Ett geografisk projekt för personer som varit bosatta i Undersåkers socken, nuvarande Undersåkers distrikt i Åre kommun.

Kort historik

Undersåkers socken i landskapet Jämtland har medeltida ursprung och var historiskt en del av Undersåkers tingslag, tillsammans med socknarna Åre, Kall och Mörsil. I kyrkligt hänseende ingick dessa socknar i Undersåkers prästgäll eller pastorat. Jämtland var under vikingatiden en slags självstyrande bonderepublik, men blev under slutet av 1170-talet norskt. Jämtland och Härjedalen avträddes formellt av Danmark-Norge till Sverige efter freden vid Brömsebro 1645. Jämtland hade tidigare under det Nordiska sjuårskriget (1563-1570) och Baltzarfejden (1611-1613) varit under tillfällig svensk ockupation. Dansk-norska försök att återta landskapet gjordes bland annat 1657 och 1677. Först 1699 ansågs jämtarna jämbördiga befolkningen i övriga svenska provinser.

Historiskt knöts den sydsamiska befolkningen i Undersåkers lappmark till Undersåkers socken, även om lappmarken också innefattade delar av Åre, Kalls och Offerdals socknar (se Nordisk familjebok). För samerna i Undersåkers lappmark och övriga lappmarker i Jämtland och Härjedalen finns ett särskilt Geni-projekt.

Nuvarande kyrkobyggnad i Undersåker uppfördes 1850-1856 och ersatte en äldre stenkyrka i granit och kalksten som möjligtvis hade tillkommit under 1200-talets senare hälft. Arkeologiska undersökningar vid den gamla kyrkan påbörjades 1952 och grundmurarna efter den gamla kyrkan har konserverats. Kyrkoruinen är ett populärt besöksmål utmed S:t Olavsleden.

I landskapet Jämtland fanns en stor mängd ödegårdar tillhörande kronan, som huvudsakligen låg i mindre fördelaktiga lägen. Flera av dessa låg i Undersåkers socken, bland annat Boda, Dalen, Hägre och Sjö. Enligt historikern Olof Holm låg dessa "nära fjällen och högt över havet, medförande en relativt kort och kylig växtsäsong och stor risk för frostskador på de odlade kornet innan det hunnit mogna" (Holm 2011, s. 23f). De flesta av dessa gårdar hade förmodligen blivit övergivna i samband med digerdöden 1349-1350 eller efterföljande pestutbrott. I socknen finns många ödesbölen registrerade som fornlämningar.

Den första egentliga folkmängdsberäkningen gjordes 1749. Då hade Undersåkers socken endast 354 invånare, varav 164 män och 190 kvinnor. 1780 var folkmängden 423, 1820 fanns 670 invånare, 1840 fanns 831, 1860 fanns 1 142, 1880 fanns 1 444, 1900 fanns 3 051, 1920 fanns 2 895, 1940 fanns 3 248, 1960 fanns 2 984 och 1980 fanns 3 037 invånare.

Efter kommunreformen 1862 bildades Undersåkers landskommun, som 1974 i samband med kommunsammanslagningarna blev en del av dagens Åre kommun. Socknen motsvaras idag av Undersåkers distrikt och 2020 hade distriktet 3 553 invånare. Störst befolkning finns i tätorterna Järpen och Undersåker.

De äldsta byarna

Kort genomgång av de äldsta byarna och boställena i socknen utöver Prästbordet, med tidigast kända skriftliga belägg inom parentes.

Edsåsen (1529)

Inklusive Köjan, Storsta, Västerböle, Österböle. Storskifte 1787. Laga skifte 1876-1880 (littera Aa-Y) (inklusive Köjan).

Hallen (1566)

Inklusive Bränna. Storskifte 1795.

Hålland (1566)

Geometrisk avmätning 1702. Storskifte 1778.

Hårsta (1349)

Redan under mitten av 1300-talet var Hårsta kronojord och hade vid någon tidpunkt före 1529 ödelagts men sedan återupptagits som kronohemman. Historikern Olof Holm skriver att kronan, sannolikt i betalning för böter, erhållit gården Svensta i Undersåkers socken. Sysslomannen Nils Petersson lät 1349 byta Svensta och ytterligare en gård mot ½ i gården Hårsta av Jon Tovesson (Holm 2011, s. 23) (SDHK 5719). 1529 låter Nils Andersson i Stamgärde meddela att han uppbyggt ödegården Hårsta, och ges rätt av hertig Kristiern att behålla gården mot den skatt som tidigare årligen betalats. Dessutom skulle han och hans arvingar förbättra gården (SDHK 44865).

Från den svenska ockupationstidens räkenskaper 1564-1571 finns flera uppgifter om Hårsta. Gården beskattades såväl 1565 som 1568. I en särskild inventering över kronojorden i Jämtland i 1565 års räkenskaper, de så kallade konungsägorna, anges en hel gård i Hårsta. 1568 erlägger Laurentius på Hårsta kyrkotiondet enligt tiondelängden. 1664, nästan hundra år senare, erlägger Lars Olofsson sitt kyrkotionde.

Vid slutet av 1600-talet var Hårsta ett fänriksboställe. Vid en geometrisk avmätning 1697 var fänrik Lars Holmer åbo på egendomen. Vid avvittringen 1824 (som gjordes tillsammans med Svensta by) angavs egendomen vara på tre tunnland.

Järpen (1520)

Inklusive Böle, Ede, Färjesundet, Husnäset, Hyttåkern, Hästvallen, Järptorpet, Lillvallen, Notvallen (skattetorp 1825), Rödningsberg, Skansen (Järpe skans). Storskifte 1795 (inklusive Hästvallen och Böle) (se även annan version). Storskifte för torpet Ede 1795. Ägomätning av Rödningsberg 1775.

Mo (1566)

Inklusive Gilleråsen, Gräfte, Gulån. Avsöndring av torplägenheten Gilleråsen 1923.

Nyland (1495)

Inklusive Backen, Böle, Gunnilvattnet, Gärdsåsen, Lillmon, Åkroken. Storskifte 1773.

1495 Tvist om laxå som löper mellan Nyland och prästgården. På tinget i Undersåker tilldömer nämnden ån till kyrkoherden och ett par män i Nyland (SDHK 33172).

Ottsjö (1374)

Byn ligger vid Ottsjöns norra strand och var före avvittringen den mest avsides belägna bebyggelsen i hela Undersåkers socken. En eller ett par gårdar hade ödelagts under medeltiden, möjligtvis efter digerdöden 1349-1350 eller efterföljande pestutbrott. 1374 upplät kung Magnus genom Olof Salvesson, fogde i Jämtland, ödejorden Hegre och Sjö till Eivind Torleifsson. Redan då uppgavs att jorden legat öde länge (SDHK 10482). Kung Olof tog 1386 Eivind under beskydd samt gav honom sin gård Ottsjön (SDHK 13084). En annan tidigt omnämnd gård i byn är Västergården, som Helge och Peter Tomassöner sålde 1450 till Johan Gottormsson för 6 jämtska mark (SDHK 25641).

Flera förmodade före detta ödesbölen har registrerats som fornlämningar i byn. Dessa ligger vid Hegre (L1946:9200), Önet (L1946:9259) och Sjölägden (L1946:9750, L1946:9153 och L1946:9154). Önet är den västligaste gården i byn och är sannolikt ett tidigare ödesböle som återupptagits under 1800-talet, även om namnet inte är ursprungligt. Hegre och Sjölägden är sannolikt den ödejord Hegre och Sjö som norska kronan upplät till Eivind Torleifsson 1374.

Ottsjö finns med i de svenska räkenskaperna från ockupationstiden 1564-1571. En gård beskattades 1565 och två gårdar 1568. Holm anmärker att räkenskaperna från denna tid använder "gård inte enbart i betydelsen ’gård’ utan också i en skatteteknisk bemärkelse ’sambeskattad gårdsklunga’, ’by’." Det är därför möjligt att antalet egentliga gårdar var större (Holm 2020:56), vilket ytterligare styrks av att 1566 års tiondelängd upptar fyra bybor: Jon Persson, Nils Matsson, Erik Svensson och Rolf Olsson.

Storskifte på byns hemägor genomfördes i juli 1791 av vice lantmätaren Olof Abraham Burman (1771-1824) under biträde av nämndemännen Olof Persson i Edsåsen och Olof Jonsson i Stamgärde. Storskiftet stadfästes på laga ting med Undersåkers tingslag den 9 februari 1792. Byn bestod då av fyra skattehemman om ¼ mantal vardera och ägdes av Olof Hemmingsson (littera A), Hindrik Danielsson (littera B), Erik Ersson (littera C) samt Esten och Erik Nilssöner (littera D). Karta 1791 (se även det andra exemplaret).

Rista (1495)

Storskifte 1775.

Romo (1524)

Geometrisk avmätning 1702. Storskifte 1805. Laga skifte 1889 (littera Aa-Bg).

1530 Marita Pedersdotter och Marita Pedersdotter på Äggen säljer, med samtycke från sina barn och män, till sina (halv)bröder Erik och Nils Bengtssöner på Romo sitt rätta arv och odal i byarna Romo och Rista för 14 mark var (SDHK 44910).

Stamgärde (1429)

Inklusive Eriksgård, Grimsta, Högen, Hållen, Stårsta, Önebacken. Storskifte på hemägor 1775. Laga skifte 1829-1830 (littera A-O).

1429 Havard Björnsson säljer jord i Stamgärde till Esbjörn Eriksson (SDHK 21140).

1525 Ingeborg i Tege (Åre socken) säljer med sin makes samtycke sin arvedel i Stamgärde till sina bröder Nils och Jon Svenssöner och sina systrar för 10 mark (SDHK 44790).

Svensta (1349)

Avvittring 1824.

Äggen (1530)

Storskifte 1778.

Prästbordet

Prästbordet, ibland kallad prästbolet eller kyrkobordet, är de egendomar som hörde till kyrkoherdens boställe i Undersåkers socken. Det går att läsa mer om de kyrkoherdar som bodde här i Härnösands stifts herdaminne. Se även geometrisk avmätning 1701-1702 och karta från 1903. Det är svårt att avgöra Prästbordets exakta ålder, men den fanns förmodligen redan under 1200-talet. Till Prästbordet hörde också rättigheter till en laxå, om vilken flera juridiska konflikter uppstod under slutet av medeltiden. Till egendomen tillfördes tidigt ett antal ödesbölen, som sannolikt övergivits efter digerdöden 1349-1350 eller efterföljande pestutbrott under 1400-talet och sedan blivit kyrkojord. Dessa var sannolikt:

• Gräfte (ödegård 1568).
• Hosät (1532). Låg en bit norr om nuvarande prästgården i ett område som idag har fossil åkermark och andra lämningar, bl.a. fornlämningarna L1946:8870, L1946:9505 och L1946:9335.
• Håkensta (1532). Oklar lokalisering, men kan avse Ångsta och legat direkt öster om den gamla kyrkan i Undersåker. Området har registrerats som fornlämning L1946:9262.
• Öjesta (1532). Låg en bit nordöst om gamla kyrkan i Undersåker i ett område som idag har fossil åkermark och andra lämningar, bl.a. fornlämningarna L1946:8817 och L1946:8885. Låg direkt väster om Hårsta. Trots att Öjesta ingick i Prästbordet hade egendomen oriktigt tillförts kronans egendom Hårsta. På 1520- eller 1530-talet tilldömdes den Prästbordet igen (SDHK 44805, 39166).

Erik Andersson, kyrkoherde i Oviken och prost i Jämtland, lagfäster 1532 på sin herres vägnar jord och annan egendom kallad Håkenstad, Öjesta och Hosät med tillhörande laxå, som med ålder hört till kyrkan i Undersåker (SDHK 39019). Eftersom egendomarna med ålder hört till kyrkan i Undersåker tyder det på att egendomarna varit kyrkojord redan under andra halvan av 1400-talet och kanske tidigare.

Nybyggen och yngre byar

• Dalen (med Gräpplingens kronoavradsland). Nybygge och kronohemman skattlagd 1798. Skattläggning 1797. Laga skifte 1894-1899 (littera A-E). Vid skattläggningen var nybyggaren Erik Göransson. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0004259_00228
• Fångåmon. Krononybygge anlagd på Vålådalens avradsland, skattlagd 1831 för Per Estensson. Avvittring 1830 (drängen Per Estenssons i Ottsjö ansökan om nybygge). Uppförd 1835 av brodern Nils Estensson och omgjord 1871 till skattehemman.
• Skansägan. Kronohemman skattlagd 1831 och omgjord 1859 till skattehemman. Avvittring 1827.
• Skårsdalen. Krononybygge anlagd på Kjösjö avradsland, skattlagd 1858 och omgjord till skattehemman 1872. Anders Jönsson i Stamgärde och Esten Ersson i Dalen erhöll tillstånd att anlägga nybygget 1826. Avvittring och skattläggning 1857.
• Vallbo (tidigare Movallen). Krononybygge skattlagd 1858 och omgjord 1859 till skattehemman. Erik Nilsson i Ottsjö erhöll tillstånd att anlägga nybygget 1833. Avvittring och skattläggning 1857.
• Vålådalen. Krononybygge anlagd på Vålådalens avradsland, skattlagd 1858 och omgjord till skattehemman 1861 för Olof Olofsson. Olof Halvarsson i Ljungdalen och Guttorm Pålsson i Tossåsen erhöll tillstånd att anlägga nybygget. Avvittring och skattläggning 1857.

Omkring 1550

Ränta av Jämtland omkring 1550.

• Herr Måns.
• Edsåsen: Bent.
• Hålland: Hemming.
• Järpen: Ragnvald.
• Mo: Per.
• Nyland: Lasse.
• Ottsjö: Kjell, Sven.
• Rista: Nils.
• Romo: Erik.
• Stamgärde: Nils.
• Svensta: Per.

Källor:

• Norske lens­rekneskaps­bøker 1548–1567, VII, outg. Provtryck, https://media.digitalarkivet.no/db/contents/73500
• Rigsarkivet, Danmark.

Tiden 1564–1571

Nedanstående sammanställningar baseras på svenska räkenskaper från perioden 1564-1571, då Jämtland tidvis var under svensk ockupation. Under perioden bytte Jämtland statstillhörighet åtskilliga gånger. Holm anmärker att räkenskaperna från denna tid använder "gård inte enbart i betydelsen ’gård’ utan också i en skatteteknisk bemärkelse ’sambeskattad gårdsklunga’, ’by’." Det är därför sannolikt att antalet egentliga gårdar var större (Holm 2020:56).

År 1565 fanns det enligt jordeboken elva skattlagda gårdar i hela socknen. Dessa var Järpen, Svensta, Mo, Nyland, Rista, Äggen, Romo, Stamgärde, kyrkobordet, Ottsjö samt Edsåsen. Kyrkobordet var de ägor som tillhörde kyrkoherdens boställe, alltså prästgården och dess egendomar. I jordeboken 1568 upptas tretton gårdar och tolv ödegårdar:

• Skattlagda gårdar: Järpen, Hallen, Svensta, Mo, Nyland, Hårsta, Rista, Äggen, Romo, Stamgärde, Ottsjö (två gårdar), Edsåsen.
• Ödegårdar: Kåråsen (bebyggelse i Järpens by), Böle (gård i Järpens by), Posarede (Edet, bebyggelse i Järpens by), Boda, Grimsta (bebyggelse i Stamgärde by), Hallen (gård i Stamgärde by), Stårsta (gård i Edsåsens by), Bräcke, Dalen, Hosät (del av Prästbordet), Gräfte (Prästbordet), Öjesta (Prästbordet).

Bland 1565 års räkenskaper finns en särskild inventering över kronojorden i Jämtland, de så kallade konungsägorna. Sammanlagt upptar inventeringen 29 ödegårdar i landskapet (jfr Holm 2011:19). Kronojorden i Undersåkers tingslag bestod av fyra hela gårdar, två halva gårdar, en 1/4 gård samt fyra ödesbölen. Bland dessa fanns ödegårdarna Boda och Dalen, en hel gård i Hårsta, en halv gård i Nyland och en fjärdedel i Ristamo (som förmodligen var en gård i Undersåkers socken).

I tiondelängden från 1566 är 28 personer skattskrivna, i tiondelängden från 1568 är 26 personer skattskrivna, i mantalslängden 1570 är 18 personer skattskrivna och i tiondelängden 1571 är 20 personer skattskrivna:

• Järpen: Ragvald (1566, 1568, 1570, 1571), Sven (1566, 1568, 1570, 1571).
• Hallen: Lasse (1566, 1568, 1570, 1571).
• Svensta: Anders (1566, 1568, 1570, 1571), Peder (1566, 1568).
• Hårsta: Laurentius (1568).
• Mo: Bengt (1566, 1568, 1570, 1571), Påvel (1566).
• Nyland: Jakob (1566, 1568, 1570, 1571), Erik Mårtensson (1566, 1568, 1570, 1571), Erik Gunnarsson (1566, 1568, 1570, 1571), Påvel (1568).
• Rista: Peder (1566, 1568, 1570, 1571).
• Äggen: Jon (1566, 1568, 1570, 1571).
• Hålland: Ingolf (1566, 1568, 1570, 1571), Hemming (1566, 1658), Bengt (1566).
• Romo: Bengt (1568, 1570, 1571), Olof (1566, 1568, 1570, 1571), Nils Svensson (1566), Jon Svensson (1566).
• Stamgärde: Jon Svensson (1568, 1570, 1571), Antonius (1566, 1568, 1570, 1571), Jon Grersson (1566, 1568, 1570, 1571), Nils Nilsson (1566, 1568, 1570, 1571), Sven (1568, 1570) (sannolikt Nilsson), Sven Nilsson (1571), Jon Persson (1568).
• Ottsjö: Jon Persson (1566), Nils Matsson (1566), Erik Svensson (1566), Rolf Olsson (1566).
• Edsåsen: Bertil (1566), Gudmund (1566), Erik Jonsson (1566), Nils (1568), Karin (1658), Ingeborg (1568), Peder (1571), Gölig (1571).

Källor:

• Jordebok 1565 (p. 83-84), konungsägor 1565 (p. 112), tiondelängd 1566 (p. 185-186): http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs8.pdf
• Jordebok 1568 (p. 74-75), tiondelängd 1568 (p. 136-137), mantalslängd 1570 (p. 259-260), tiondelängd 1571 (p. 303-304): http://fornskrift.se/pdf/jlfs9.pdf

Bygsellängd 1649 och tiondelängd 1664

Tiondelängden 1664 upptar 13 byar, 31 bönder och 27 hemman.

• Järpen: Peder Gunnarsson (1664), Jon Andersson (1664), Erik Ragvaldsson (1664) och Kristen Ragvaldsson (1664).
• Hallen: Peder Eriksson (1664).
• Svensta: Karl Eriksson (1649, 1664).
• Hårsta: Erik (1649), Lars Olofsson (1664).
• Mo: Peder Andersson (1664), Jon Hemmingsson (1664).
• Nyland: Jon Pedersson (1649), Jon Gunnarsson (1649), Jon Ingemundsson (1664) och Lukas Ingemundsson (1664) och Jon Jonsson (1664).
• Rista: Jöns Eriksson (1649, 1664), Olof Håkansson (1649, 1664).
• Romo: Peder Andersson (1664), Olof Andersson (1649, 1664).
• Äggen: Peder Andersson (1664).
• Hålland: Erik Jonsson (1649), Peder Nilsson (1664), Nils Bertilsson (1664).
• Stamgärde: Peder Mårtensson (1664), Nils Jonsson (1664) och Jon Olofsson (1664), Bertil Nilsson (ödegård) (1664), Sven Andersson (1664), Nils Nilsson (1664).
• Edsåsen: Jon Olofsson (1664), Bertil Nilsson (1664), Olof Andersson (1664), Esten Jonsson (1664).
• Ottsjö: Mickel Nilsson (1649, 1664), Jon Olofsson (1649, 1664).

Källor:

• Jämtlands avradsland 1649 och 1666, Jämtlands läns fornskriftsällskap.
• 1664 års tiondelängd.

Jordeboken 1825

• Skattehemman (i byarna): Edsåsen, Hallen, Hålland, Järpen, Mo, Nyland, Ottsjö, Rista, Romo, Stamgärde, Svensta, Äggen.
• Skattetorp: Notvallen (Järpens bys ägor).
• Skatteavradsland: Skålhällsbodarne (skatteköpt 1723), Edeforsens vattenmjölkvarn vid Järpens by (skattläggning fastställd 1844).
• Kronohemman (i byarna/nybyggena): Dalen med Gräpplingen (skattlagd 1798), Hårsta, Nyland, Prästbordet, Rista, Fångåmon, Skansägan, Vallbo, Vålådalen, Skårsdalen.
• Kronoavradsland: Håttoland (Hårsta och Nyland), skjutfiske med Gräpplingen (Dalen), Vålådal (Ottsjö), Åmen (Rista, Romo och Ottsjö).
• Kronofisken: Anjans fiske (var öde och avfördes 1821), Skjärvattnet och Semmelsjön (Hålland).
• Kronoutjordar: Grobergsåkern på Stamgärde bys ägor och under Undersåkers prästbord (utan ränta).
• Mjölkvarn: Slagsåvattnets mjölkvarn på prästbordets ägor med två par stenar (utan ränta, innehades av Gunnar Falk i Svensta).
• Smälthytta: Slagsåns kopparsmälthytta på prästgårdens ägor under Gustafs och Carlbergs kopparverk (ej skattlagd).
• Lappränta (skattefjäll): Hottöfjäll (utesluts ur jordeboken 1867), Bunner- eller Täverdalsfjäll (skattlagd 1856), Tranris eller Hittings fjäll (skattlagd 1856), Anarisets fjäll (skattlagd 1856).

Källa:

• Jämtlands läns länsstyrelses landskontor, Specialjordeböcker., SE/ÖLA/10938/G III a/17 (1825), bildid: A0000210_00245

Litteratur

Medeltids- och bebyggelsehistoria

Digerdödens följder för jordägandet. Exemplet Jämtland. Olof Holm (2011).
Gård- och bynamnsbildning i Jämtland från vikingatiden till 1500-talet. Olof Holm (2020).

Hembygds- och lokalhistoria

Min hembygd Undersåker. Erik Olsson (1954).
Laga skiftet i Stamgärde by 1829–1833. Jörgen Roos (1993). Uppsats.
Ottsjö – glimtar ur byns historia (1993).

Källskrifter

Jämtlands domböcker 1621–1628.
Jämtlands domböcker 1634–1643.
Jämtlands landstingsprotokoll 1621–1643.
Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll 1647–1648. Endast som pappersutgåva.
Undersåkers tingslags domboksprotokoll 1649–1690. Redigerade av Karin Bark.
Undersåkers tingslags domboksprotokoll 1691–1700. Redigerade av Karin Bark.
Undersåkersboken. En samlingshandskrift från 1600-talet med recept, räkenskaper, protokoll, dokumentavskrifter med mera. Redigerade av Karin Bark och personal på Riksarkivet i Östersund.

Övrigt

Härnösands stifts herdaminne. Undersåker med Åre, Kall och Mörsil. Leonard Bygdén (1926).

Arkiv

Norska tiden

Rentekammeret, Lensregnskaper, Trondheim len, Riksarkivet i Oslo. 148 volymer med handlingar 1589-1662.
Från norska Riksarkivet år 1900 överlämnade räkenskaper och handlingar, Riksarkivet. Handlingar 1600-1654 om tidigare norska och danska provinser. Vol. 1-23 med handlingar om Jämtland och Härjedalen.

Svenska Riksarkivet Skatteregister 1600-1601. Tionderegister 1600-1601. Skatteregister 1603-1604. Jordeböcker i svenska Riksarkivet Jordebok 1633. Svensk jordebok 1645.

Svenska ockupationstiden

Landskapshandlingar. Jämtlands och Härjedalens handlingar, Riksarkivet. 14 volymer från 1564-1571 och 1611-1612.

Kyrkliga arkiv

Undersåkers kyrkoarkiv, Riksarkivet i Östersund. 184 volymer från medeltid till 2000.

Judiciella arkiv

Undersåkers tingslag omfattade Kalls, Mörsils, Undersåkers och Åre socknar och ingick i Södra Jämtlands domsaga (1811-1878), senare Jämtlands västra domsaga (fr. 1879). 1916 sammanslogs tingslaget med Offerdals tingslag och bildade Undersåkers och Offerdals tingslag. 1940 sammanslogs tingslaget med Sunne, Ovikens och Hallens tingslag.

Undersåkers tingslags häradsrätt (1621-1915), Riksarkivet i Östersund. 393 volymer.
Undersåkers och Offerdals tingslags häradsrätt (1916-1939), Riksarkivet i Östersund. 178 volymer.
Jämtlands västra domsagas häradsrätt (1940-1970), Riksarkivet i Östersund. 510 volymer.

Fiskala och kamerala arkiv

Mantalslängder 1642–1820, Riksarkivet. Innehåller mantalslängder för Undersåkers socken årligen 1673-1820, förutom vid luckor åren 1674-1680, 1682, 1685-1686, 1707, 1717, 1740, 1746 och 1760.

Undersåkers länsmansdistrikt (1817-1917), Riksarkivet i Östersund. 58 volymer. Distriktet bestod av Undersåkers, Åre, Kalls och Mörsils socknar. 1864 överfördes Kall och Mörsil till det nybildade Mörsils distrikt.
Undersåkers landsfiskalsdistrikt (1918-1964), Riksarkivet i Östersund. 508 volymer. Omfattade från 1918 Undersåkers och Åre socknar och från 1952 även Kalls landskommun.

Häradsskrivaren i Södra Jämtlands fögderi (1810-1882), Riksarkivet i Östersund. Innehåller bland annat mantalslängder 1810-1882. 186 volymer.
Kronofogden i Jämtlands västra fögderi (1883-1918), Riksarkivet i Östersund. 125 volymer.

Enskilda arkiv

Bobergska släktarkivet, Undersåker, Riksarkivet i Östersund. 35 volymer.
Dalens, Undersåker gårdsarkiv, Riksarkivet i Östersund. 30 volymer.
Rödningsberg torps, Undersåker arkiv, Riksarkivet i Östersund. 1 volym.
Sparrmanska arkivet, Riksarkivet i Östersund. 40 volymer.
Svensta 1, Undersåker gårdsarkiv. Familjen Falck, Riksarkivet i Östersund. 5 volymer.