden called together the riksdag in Västerås. During the riksdag assembly, the decision was made to convert Sweden into a Protestant state and to remove the power of the Catholic Church. Rudbeckianska gymnasiet, the oldest gymnasium (secondary school) in Sweden, was built in Västerås by Johannes Rudbeckius in 1623. In the 18th and 19th centuries, the growing of cucumber became popular, and Västerås received the nickname Gurkstaden (the Cucumber City), which it still retains today. https://en.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
Projekti aloitettu/start 8.4.2018.
Under construction
Västerås (suomeksi myös Vesterås tai Vesteroos) on entinen Ruotsin kaupunki ja nykyinen Västeråsin kunnan keskustaajama. Västerås sijaitsee Keski-Ruotsissa Västmanlandin läänissä, ja se kuuluu Västmanlandin maakuntaan. Se sijaitsee Mälaren-järven pohjoisrannalla, noin 100 kilometriä Tukholmasta länteen. Västerås on myös Västmanlandin läänin pääkaupunki. Vuoden 2010 Västeråsin kaupunkitaajamassa oli 110 877 asukasta.[1]. Västerås on Lahden ystävyyskaupunki.
Wikipedia
Borås I
Göteborg I
Eskilstuna I
Kalmar I
Sundsvall I
Södertälje I
Visby I
Västerås I
- Västeros på svenska https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
- Västeros suomeksi https://fi.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
- Västeros in english https://en.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
Historia
Västerås on yksi Ruotsin vanhimmista kaupungeista. Viikingit asuttivat Västeråsia jo ennen vuotta 1000. 1000-luvulla Västerås oli Ruotsin toiseksi suurin kaupunki, ja 1100-luvun puolivälissä kaupungin linnasta tuli piispan asuinpaikka. Seuraavilla vuosisadoilla rakennettiin tuomiokirkko ja luostari. Ensimmäinen kaupungin vaakuna on 1200-luvun lopulta.[2]
Västeråsin linna oli kuninkaallisten asuinpaikkana Kustaa Vaasan ajoilta vuoteen 1638, ja siellä pidettiin Västeråsin valtiopäivät 1527, joissa kirkko määrättiin luopumaan ylimääräisestä omaisuudestaan kruunulle. Myös vuoden 1544 valtiopäivillä tehtiin merkittäviä valtiollisia uudistuksia.
Johannes Rudbeckius rakensi Ruotsin ensimmäisen lukion, Rudbeckianska Gymnasietin, Västeråsiin vuonna 1623.
Wikipedia
Lähteet
Projekti aloitettu/start 8.4.2018.
Under construction
Västerås är en tätort i Västmanland samt centralort för Västerås kommun, residensstad för Västmanlands län och stiftsstad för Västerås stift. Västerås är Sveriges femte största tätort med 119 372 invånare år 2016. Staden ligger vid Mälarens norra strand cirka 10 mil västnordväst om Stockholm.
Två av Europas största företag inom elektrifiering och kraftöverföring, Asea och Svenska Metallverken, startades i Västerås runt år 1900. Bolagen var båda två involverade i elektrifieringen av dåtidens Sverige.
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
Borås I
Göteborg I
Eskilstuna I
Kalmar I
Sundsvall I
Södertälje I
Visby I
Västeros I
- Västeros på svenska https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
- Västeros suomeksi https://fi.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
- Västeros in eglish https://en.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
Historia
Västerås. Under yngre stenåldern var havsnivån 35-40 meter högre än i dag och det mesta av det som i dag är Västerås låg under vatten. I och med landhöjningen reste sig området kring Svartåns utlopp och under järnåldern var havsnivån fem meter högre än dagens nivå, vilket resulterade i att det som skulle komma att bli Västerås hade rest sig ur vattnet. Man har funnit spår av betydande bebyggelse och gravrösen i centrala Västerås som härstammar från bronsåldern.[7]
Med sitt stadssigill från slutet på 1200-talet[8] och en tid för etableringen av staden till åtminstone mitten av 1200-talet[9]är Västerås en av Sveriges äldsta städer. Officiellt firade Västerås stad sitt 1000-årsjubileum sommaren 1990.
Vid byggandet av Västerås stadshus 1953 upptäcktes resterna av ett dominikankonvent och en svartbrödrakyrka som härstammar från mitten av 1200-talet. Byggnaderna hade förfallit efter Gustav Vasas reformationsriksdag 1527 och delar av konventet och kyrkan användes som byggnadsmaterial vid restaureringen av Västerås slott.[10]
Vid den stora rivningsvågen i Västerås centrum på 1950- och 1960-talet genomfördes endast begränsade arkeologiska undersökningar, och de flesta spåren av den äldre staden är idag bortschaktade för alltid. Begränsade undersökningar på senare tid har dock visat på att en handelsplats anlagts här redan runt millennieskiftet år 1000. Strax norr om Nicolai kyrka undersöktes på 1980-talet ett bronsgjuteri från mitten av 1000-talet.[11]
Ett problem är att de äldsta källorna ofta använder namnformen Aros, som kan syfta både på Västra Aros (Västerås) och Östra Aros (Uppsala). Det gäller bland annat Florenslistans belägg från omkring 1120.[12]
Medeltid
I början av 1000-talet var Västerås Sveriges näst största stad och på 1100-talet utnämndes Västerås till biskopsstift, här fanns tidigt både biskop och kungafogde, och Västerås domkyrka började byggas. Inom Västerås stad har man ännu inte funnit någon 1100-talskyrka. Däremot avslöjar två arkeologiska undersökningar vid 1970-talets början spår av tidig kristendom.
Sankt Nicolai kyrka i kvarteret Livia har undersökts 1916, 1938 och 1969. Den första stenkyrkan här har daterats till 1200-talet, men har med största sannolikhet ersatt en äldre. På kyrkogården, där omkring 200 gravar undersöktes daterades flera av gravarna till 1100-talet och i kyrkomuren påträffades rester av flera tidigkristna gravmonument, bland annat en Eskilstunakista från tidigt 1100-tal. Kyrkan omtalas i skriftliga handlingar första gången 1311, och uppges 1591 vara övergiven. Idag finns inga synliga lämningar efter kyrkan.[13]
I kvarteret Johannes (mellan Svartån och Bondtorget) fanns en stor kristen gravplats som redan på 1200-talet doldes av den första bebyggelsen. Dateringar har angett tiden för de äldsta av de cirka 100 påträffade skeletten till 1100-talet, möjligen tidigare. År 1320 nämns i en skrift den "gamla kyrkogården". Teorier har gjort gällande att den äldsta kyrkan i Västerås också skulle ligga i det området.[14] 1244 anlades även ett dominikankonvent på Munkholmen (där nuvarande Stadshuset ligger). Byggnaderna, som uppfördes i tegel, är ett av de äldsta exemplen på tegelanvändning i Sverige. 1278–79 var Petrus de Dacia prior i Västerås dominikanerkonvent. Då dominikanerkonventet övergavs 1528 överfördes en del av föremålen till domkyrkan, och två reliefer av den helige Dominicus och jungfru Maria sattes upp i stadens Helgeandshus, där de blev kvar till dess att byggnaden revs 1886.[15]
Vid hamninloppet fanns på 1200-talet en liten befästning. Västerås slott uppfördes som försvarsanläggning redan på 1200-talet, men under 1300-talet byggdes befästningen ut till en borg och det var härifrån man skulle försvara staden mot angrepp från Mälaren. Slottet var centralpunkt som både makthavare och upprorsmakare stävade efter att kontrollera.
Gustav Vasas tid
Under två månader 1501 belägrades Västerås slott av Sten Sture den äldre som vid sin död 1503 kontrollerade nästan hela Sverige. 1511 var danske kungen Kristian på marsch in i Västergötland. Västerås biskop, Otto Olavi (Svinhufvud), anlitades som förhandlare med dansken. Efter många turer anklagades Otto att vara danskarnas lakej, och greps i domkyrkan för att spärras in i Västerås slott. Sommaren 1520 intogs slottet av danskarna som förde med sig Otto till Stockholm. Kristian II kröntes till kung och blodbadet följde. Motiv till avrättningarna fick kungen bland annat i de klagomål som biskop Otto framfört över den behandling han och övriga fängslade fått utstå. Utanför Västerås blev Gustav Vasa och dalkarlarna angripna 1521 av danskarna. Slaget om Västerås, som finns beskriven i Peder Swarts krönika från 1560, blev en stor framgång för Vasa och konventet intogs i maj 1521, slottet 1522[14]. Peder Swart var biskop i Västerås fram till sin död 1562. Sin viktigaste roll kom Västerås slott att spela under Vasatiden då borgen byggdes om. Här hölls Västerås reformationsriksdag 1527, då Gustav Vasa avskaffade katolicismen, samt Västerås arvförening 1544 då Sverige blev ett arvkungadöme.
När bergshanteringen kom igång under 1200-talet blev Västerås den viktigaste utskeppningshamnen för järn och koppar från Bergslagen. Under 1500-talet fraktades även silvret från Sala över Västerås. Under en stor del av medeltiden var Västerås en av rikets viktigaste myntslagningsorter. Närheten till Sala silvergruva var troligen anledningen till att Västerås var landets enda myntort mellan 1538 och 1540. Till denna bild kan också fogas den stora medeltida myntskatt, Västeråsskatten, som hittades 1972 i centrala Västerås, med totalt 16 332 mynt, som är den tredje största i Sverige.[16]
1600- och 1700-talen
1619 kom biskop Johannes Rudbeckius till Västerås och grundade här Sveriges äldsta gymnasium, Rudbeckianska gymnasiet år 1623. Det fanns visserligen ett gymnasium redan 1529 i Malmö samt ett i Lund som grundades 1620, men Skåne tillhörde på den tiden Danmark. Rudbeckius var även en föregångsman kring skolform för flickor. 1630 startar han den första flickskolan. Bägge skolorna låg alldeles i anknytning till Domkyrkan och även, den då fattiga delen av staden, Kyrkbacken. Här upptäcktes samma år det första fallet av pesten. 357 personer dog vilket då var ca 20% av stadens befolkning.
Västeråsgurkan började odlas under 1700-talet i Västerås av en tysk trädgårdsmästare som hette Bernhard Johan Bohnsack. Västeråsgurkan såldes i hela landet och exporterades även till Europa.[17]
Bränder
Västerås har drabbats av flera stadsbränder, bland annat 1714. I och med denna nyanlades en trädgård på dåvarande Munkholmen där Gustav Vasa först anlade en kungsträdgård med odlingar av bland annat äpple, päron och humle. Trädgården ombildades under 1800-talet till en stor centralt belägen park, Vasaparken.
https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ster%C3%A5s
Källor
- Riksdagen 1544 https://sv.wikipedia.org/wiki/Riksdagen_1544