Gustaf Lohreman

Wikipedia

Gustaf Lohreman, född den 12 september 1640 i Uppsala, död den 4 maj 1694 i Stockholm, var en svensk läkare, far till Gustaf Lohreman den yngre.

Lohreman härstammade från en württembergsk adelssläkt. Under sin studietid vid Uppsala universitet sändes han 1664, efter att samma år ha utgivit en disputation om Horticultura nova upsaliensis, med offentligt understöd till Holland för att anskaffa frön och växter för den botaniska trädgård, som hans svåger, Olof Rudbeck den äldre, anlagt i Uppsala.

Under nya resor i utlandet, varvid han särskilt uppmärksammade handelsförhållandena, promoverades han 1666 i Leiden till medicine doktor efter en avhandling De hydrocephalo. År 1672 blev han medlem av Collegium medicorum och 1675 amiralitetsmedikus.

Han följde sedan Karl XI i skånska kriget som livmedikus och blev 1677 stadsfysikus i Stockholm. År 1689 erhöll han svenskt adelskap med namnet Lohreman (han hette förut Lohrman). År 1691 utnämndes han till arkiater och preses i Collegium medicorum. Lohreman inlade, vid sidan av Urban Hjärne, en viss förtjänst om läkarvetenskapens förkovran i Sverige.

Adelsvapen

Gustaf Lohrman, adlad Lohreman, född 1640-09-12 i Uppsala.

Student i Uppsala 1646. Med. stud. i Leiden 1663 och 1665. Disputant i Uppsala 1664. Med. doktor i Leiden 1667. Kommissarie i kommerskollegium 1670. Tillika assessor i collegium medicum 1672. Amiralitetsmedikus 1675.

Livmedikus hos konung Carl XI 1677. Stadsfysikus i Stockholm 1677. Tillika livmedikus hos drottning Hedvig Eleonora 1680.

Adlad 1689-03-11 (introducerad 1689 under n:o 1172).

Arkiater 1691. Preses i collegium medicum 1691.

Död 1694-05-04 i Stockholm och begraven i Solna kyrka, då konung Carl XI själv med sin närvaro hedrade hans begravning.

"Arkiater Lohreman studerade medicinen under sin svåger, professorn Olof Rudbeck den äldre. Reste 1664, försedd med ett vackert stipendium, till Holland för att därifrån skaffa allehanda slags växter till den då av Rudbeck inrättade botaniska trädgården i Uppsala. Var trenne år konung Carl XI följaktig såsom fältmedikus under skånska kriget och kurerade då konungen lyckligen från en smittosam, hetsig feber. Bidrog slutligen på sin tid, gemensamt med Urban Hjärne, till medicinens upphjälpande i Sverige och uppfann tillika med denne ett nytt sätt att igenom artificiella bad med upplösta mineralier blandade, häva många sjukdomar, på vilket botemedel de 1692 fingo öppet privilegium." 

Gift 1670 i Hamburg med Sofia Catharina Huswedel, född 1650, död 1701, dotter av med. doktorn i Hamburg, livmedikus hos konung Carl XI Johan Adelbert Huswedel och N. N. Ebeling, som var borgmästardotter från Hamburg.