Anders Michelsson Keksi

http://www.orajarvi.net/kaikenlaista/antin_tarina.htm

Anders Mickelsson Keksi (Antti Mikkelinpoika Keksi), född omkring år 1622 och död 1705, var en poet i Tornedalen. Av hans verk finns två bevarade.

Antti Keksi föddes troligen i Kuivakangas by omkring 1622. (Enligt roterings- och utskrivningslängden var han 16 år den 1 april 1639.) 1642 blev Antti Keksi husbonde på Keksi hemman i dagens Korva, då tillhörande Marjosaari by. Antti Keksi diktade på kalevalameter. Hans kväden är de äldsta bevarade (traderade) litterära verken på tornedalsfinska. Keksi är också den tidigaste kända finskspråkiga folkdiktaren. Hans stil var drastisk, ironisk och humoristisk.

Ruotusotilas 1669-1678: Köngäsen eli "Pruukin" rautatehtaan sotamies. Vuonna 1669 Antti Keksi itse pestautui sotilaaksi Köngäsen rautaruukin puolesta ja hänen mainitaan olleen sotilas ainakin vielä 1678. 1.4.1639 toimitetussa ruotuluettelossa Antti Keksin mainitaan olleen 16-vuotias. (Erik Wahlberg).

Förutom sin poetgärning var Keksi soldat vid Västerbottens regemente 1669–1678 samt under en tid fjärdingsman i Övertorneå socken.

---

Antti Mikonpoika Keksi asui ensin vaimonsa kotitalossa Marjosaaressa vävynä ja myöhemmin isäntänä. Antti Keksi on merkitty tilalle henkikirjaan vuodesta 1642 alkaen ja maakirjaan 1645. Antista tuli isäntä Keksin taloon kun talon oma poika otettiin sotilaaksi 1637 (EW). Antti Keksi muutti myöhemmin Torakankorvaan nykyisen Ruotsin puolelle, johon perusti Antintalon. Paikalla on Antti Keksin muistomerkki. "Minä Keksi kankahalta katson, varottaen vaaran päältä, turvassa Torakankorvassa". Antti Keksi oli terävä luku- ja kynämies, joka otti runoissaan asioihin kantaa. Runoissaan hän moralisoi, viljeli huumoria ja käytti pistävää ironiaa. Erik Wahlberg kirjoittaa: "Antti Keksi näyttää syntyneen noin vuoden 1622 tienoilla, koska hän vuoden 1639 ruotu- ja sotaväenoton luettelon mukaan oli 16-vuotias. Hänet merkittiin silloin Kuivakankaan kylässä sen talon kohdalle, joka lohkottiin Mattilan tilasta 1632, mutta yhdistettiin samaan tilaan verotuksessa vuodesta 1667 alkaen. Tämän tilan talonpaikka näyttää olleen sama kuin Kuivakankaan talon nro 27 Mattilan talonpaikka, josta on myös käytetty nimeä Rantapieti. Talo sijaitsi suunnilleen siinä missä Elov Juntin talo Kuivakankaalla sijaitsee.".

---

1705 Feria 4 Juul Effter Anders Mickelsson Kexi, allenast 15 öre. 4:e dag jul = 28/12

---

Kirjasampon sivuilla elämäkertatietoa, tuotantoon liittyvää lisätietoa ja tekstinäytteenä Keksin laulu jäänlähdöstä Tornionväylässä vuonna 1677. [https://www.kirjasampo.fi/fi/kulsa/saha3%253Au9e2f8255-4b61-4f07-8f...]

---

Tehnyt tunnetun runon jäänlähdöstä Tornionväylässä vuonna 1677 "Jo nyt Jesus kesää tekee". Mainitaan varhaisimmaksi ns. talonpoikaisrunoilijaksi. Toinen tunnettu runo kertoo "Niilo-papin onnettomuudesta". (Linkit Tornion kaupunginkirjaston sivuille poistettu, kirjasto poistanut Keksi-sivut.)

Anders Mickelsson Keksi (tornedalsk namnform: Antti Mikkelinpoika Keksi), född omkring år 1622 och död 1705, var en poet i Tornedalen. Av hans verk finns två bevarade. Antti Keksi föddes troligen i Kuivakangas by omkring 1622. (Enligt roterings- och utskrivningslängden var han 16 år den 1 april 1639.) 1642 blev Antti Keksi husbonde på Keksi hemman i dagens Korva, då tillhörande Marjosaari by. Antti Keksi diktade på kalevalameter. Hans kväden är de äldsta bevarade (traderade) litterära verken på tornedalsfinska. Keksi är också den tidigaste kända finskspråkiga folkdiktaren. Hans stil var drastisk, ironisk och humoristisk. Förutom sin poetgärning var Keksi soldat vid Västerbottens regemente 1669–1678 samt under en tid fjärdingsman i Övertorneå socken.

---

Info from Yggdrasil Nr. 1 - 15, 2000, pages 18 - 23. On page 21 we find: Anders Mickelsson Keksi was born about 1622. He was not the eldest son. Anders w as married about 1641. The name of his wife is unknownm but she was from Keksi hemmannet in Torakankorva in Marjosaari village, and most likely the daughter of Henrik Olsson and his wife Agnes. Anders took over the hemmanet from his fa ther-in-law, and operated it from then on under the name Keksi. He is later be st known as Antti Keksi. In the future he is known as the farmer poet, some of whose poetry was later written down. The spring thaw in Torneelva was earlier mentioned. Anders composed among others "S?Æng" about "Wahrfloden i Torne?Æ E lf in 1677" (the spring flood in the Torne?Æ River in 1677). Three sons and tw o daughters are known after Agnes and Henrik. Antti died in 1705.

Tornedalen

Från Wikipedia Tornedalen, kring Övertorneå sedd från berget Aavasaksa.

Tornedalen, (på finska: Tornionlaakso) består av kommunerna Pajala, Övertorneå och Haparanda. Många uppfattar dock den svenska termen tornedalsk som ett utvidgat begrepp om kulturen på den svenska sidan av gränsälven. Ibland används termen Tornedalen också om den finländska sidan av Torne älvs dalgång.

Antti Keksi

Från Wikipedia

Anders Mickelsson Keksi (tornedalsk namnform: Antti Mikkelinpoika Keksi), var en poet i Tornedalen vars verk delvis finns bevarande. Han föddes troligen i Kaulinranta omkring år 1622, och dog i Marjosaari 1705. Förutom sin poetgärning var Keksi soldat vid Västerbottens regemente 1669-1678, samt en tid fjärdingsman i Övertorneå socken.

Antti Keksi är författare till två kväden på kalevalameter. Dessa kväden är de äldsta bevarade (traderade) litterära verken på tornedalsfinska. Hans stil var drastisk, ironisk och humoristisk.

• Antti Keksin laulu jäänlähdöstä Tornionväylässä vuonna 1677, på svenska "Antti Keksis kväde om islossningen 1677". Översvämningen som följde på islossningen har fått namnet "Keksin tulva."

• Keksin laulu Nikolaus papista, "Kvädet om prästen Nikolaus" (Nicolaus Nicolai Ulopolitanus), även kallat Antti Keksin toinen runo, "Antti Keksis andra kväde."

fib.se © Folket i Bild/Kulturfront 11-12/99

13

Jag hamnar mitt i det mångkulturella och respektlösa

Tornedalen när jag ska presentera bonden, soldaten och

skalden Antti Mikkelinpoika Keksi. Han var bonde i

Torakankorva, Marjosaari by, i nuvarande svenska Tornedalen,

där på 1600-talet ingen gräns fanns. Torakka är ett ryskt låneord

som betyder kackerlacka. Korva betyder öra; i det här sammanhanget

närmast ”bredvid kackerlacksplatsen.” Men vad bryr

sig de respektlösa tornedalingarna om språkakademier och herrars

tolkning av ord och sammanhang. Hellre en god historia

än historisk vetenskaplig sanning. Med lite god berättarvilja kan

tora betyda en skällande käring. Det berättas att när tjärflottarna

passerade nämnda plats kom en av byns käringar alltid ut på

stranden för att prata och skrika och förklara för karlarna hur

livet skulle levas. Därför började gubbarna kalla platsen för,

Torakankorva, ”bredvid det stället där käringen gapar.”

Så avskildes den delen från byn Marjosaari, vars gårdar låg på

en holme i Torne älv, och mycket nära stranden. Så fick byn sitt

namn, enligt folket.

Anders Mickelsson Båtshake. Så skulle han heta på svenska,

detta konstiga språk som inte ens Gud förstår. Hade han

hetat Båtshake och tillhört den del av Sverige som räknas

när lexikon ges ut, encyklopedier trycks och läroböcker sprids,

hade naturligtvis varje skolbarn fått lära sig att han skapade ett

märkligt litterärt verk som muntligt traderades i ett par hundra

år innan det utkom i tryck.

I finsk litteratur har Keksi en självklar plats. Han är faktiskt

den äldste till namnet kände folklige skald som skapat ett

kväde på samma versmått som sångerna i de finska nationaleposet

Kalevala.

Keksi föddes 1622,

gifte sig med en flicka

från gården Keksi och

när gårdens egen son

Olof Henriksson blev

knekt, fick Antti ta över

gården. Keksi avled

1705 vid 83 års ålder.

På en del av hemmanet

finns numera en enorm

grönsaks- och

bärodling, vida känd

och nästan lika berömd

som Marjosaaris kändis,

Antti Keksi.

Islossningen i Tornedalen

kan vara rena domedagen. Den kanske mest dramatiska

och hotfulla inträffade 1677. Om denna islossning skrev Antti

Keksi sin sång, Keksis sång. Den är verkligen tornedalsk, dess

dråpliga infall, satirer och svarta humor är oslagbara i sin genre.

Keksis sång ger också en mycket levande bild av byarna längs

älven, av dess människor: prästmänniskor, kvinnomänniskor,

mansmänniskor för att inte tala om alla herremänniskor.

På 1600-talet användes juliansk kalender; enligt den inföll

Marie Bebådelsedag den 6 april. Den berömda islossningen

började då. Gårdar, smedjor, bodar, kråkbon, ja, trygga fästen,

säkra nästen följde med floden. Prästerna i Övertorneå, Keksis

hemförsamling, är en egen historia: den i sången ångrande var

en buse och gangster. En av hans bröder blev ihjälslagen av

ryssen och en tredje begick incest och fick ränna i skogarna tills

han troligen blev benådad.

Det kanske dråpligaste av allt i detta fantastiska skådespel

var när en undantagsgumma i en liten timrad stuga i

byn Luppio söder om Matarengi (Övertorneå) kastades

upp i luften med fällen och bolstrar och slog ihjäl sig mot

spiselhällen.

Även en byfyllerist får komma till tals. Kornbodarna har älven

tagit, alltså kan hela den väldiga floden ha förvandlats till öl. Nu

kan även den rike bonden Maunu Martinpoika hämta tillbaka

säden han förlorat till Sirma i norr. Säden finns längs stränderna

i Karungi.

Keksi sjunger också på lapska. ”Sup då av vattukornet, som det

blivit så gott öl av!”, heter det i översättning.

Keksis sång har en godmodig ton, men det finns en man

han tydligen avskyr, Kristian Erkinpoika (Eriksson), skrivare

och förvaltare och faktor.

Denne skövlare av Torne

trakter önskar Keksi ut i

havet vid Haparanda. Och

denne usling får också

skulden för islossningen.

”Måtte solen nu dig

sänka, måtte havets svalg

dig svälja.”

Så kan den humoristiske

tornedalsskalden också

uttrycka sig. Ord och inga

visor, som svensken säger!

Bengt Pohjanen

Runt polcirkeln

text

Bengt Pohjanen

bild

Hugo Rantatalo

Bonde, soldat och skald

Antti Keksi drev gäck med både överhet och folk

Läs vidare i pappersupplagan! Poesi av Antti Mikkelinpoika Keksi i översättning av Björn Collinder

---

GEDCOM Note

https://sv.wikipedia.org/wiki/Antti_Keksi https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recor...