Franz Joakim von Aken, apotekare och kemist, född 1738 i Örebro, dog där 1798. Han studerade naturhistoria, kemi m.m. vid Uppsala universitet, arbetade på faderns apotek i Örebro till 1755, på apoteket Markattan i Stockholm till 1758. 1761 blev han föreståndare för brunnsapoteket i Loka.

Franz Joakim von Aken reste till England 1761 och praktiserade vid stora laboratorier i London, studerade vid Oxford 1762 och avlade apoteksexamen 1764, samma år som han blev provinsialapotekare. 1772 övertog han faderns apotek och blev assessor 1774. Genom hans kunskaper och duglighet blev apoteket i sitt slag en mönsterinrättning, från vilken de flesta mindre apoteken i länet hämtade sina behov av mediciner.

von Akens eldsläckningsmedel

von Aken var känd för sin skicklighet i fyrverkerikonst men mest bekant som uppfinnare av det "Akenska eldsläckningsämnet", bestående av vissa delar alun, vitriol, lera, koksalt m.m., lösta i vatten som han utprovade och tillverkade på sin gård Tjusebotorp i Hovsta norr om Örebro. Då denna blandning sprutas på ett eldangripet ställe, bildar lösningen en hinna, som hårdnar genom värmen och därmed hindrar elden att sprida sig. Efter att ha släckt "en förfärlig vådeld" i Örebro 1790 fick han 1791 demonstrera sitt eldsläckningsmedel för kung Gustav III på Drottningholm i Stockholm. Kungen utbrast "Herr Assessor von Aken har hedrat mig och hela riket". 1792 fick han även visa sitt medel för kung Gustav IV Adolf och hertig Karl på Ladugårdsgärde. 1793 fick han kungligt privilegium på dess tillverkning. Det har dock visat sig att detta medel, även om principen är sund, är oanvändbart vid större eldsvådor. Eldsläckningsmedlet användes inte vid Örebros stadsbränder 1843 och 1854. I Örebros brandordningar 1809, 1827 och i ett kungligt brev från 1852 finns det omtalat att eldsläckningsmedlet skall finnas i Örebro i händelse av eldsvåda.

von Aken odlade medicinalväxter i en trädgård vid nedre delen av Stortorget och i Oskarsparken i Örebro. Kvar som minne från den tiden finns ännu "von Akens kastanj" och en gata uppkallad efter honom, Akensgatan. Han drev även jordbruk, tegeltillverkning och kalkbränning utanför staden vid Akenslund, numera Eriksberg. von Aken utgav åtskilliga mindre skrifter, bl.a. "Kort afhandling om det bästa eldsläckningssätt, med dertill lempad brandredskap och nödig brandordning jemte Bihang" 1797, vilket även gjorde honom känd utomlands.

Källa: Svensk biografi på Wikipedia