Olof Klug

Apotekare. Rådman.

Det är obekant var Olof Klug var verksam som apotekare. Bruzelius, Levertin och Hjelt har inga biografier eller noteringar om honom. Under 1697-1720-talet ägde apotekare Rachel apoteket i Kristianstad och det är möjligt att Klug hade anställning på nämnda apotek.

Rådman i Kristianstad 1685 - 1717.

• Birth: June 25 1650 - Kristianstad Skåne Sverige
• Death: Nov 15 1717 - Kristianstads Heliga Trefaldighet Skåne
• Parents: Povel Paul Klug, Christine Jensdatter

  Anm. Paul Klug vartidigare gift med Sinne Klug (born Gregersdotter) som dog cirka 1645

• Wife: Anna Klug (born Nisenius Von Der Wettering)
• Children: Christina (Klugh) Klug, Chirstina Klug, Elena (Klugh) Klug, Sabina (Klugh) Klug, Dorotea Wästerstrand (born Klug), Heinrich Klug, Pouell (Klugh) Klug, Helena (Klugh) Klug, Eleonora (Klugh) Klug

Olof Klug var en mycket välbärgad man tack vare arv och tidvis stora inkomster som grosshandlare. Han ärvde apoteket Svanen, som låg ungefär vid nuvarande Västra Storgatan 31, av sin far 1673. Dessutom ärvde han en kryddträdgård, som låg ungefär vid nuvarande Darins Bageri, Östra Storgatan 36.

Ett tecken på hans rikedom var att när stadens kommendant 1677 gjorde en insamling av medel från stadens borgare för att reparera skador från den danska ockupationen så gav Olof den näst största donationen efter kyrkan. Olof sålde troligen apoteket efter 1673 efter att garnisonen klagat på apoteket och landshövdingen bestämt att privilegiet skulle övergå till en ny apotekare. Troligen köpte han ett annat hus söder om lilla torg vid Västra Storgatan 50 och troligen ägnade han sig istället åt verksamhet som handelsman.

Olof var från 1685 en av stadens sex rådmän och var den rådman som var ordförande i stadens kämnersrätt. Som rådman blev han också ägare till en av stadens gårdar i Näsby som en del av lönen från staden. I början av 1700- talet flyttade han till gården och drev den själv samtidigt som han var rådman. Gården han ägde var gård nr 4 i Näsby by. Den låg nära nuvarande högskolan, dvs P6 gamla regemente.

Karl Enghoff gav 1910 ut en bok med personhistoria över Kristianstads tjänstemän. Följande är ett citat han återgett hämtat från samtiden om rådmannen Olof Klug på gamla dar:

”Den gamle borgaren och rådmannen synes på senaste tiden af sin lefnad hafva varit en ganska bråkig och oefterrättlig herre, som hellre skötte sina privata angelägenheter än sin rådmanssyssla och hvad därtill hörde.
Sålunda vägrade han i juli 1716 att infinna sig till ett extra sammanträde af det skälet, att han den dagen måste vara hemma och hösta hö. Då han fick ny tillsägelse af borgmästaren Poppelman att infinna sig, eftersom de många magistrats- och rättegångsgöromålen nödvändiggjorde ett dylikt sammanträde, svarade han med ifver, att ingen kunde tvinga honom. Borgmästaren sade sig skola tvinga honom.
Klugh rusade då på dörren, i det att han okvädade borgmästaren, som i anledning häraf hemställde till magistraten, huruvida icke Klugh borde anmälas för guvernören till erhållande av avsked, i synnerhet som han ingen nytta gjorde och sällan infann sig utan uppehöll sig i Näsby, där han bodde.”

Olof, som under sin glans dagar synes att ha haft en relativt hög status i magistraten fick efter ovanstående incident lämna sin tjänst på hösten år 1716 och dog året efter.

En hel del om Olofs och Annas liv finns att läsa i boken "Alltidhult i Jämshög, en Blekingebygd under 300 år" skriven av Ylva Silverbern.

Spår av Olofs verksamhet som handelsman finns i jubileumsboken "Staden vid Helgeå", som gavs ut av Kristianstads kommun vid 350-årsjubileet 1964. Här framgår vilka tomter Olof och Anna ägde och hur de var involverade i stadens handel.

Olof Klug ägde fram till 1673 apoteket Svanen på nr 23 (mitt i bilden) med en kryddträdgård på nr 6. Troligen köpte han senare ett annat hus söder om lilla torg vid Västra Storgatan 50 vid nr 6 nere till höger. Han står även som ägare för två ängar nere i mitten respektive uppe till höger. År 1686 återfinns i hushållet för Olof Klug fem personer: ”Rådman och handelsman Olof Klugh, hustru, dräng, huspiga och piga”.

I den nämnda jubileumsboken görs en utredning av stadens innevånare och näringar i slutet av 1600-talet med hjälp av de välbevarade handlingarna i stadens arkiv. Av denna framgår att de rikaste medborgarna bodde och ofta ägde fastigheter längs Östra- och Västra Storgatorna, medan de mindre välbärgade, som hantverkare och folk med enklare yrken mestadels bodde på bakgatorna.

I staden fanns en klass av rika grosshandlare, som gjorde stora inkomster på handel med landsbygden och import och export via hamnen i Åhus. Helgeå var vid denna tiden farbar för fartyg ända in till Kristianstad.

En viktig handelsvara var pottaska (kemisk beteckning kaliumkarbonat), som vid denna tid användes vid tillverkning av tvål och glas. Pottaskan tillverkades av bönderna i hela nordöstra Skåne genom att bränna bokved och lösa och indunsta askan.

Bönderna levererade säckar med pottaska, vilka köptes upp av handlarna, som sedan exporterade dem genom hamnen i Åhus. Sverige var på 1600-talet den ledande exportören av pottaska i Europa.

En annan vara som handlades var beck från Göingeskogarna, som användes flitigt som tätningsmedel i den tidens träfartyg.

Bönderna levererade också kött, fläsk och fårkött till staden, medan spannmål mestadels importerades till staden via hamnen.

Handlingar för alla varor som passerade stadens vägningskontor, de s.k. vägarespecialierna, har undersökts från 1679 till 1682. Här framgår att det var ett tiotal grosshandlare som skötte all sådan handel. Bland dessa nämns även Olof och Anna Klugh.

De viktigaste importvarorna som registrerades i hamnen i Åhus var spannmål, salt och humle. Från landsbygden eller andra hamnar via landsvägen importerades till staden textilier, lin, hampa, läder, järn, stål, bly, tenn, koppar, fisk, tobak, socker, kastanjer, russin, korinter, ris, sukat, ingefära, fikon, kryddor, öl, vin och brännvin.

Även här var det samma grupp av grosshandlare som ovan som nämns som importörer och köpare.
I en taxeringslängd från 1680 framgår att Olof Klugh är nummer fyra i avseende på storlek på skatt på taxerad inkomst i staden.

Olof ägnade sig en hel del åt tveksamma ”sidoinkomster”. Han är bl.a. omnämnd i ett dokument från 1679 om en tvist om ett strandat parti varor från ett skeppsbrott vid Hanö. Olof Klug skall ha bärgat en del av lasten, bl.a. vin, med hjälp av en roddbåt och en anställd dräng. Två vittnen som hade närmat sig platsen i båt omtalas i dokumentet.

När Olof blev rådman 1685 så blev han även ägare till en gård i Näsby. Detta var en del av den betalning han fick av staden för sitt uppdrag som rådman. Han bodde till en början i Kristianstad och fick inkomsterna från gården, som då drevs av någon annan.

I början av 1700-talet vistades Olof troligen alltmer här och tog troligen över driften av gården medan han fortfarande var aktiv som rådman. Från 1709 är han skriven här.

Oluf Klug och de fem barnen Christina 23 år, Dorothea 17 år, Henrik 13 år, Lenken 10 år och Eleonora 8 år levde då Anna dog 1697.

Ett komplicerat arvskifte av modersarvet efter Anna vidtog med många stridigheter. Det blev ytterligare arvsstrider bland arvingarna då fadersarvet efter Oluf Klug också skulle fördelas efter 1717. Av fadersarvet fanns det väldigt lite kvar till barnen när fordringsägarna fått sitt. All fast egendom gick till långivarna. Inte förrän 1725 avgjordes slutligen arvstvisterna.

Av de fem barnen bodde endast äldsta dottern Christina hemma då Olof dog. Hon fick av nya ägarna till gården i Näsby bo kvar där till sin död 1757.