Follow
Projekt för Samer från Sverige och Norge i höjd med Västerbotten i Sverige och och Nordland och Vefsn i Norge. Kallas även Sörsamer eller Sydsamer.
http://sijtijarnge.no/sorsamiskeslekter/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vapstens_sameby
Per Nilsson : Norgelapp i Långbäcken
Vid åseletinget i januari 1783 företeddes följande syneinstrument.
År 1782 den 13 juli förrättades laga syn och värdering å Långbäcks Nybygge till allra ödmjukaste följa av Högvälborne Höge Grevens, Landshövdingens och Riddarens i länet Nådgunstiga remisss av den 20 juli 1781. Närvarande undertecknade läns- och nämndemän tillika med hemmansåboerne Erik Persson ifrån Lycksele och Petter Nilsson därstädes. Som följer. Änges rödningslandet vid Långbäcken 60 lass, nerfrån Myrbäcken även till Alskasjön i nordan ofta i hela bäcken till 15 lass och Lillmyrbäcken där bredvid 1 lass. Summa 76 lass. Myrslåtter äre nog av svag gräsväxt så att dess lasseräkning icke kunde upptagas utan allenast Myrbäcken, där ovanföre efter samma bäck 1, Klingervalfmyran 2 lass, ?-myra 2 lass, där bredvid 1 lass, Björksjömyran 8 lass. Summa 15 lass. Tillräckeligt åkerland med bergjord fast något stenbunden, men vad sädesväxt det oppå så kallade Stöttingfjället kan bliva veta vi nu icke beskriva, och är mätt emellan Åsele och Lycksele, men hela Allska lapplandet hörer till Åsele och har om sommartiden bra rödningsväg till Åsele, gott och tillräckeligt fäbete, intet fiskevatten inom en halv mil och ändå är det storklent uti Lillalskasjön och sjön som är uppom Långbäcken och kvarnställe uti Långbäcken, men långt efter all timmerskog. Och som som Petter Nilsson och hans hustru är purlappar och Erik Persson fatting dräng, så torde de få nån 30 års skattefrihet. Nu är det flera som sökt sig immission till nybyggesupptagande vid Långbäcken, men lägenheterna äro sådana att alla mest tvenne åboer kan sig husligen nedsätta - - ->> (Åsele tlg 1783 3/1, § 5.)
Jordeboken införde sedemera anteckningen: >>Långbäckens Nybygge har tillkommit genom klyvningar av ett Nybygge, som blev upptaget efter frihetsbrev den 6 januari 1783 emot 20 års frihet t o m 1802. Skattlagt 1803 till 1/4 mantal. Har ifrån 1790 haft 2 åboer och nr 2 är kluvet efter utslag den 10 juni 1806.>>
Det berättas att äldsta gårdstomten i byn är Abraham Erikssons. Solléns pärmanteckningar anger 1782 som upptagningsår och att nybygget från början hade endast en rök men efter någon tid blev två rökar samt från 1811 4 rökar. Nu är emellertid att märka att årtalet har utsatts av en senare tids handstil, likaså att Per Nilsson var den förste. I en del fall har Solléns anteckningar kompletterats av en senare handstil. Det har senare genom en direkt signering visat sig var kyrkoherde J U Bjurberg, som gjort dessa tillägg, antagligen i början av vårt århundrade.
Långbäcken tillhörde Alskalandet och nybyggarna i Nordanås och Långbäcken fick långt fram i tiden betala lappskatt för Alskalandet. Den förste nybyggaren var en lapp som hette Petter eller Per Nilsson f. 1753 och hans hustru Karin Eriksdotter f. 1751. De hade gift sig 1779. Vid den tiden hade Per Nilsson renhjord och hemorten kallas Alsträsk. Han var son till norgelappen Nils Jonsson och dennes hustru Margareta på norska Vapstfjällen. Enligt husförhörsboken kunde Per Nilsson katekesen på danska. Norge hörde till Danmark till 1814 och det norska skriftspråket torde vid denna tid ha nära anslutit sig till danskan. Det bekräftas också i dödsbokanteckningen 1831 att det var norska, som nybyggarlappen i Långbäcken talade.
Hemma hos föräldrarne lärde han deras yrke och sin x-stendom på norska. Gift 1779 med sin för ett år sedan aflidna k. Hustru Catharina Ersdotter. Med henne haft 10 barn, af hvilka 4 söner nu lefva. Han var den förste som började odla å nu varande Långbäckens by och det först någre år efter dess giftermål.>>
(FFI.)
Hustrun Karin Ersdotter var dotter till skattelappen Erik Persson Almark här på Alskalandet. Hon dog 1830. Som synes av syneprotokollet deltog svärfadern i nybygget.
Källa: Av Ris och Rot, Tyko Lundkvist, s. 379-380
HFL: Åsele (AC) AI:2 (1781-1802) Bild 119 / sid 221 - Östra Rotan, Långbäcken HFL: Fredrika (AC) AI:1 (1800-1820) Bild 8 / sid 2 - Långbäcken